Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ancylus-vallar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ancylussjön har utan tvifvel varit af stor
betydelse för åtskilliga sötvattensfiskars samt andra
sötvattensdjurs och -växters invandring till Sverige
från kontinenten, medan den samtidigt existerande
landförbindelsen mellan Skåne, Danmark och Tyskland
möjliggjorde invandringen af en mängd smärre landdjur,
tillhörande den del af vår fauna, som Nilsson kallade
den germanska. A. G. N.
Ancylus-vallar. Se Ancylus-sjön.
*And, zool. 4. Se, utom de i tabellen uppräknade
arterna, äfven Karolina-and, Leffel-anden
och Räfandslägtet. Jagt å änder är tillåten i
Malmöhus, Kristianstads, Hallands och Blekinge
län fr. o. m. d. 11 Juli t. o. m. årets slut,
i Norrbottens, Jämtlands och Vesterbottens län
fr. o. m. d. 1 Aug., i riket i öfrigt fr. o. m. d. 21
Juli t. o. m. årets slut.
*Andamanerna beräknas hafva en areal af 6,497
qvkm., med omkr. 22,000 innev., deraf 5–6-tusen
infödingar, mincopi, hvilka föras till papua (se
d. o.). Straffkolonien vid Port Blair räknade 1891
15,670 pers.
And-damm-musslan. Se Damm-musslor.
Andecavum (Andegavum), det äldsta namnet på
staden Angers (se d. o.).
Andelsmejeri kallas ett mejeri, anlagdt som
samaffär af ett antal landtbrukare i samma trakt
och drifvet för deras räkning, i det att inkomsten
delas i förhållande till mängden af den mjölk,
som en hvar af dem levererat. Denna föres som söt
mjölk till mejeriet, och sedan den blifvit skummad,
föres skummjölken tillbaka till producenterna. Det
första andelsmejeriet i Danmark inrättades 1882
i närheten af Varde, men idén dertill utbredde sig
hastigt, så att nu finnas omkr. 1,000 sådana, spridda
öfver hela landet. Till en början deltogo endast de
egentlige bönderna (gårdsmän och husmän) deri; men
då det snart visade sig, att andelsmejerierna genom
sin rationella drift kunde med lägre omkostnader
producera ypperligt smör hela året om och genom de
likformiga fina märkena uppnådde högre pris än sjelfva
herregårdsmejerierna, hafva äfven större egendomar
anslutit sig. Andelsmejerierna hafva framkallat en
omhvälfning inom den danska smörtillverkningen. —
Denna framgång lockade till tillämpning af samma
tanke äfven i afseende på svinslagterier, och från
1887 hafva upprättats 17 andels-slagterier; dessas
delegare förbinda sig till att leverera ett visst
antal svin, och inkomsten fördelas i proportion till
dessas sammanlagda vigt. Emellertid eger endast ett
tiotal ännu bestånd, i det att de mindre icke kunnat
uthärda konkurrensen med de stora privatslagterierna.
E. Ebg.
Sedan före de danska andelsmejeriernas uppkomst
funnos i norra Sverige ysterier, grundade på
andelsprincipen, men tanken på att i Sverige inrätta
större smörmejerier efter detta system har kommit
från Danmark, och de danska andelsmejeriernas
byggnadssätt, inrättningar och stadgar hafva tjenat
de svenska som mönster. De första andelsmejerier
i Sverige anlades i Skåne år 1890, då ungefär
samtidigt 4 sådana der kommo till stånd, nämligen
i Borrby, Hammenhög, Hvilan och Stehag. Sedan dess
har andelsmejeriernas antal tilltagit årligen
rätt betydligt. För närvarande (1895) finnas
omkr. 160 st. (af hvilka omkr.
hälften i Skåne), spridda i nästan alla län,
t. o. m. i Norrbottens, der Bodens andelsmejeri
med mer än 100 leverantörer f. n. är det
nordligast belägna i riket. — Den mjölkmängd dessa
mejerier dagligen behandla är högst betydande,
och leverantörernas antal är ofta mycket stort. De
största mejerierna hafva nämligen en daglig mjölkmängd
af 15,000 kg. eller deröfver och mottaga mjölk från
ända till 300–400 leverantörer. — Andels-slagterier
finnas f. n. ej i Sverige. Dock arbetar man på att
inrätta sådana, och troligt är, att ett par inom kort
kommer till stånd. N. E.
Andelsslagteri. Se Andelsmejeri.
Anden examen (»andra examen») kallas i Norge en till
ämbetsexamen förberedande pröfning vid universitetet,
hvilken officielt bär namnet examen philosophicum
(se Kristiania universitet, sp. 35). »Anden examen»,
som omfattar filosofi och 5 valfria ämnen, tages i
regeln på ett år. Den, som aflagt examen, tituleras
vanligen candidatus philosophiae.
Andens stridsmän. Se Dukoborzer.
*Ander, A., föddes 1817.
Anderberg, Axel Johan, arkitekt, f. i Kristianstad
d. 27 Nov. 1860, genomgick 1880–84 Tekniska
högskolan i Stockholm och 1884–86 Konstakademiens
arkitektafdelning (under Grundström) samt erhöll
dervid hertigliga medaljen. Åren 1887–88 tillbragtes
på studieresor i Tyskland, Frankrike och Italien. Vid
den till år 1888 utlysta täflingen för ett nytt
operahus i Stockholm erhöll A. andra priset, men
detta åtföljdes senare (1889) af ett uppdrag att i
utlandet ytterligare studera teaterbyggnader, och
såsom resultat af den vunna erfarenheten framstod
ett nytt förslag. Sedan detta i Maj 1891 blifvit af
K. M:t faststäldt, kunde arbetet med den nya byggnaden
i Aug. s. å. under den unge, talangfulle arkitektens
ledning taga sin början och fortgår, såsom bekant,
ännu (1895). Meningen är att det skall afslutas 1897.
Upk.
*Anderlecht hade 34,070 innev. 1892.
Anderledy, Antonius, jesuitgeneral, född i Brieg, Le
Valais, Schweiz, d. 3 Juni 1819, blef 1838 jesuit,
vistades 1848–51 i Nord-Amerika och 1851–70 i
Tyskland såsom lärare, blef 1870 ordensgeneralen
Beckx’ assistent i Rom, valdes i Sept. 1883 till
hans efterträdare och vardt efter Beckx’ död, 1887,
ordensgeneral. Död i Fiesole d. 19 Jan. 1892.
*Anderna. Se Rättelser, bd 18.
*Andersen, H. K. En folkupplaga af hans sagor
utgafs 1880 i 3 bd (ny uppl. 1887). Till
åtskilliga bland sagorna har H. Tegnér utfört
illustrationer. A:s »Samlede skrifter» utgåfvos i
15 bd 1876–80. En fortsättning af Mit livs eventyr
offentliggjordes 1877, och dertill ansluter sig
skriften »H. C. Andersen og det Collinske hus» af
E. Collin (1882). Minnesstoder öfver A. restes 1880
i Rosenborgs have (Köpenhamn) och 1888 i Odense.
E. Ebg.
*Andersen, Karl, föddes 1828 och dog d. 1
Sept. 1883. — Sju samlingar Grenrebilleder utkommo
1867–81 och en större berättelse Over skær og
brænding 1882. E. Ebg.
Andersen, Klara Elisabet, dansk författarinna,
född d. 13 Maj 1826 i Köpenhamn, dotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
