Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger / 265-266 (1896) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Annesium ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beviljat en nödig förhöjning i bokanslaget med 9,000
kr. årligen. — A:s broder Ture A. (f. 1846, d. 1886
såsom rektor vid privata läroverket i Göteborg)
författade Svenska väldet i Livland 1564–1570
(gradualafh. 1877) och Resningen 1568 (1880).

Annesium, under medeltiden namn på Annecy (se d. o.).

Annesley [-li], A., engelsk politiker. Se Anglesea
1. Suppl.

Anniston [a’nnistön], stad i nordamer. staten
Alabama, ö. om Birmingham. 10,000
innev. (1890). Jernindustri. Staden anlades 1872.

*Annularia, paleont., uppfattas numera såsom
bladbärande grenar af någon Calamites-art. A. G. N.

Annulus, Lat., ring. — A. inguinalis (af inguen,
könsdelarna). Se Varicocele. — A. pastoralis. Se
Pastoralring. — A. piscatoris. Se Fiskareringen.

Anoan, Probubalus depressicornis, zool., hör till
familjen Bovidae, ordn. Ungulata (hofdjur) inom
däggdjurens klass. På grund af sin gestalt har anoan
förr blifvit hänförd till antiloperna. Undersökningen
af kraniet har emellertid ådagalagt, att den
väsentligen öfverensstämmer med bufflarna. Anoans
närmaste slägtingar äro två



utdöda (pliocena) större buffelformer från Indien. Sjelf
kan anoan betraktas såsom en dvärgform: höjden
öfver bogen utgör endast 1,3 m. Hufvudet är
bredt öfver pannan och tillspetsas mot den nakna
mulen. Hornen äro nästan raka, spetsiga, tämligen
korta, bakåt riktade. Benen äro smäckra. Fällen är
gles, svartaktig. Anoan lefver i bergiga trakter i
det inre af Celebes. L–e.

Anoket. Se Anukis. Suppl.

Anomalister, språkv. Se Analogi 3.

Anomalistisk månad (jfr Anomal). Se Astronomisk månad.

Anomia, zool. Se Sadelmussla.

*Anortoskop. Jfr äfven Tavmatrop.

Anquetil [angköti’l], Louis Pierre, fransk
historieskrifvare, broder till A. H. A.-Duperron,
f. 1723, inträdde 17-årig i den hel. Genovevas
kongregation, egnade sig åt lärareverksamhet och blef
sedermera kyrkoherde i La Villette nära Paris. Han
hölls under skräckregeringen 1793–94 en tid häktad,
blef vid Franska institutets bildande (1795) dess
ledamot och fick anställning i utrikesdepartementets
arkiv. Död 1806. A:s bästa verk är l’Esprit de la
ligue (3 bd, 1767; många uppl.),
hans mest kända är Histoire de France (14 bd,
1805; många gånger omtryckt; till 1875 fortsatt af
Gallois och Grégoire, 14 bd, 1876–82), en kompilation,
som är »tråkig att läsa och som man med ringa nytta
rådfrågar».

*Anrep, J. G. Utgifvandet af Svenska slägtboken
afstannade 1882, med 1:sta seriens 3:dje bd. Ett
supplementband till Svenska adelns ättartaflor,
omfattande tiden fr. o. m. 1857, är (sedan 1895)
under utarbetning af grefve F. U. Wrangel och
kapten O. Bergström. — A:s broder Karl Axel A.,
vitter författare, född d. 9 Dec. 1835 på Lekeberga,
Knista socken, Nerike, blef student i Upsala 1855
och är sedan 1869 revisor i Telegrafstyrelsen. Han
har författat bl. a. det omtyckta folkskådespelet
Nerkingarne (1872; 2:dra uppl. 1889).

*Anrop. Post anropar numera med »halt» och, sedan
den eller de anropade stannat, med »hvem der?»

Ansari. Se Persiska literaturen, sp. 1104–05.

*Ansarier. Se Nosairier.

*Ansdell, R., afled 1885.

Ansedonia. Se Vulci.

Ansgariiföreningar kallas, efter Nordens
apostel Ansgar, sammanslutningar landskapsvis
af missionsföreningar till missionens
främjande. Ansgariiföreningar finnas i Dalarna,
Helsingland, Jämtland, Upland, Vestmanland, Värmland
och Östergötland. Värmlands ansgariiförening är
den äldsta, Uplands, som bildades år 1894, den
yngsta. De hafva samtliga, med undantag af Dalarnas,
anslutit sig till Svenska missionsförbundet (se
Mission, sp. 105). Då detta bildades, 1878, anslöt
sig värmländska ansgariiföreningen till detsamma,
och missionsförbundet öfvertog den af föreningen
redan inrättade predikantskolan i Kristinehamn,
hvilken skola nu blifvit förlagd till Stockholm. I
de landskap, der ansgariiföreningar ej finnas, äro
motsvarande sammanslutningar gjorda under andra namn,
t. ex. Skånes missionssällskap, Örebro läns fria
missionsförening o. s. v.

Ansigtsbjudning. Se Förlossning. 2.

Ansigtsnerven, nervus facialis, anat. Se Hjernnerver.

Ansigtsros, med. Se Rosfeber.

*Ansjuan. Se Anjouan. Suppl.

Anslag, anslagssumma, visst penningebelopp, som
förening, korporation, kommun, folkrepresentation
o. s. v. af under dess disposition stående medel
beviljar och ställer till en styrelses, stiftelses
eller enskild persons förfogande till bestridande
af utgifter för visst ändamål. Anslagssumman kan
fastställas att utgå för en gång årligen eller under
en längre tid. Om anslag, som af folkrepresentation
beviljas, se Budget, Statsanslag, Statsreglering.
H. L. R.

*Anslagsvinkel. 1. Ett vinkelmått etc. — 2. Krigsv.,
den vinkel, som kulbanans tangent i anslagspunkten
gör med målets yta. Jfr Inträngningsförmåga.

Ansonia [-so’nja], stad i nord-amerikanska
staten Connecticut, vid Naugatuck, hvars fall
lemnar drifkraft åt flere fabriker. 10,342
innev. (1890). Jernverk samt mässingsbruk och
urfabrikation.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>