Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apotekare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blir den minsta möjliga. Inom funktionsteorien har
han framförallt utbildat teorien för funktioner
af en analytisk punkt eller funktioner af två
variabler, hvilka äro lörbundna medelst en algebraisk
likhet. Till dessa, äfvensom till de funktioner
af tre reella variabler, hvilka förekomma inom
potentialteorien, har han utsträckt en del satser inom
teorien för funktioner af en variabel. Synnerligen
vigtiga äro A:s arbeten inom teorien för de abelska
funktionerna. I ett större arbete, Sur les intégrales
de fonctions à multiplicateurs et leur application
au développement des fonctions abeliennes en series
trigonométriques (1890), har han studerat integraler
öfver funktioner af en analytisk punkt, hvilka
liksom de periodiska funktionerna reproducera sig,
men multiplicerade med vissa konstanta faktorer. Med
hjelp af dessa integraler, af hvilka de abelska
äro ett specialfall, beräknar han koefficienterna
i utvecklingen af de abelska funktionerna i
trigonometriska serier. Han har äfven utgifvit
Traîté de mécanique rationelle samt, i förening med
E. Goursat, Théorie des fonctions algébriques et
de leur intégrales, i hvilket arbete denna teori
behandlas i Riemanns anda. G. K.
Appendicitis (af Lat. appendix, bihang), med.,
inflammation i blindtarmen (se d. o.).
Appendicularidae, zool. Se Tunicata.
*Appenzell, kanton, bestående af de båda halfkantonerna
A.-Ausser-Rhoden, 242 qvkm., med 54,109
innev. (1888), och A.-Inner-Rhoden, 178 qvkm.,
med 12,888 innev. Ausser-Rhoden har en rent
demokratisk författning, enligt hvilken samtliga
röstberättigade kantonsinnevånare utöfva suveräniteten
i »landesgemeinde», som sista söndagen i April hvarje
år sammanträder omvexlande i Trogen och Hundwyl. Den
antager, förkastar och ändrar lagar, pröfvar budgeten,
väljer regeringsrådet (7 medl.) och landammannen,
medlemmarna i högsta domstolen (11 pers.) samt
halfkantonens representanter i förbundsförsamlingen
och meddelar indigenat. »Stora rådet» (kantonsrådet),
som håller sina sessioner i Herisau och består af
ombud för kommunerna (1 på hvarje tusental innev.),
öfvervakar förvaltningen och förbereder de lagförslag,
som skola framläggas för »landesgemeinde». —
Inner-Rhodens författning är likartad. Regeringsrådet
består af 9 medlemmar. Köpingen A. hade 4,477
innev. 1888.
*Apperception, psykol., medveten uppfattning, till
skillnad från den omedvetna. — I denna betydelse
infördes termen inom filosofien och psykologien af
Leibniz. Kant sammanställde dess begrepp med sin
uppfattning af sjelfmedvetandet. Herbart och hans
efterföljare bortse från medvetandets egen aktivitet
och fatta apperceptionen blott såsom ett förhållande
mellan föreställningarna inbördes, hvarigenom de
assimileras med hvarandra; och genom Steinthal har
denna uppfattning vunnit burskap inom en stor del
af den språkvetenskapliga literaturen. Wundt fattar
apperceptionen i väsentligen samma betydelse som
Leibniz. Han karakteriserar bildlikt apperceptionen
såsom en föreställnings inträdande i medvetandets
blickpunkt (det tydligaste seendets ställe på
näthinnan), under det att perceptionen innebär dess
inträdande öfver hufvud inom synfältet. Det är uppmärksamhetens
riktning på föreställningen, som genom en akt af
viljan bringar perceptionen öfver till apperception. —
Många psykologer fatta apperceptionen såsom en
andra förnimmelseakt, genom hvilken man förnimmer
sin egen förnimmelse och sålunda blir medveten om
denna. Men i sjelfva verket är hvarje förnimmelse
medveten i någon grad (sålunda äfven den ursprungliga
perceptionen); och apperceptionen är derför endast
en högre aktualitetsgrad af den ursprungliga
förnimmelsen. Tvärt emot deras åsigt, som anse,
att inga grader i apperceptionen finnas, utan att en
förnimmelse är antingen omedveten (perception) eller
medveten (apperception) alltigenom, torde derför det
verkliga förhållandet vara, att medvetandet liksom
ljuset i oändliga gradationer från djupaste mörker
till högsta klarhet kan belysa sitt föremål. Att i
dessa successiva öfvergångar fixera en punkt såsom
apperceptionens gräns, låter sig derför icke göra,
utan i hvarje fall är härvid endast fråga om ett mer
eller mindre af medvetenhet l. apperception. Högre
medveten l. skarpare appercipierad blir förnimmelsen
framförallt genom att sättas i samband med ens öfriga
förnimmelser, genom lokalisering i rum och tid, genom
orsakssammanhang, ändamålsbestämdhet o. s. v. Men
äfven härvid mötes man af samma gradförhållande,
som det nyss antydda. — Många moderna psykologer,
såsom Beneke, I. H. Fichte. Höffding m. fl., använda
alls icke termen apperception. S–e.
*Appert. François A. och Benjamin Nicolas Marie
A. voro bröder. Den förre dog 1840, den senare 1891.
Appian [-ia’ng], Adolphe, fransk landskapsmålare,
f. 1819 i Lyon, lärjunge af Corot och Daubigny,
har målat verksamma stämningsbilder från stränderna
af Rhône och i allmänhet från södra Frankrike, och
han söker förena stämningens djup med starkt ljus
samt vinna öfverraskande effekter medelst ett tjockt
pastost föredrag. Till hans bästa arbeten räknas de,
som han utställde 1868: Ruskigt väder, Klippväg,
»Bois des roches», Stranden af Furon m. fl. Han har
äfven utfört flere raderingar.
Appius Claudius Sabinus. Se Claudius 1, sp. 411.
Appius Claudius Coecus. Se Claudius 3, sp. 411.
Appleby [ä’ppölbi], hufvudstad i Westmoreland (se
d. o.).
Applegathska maskiner. Jfr Tryckpress.
Appleton [a’ppöltön], nord-amerikansk
bokförläggarefamilj, som i New York drifver stor
förlagsaffär och i Brooklyn ett boktryckeri
med bokbinderi, upptagande nästan ett helt
qvarter. Grundlagd såsom bokhandel 1825 af Daniel A.,
(f. 1785, d. 1849), utvidgades firman (som fortfarande
bär namnet Daniel A.) af hans söner William Henry
A. (f. 1814) och John Adams A. (f. 1817, d. 1881),
hvilka uppsatte boktryckeriet 1853 och flyttade det
från New York till Brooklyn 1868. Ytterligare tre
bröder blefvo delegare i firman. Förlaget omfattar
alla grenar af literatur, bl. a. en stor mängd
vittra klassiker från Gamla och Nya verlden och såsom
specialiteter resehandböcker, medicinsk literatur,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
