Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andningsrör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var Österrike-Ungerns förste representant, utverkade,
han, att Österrike-Ungern fick sig uppdragen
ockupationen af Bosnien och Herzegovina. Etter att
hafva med Bismarck bragt till slut förhandlingarna
om ett tyskt-österrikiskt försvarsförbund lemnade
A. d. 22 Sept. 1879 sin ministerpost. Han afled i
Volosca d. 18 Febr. 1890.
Andra Svea artilleriregemente (n:r 5) bildades
enligt 1892 års urtima riksdags beslut på hösten
1894 och skall utgöras af 6 batterier med samma
verkliga styrka som Andra Göta artilleriregementes
(se d. o. Suppl.). Regementets förläggningsort är
ännu icke bestämd.
*André. 3. Karl Aug. dog 1887 i Frankfurt a. M.
Andreae, Sankt (F. Antrea) imperielt pastorat
af 2:dra kl., Borgå stift, Jääskis kontrakt, Jääskis
domsaga och härad, Viborgs län, Finland. Areal 835
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 8,787 pers. (1892).
A. G. F.
*Andrea, Abr. Aug., dog i Okt. 1607.
*2. Andrea, J. V., föddes 1586.
*Andreaeaceae Ehrh., bot., familj bland bladmossorna, innefattar
endast ett slägte, Andreaea, med ett
tiotal i Skandinavien förekommande arter.
G. A.
Andrea Pisano, ital. bildhuggare. Se Pisano 3.
Andreas, fäste. Se Bommel.
Andreas (Andrej Bogoljubskij), rysk storfurste. Se
Ryssland, bd 14, sp. 1549.
Andreas, ungerska konungar. — 2) A. II dog 1235. Jfr
Ungern, sp. 1367.
Andreas Sunonis. Se Anders Suneson (sp. 709).
*Andree, Richard, var 1874–90 ledare af Velhagens
och Klasings geografiska anstalt i Leipzig och utgaf
under denna tid Physikalisch-statistischer atlas
des Deutschen reichs (tills. med Peschel, 1877),
flere skolatlaser, Allgemeiner handatlas (1881;
3:dje uppl. 1892–93), som fått stor spridning äfven i
Sverige, och tills. med Scobel en karta öfver Afrika
i storleken 1: 10 mill. (1892). Sedan 1890 är han
bosatt i Heidelberg och redigerar sedan 1891 »Globus».
Andrée [-drē], Elfrida, kompositris, syster till
Fredrika Andrée-Stenhammar, f. i Visby 1841, blef
organist vid Finska kyrkan i Stockholm 1861 (den
första qvinliga organist i Sverige), vid Franska
kyrkan derstädes 1862 samt vid domkyrkan i Göteborg
1867. A. har framkommit med flere kompositioner
af olika slag, bland hvilka tre äro utgifna af
Musikaliska konstföreningen, nämligen en Pianoqvintett,
en Pianotrio samt Snöfrid, ballad för soli, kör och
orkester. I öfrigt äro utgiva diverse sånger och
pianostycken. Vid en internationel utställning i
Bruxelles 1895 prisbelönades A. för en symfoni,
en stråkkvartett och ett stycke för orgel och
militärmusik. A. L.
Andrée [-drē], Salomon August, ingeniör, luftseglare,
föddes i Grenna d. 18 Okt. 1854, genomgick Tekniska
högskolans mekaniska fackafdelning 1871–74, företog
derefter studieresor i utlandet och idkade verksamhet
såsom praktiserande ingeniör 1874–80. Sistnämnda år
blef han assistent i allmän och tillämpad fysik vid
Tekniska högskolan, hvilken befattning han lemnade
1882 för att deltaga i den svenska meteorologiska
expeditionen till Spetsbergen 1882–83. Under
öfvervintringen på Spetsbergen ledde A. de
luftelektriska iakttagelserna, hvarjämte
han underkastade sig helsofarliga undersökningar
angående polarmörkrets inflytande på organismen. 1884
utnämndes A. till öfveringeniör i Patentbyrån och var
1886–89 derjämte öfverlärare i experimentalfysik
vid Tekniska skolan i Stockholm. År 1892 erhöll
A. utaf Vet.-akad. och Stiftelsen Lars Hiertas minne
anslag till utförande af en serie vetenskapliga
ballongfärder i Sverige, de första sådana, som
utförts derstädes. Den första af dessa resor
företogs d. 15 Juli 1893 från Stockholm. Mest
uppmärksammade bland hans följande resor voro de,
som utfördes d. 19 Okt. 1893, en äfventyrlig färd,
under hvilken ballongen drefs ut öfver Östersjön
och nådde land först i finska skärgården, och d. 14
Juli 1894, då A. med framgång tillämpade en af
honom uppfunnen metod att styra ballongen (medelst
släplina och segel), d. 4 Aug. och d. 29 Nov. 1894. På
den sistnämnda flög ballongen från Göteborg till
Gotland. Resan d. 4 Aug. 1894 eger ett särskildt
intresse derigenom att den skedde samtidigt med två
andra vetenskapliga ballongfärder (den ena i Ryssland
och den andra i Tyskland) och sålunda utgjorde en
länk i den första internationella expedition, som
företagits till de högre luftlagren. Resultaten af
sina iakttagelser under samtliga ballongfärder har
A. meddelat i en serie afhandlingar, publicerade i
Vet. akad:s skrifter. Han har derjämte publicerat
ett stort antal afhandlingar dels i praktiska
ämnen, bl. a. Om uppfinningarna i Sverige åren
1870–84 (1890), dels i vetenskapliga ämnen,
företrädesvis rörande värmet och elektriciteten,
såsom Electricité atmosphérique, observations
faites au Cap Thordsen, Spitzberg 1882–83. Den 13
Febr. 1895 framlade A. för Vetenskapsakademien
en plan till att utforska polarområdet medelst en
s. k. guide-roperande och enligt hans ofvannämnda
metod styrbar luftballong. Spetsbergen betecknas såsom
den lämpligaste utgångspunkten for färden, hvilken
skall företagas på sommaren 1896 och beräknas erfordra
högst trettio dygn. Till bestridande af kostnaderna
för expeditionen, hvilka anslagits till 130,000 kr.,
lemnade under förra hälften af 1895 H. M:t konungen
30,000 kr., hr A. Nobel 65,000 kr., frih. O. Dickson
30,000 kr. och en onämnd 5,000 kr. Meteorologen
N. G. Ekholm har förklarat sig beredvillig att
medfölja på färden.
Andrén, Anders Viktor, illustratör och målare, föddes
i Uddevalla d. 7 Dec. 1856. Sedan A. genomgått lägre
elementarläroverket i Uddevalla, kom han 1874 till
Stockholm i afsigt att, efter en förberedande kurs,
vinna inträde vid Teknologiska institutet, men då
detta ej lyckades, ingick han 1876 vid konstakademiens
principskola. På nyåret 1877 tog A. plats såsom
målarelärling, och ett år senare började han
teckna illustrationer i skämttidningen »Kasper»,
bland hvars illustratörer han sedan dess intagit
främsta platsen. Samtidigt fortgingo i 4 år studierna
i akademien, der A. egnade sig först åt målning,
derefter åt skulptur. Från och med 1880 har han varit
artistisk medarbetare i »Ny illustrerad tidning»,
hvars flesta illustrationer till den inhemska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
