Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alsophila ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverträffas af aluminiumverket vid Neuhausen i Schweiz,
hvars produktion numera uppgår till 3,000 kg. i
dygnet. Apparaterna, som dertill begagnas, utgöras af
isolerade deglar, invändigt klädda med gaskol. Genom
degelns botten inledes den isolerade negativa
polen, som är af någon metall, hälst aluminium,
under det att den positiva polen, som utgöres af
en kolcylinder, hvilken kan höjas eller sänkas,
införes ofvanifrån. Degeln innehåller en blandning
af kryolit och lerjord (aluminiumoxid), som genom
strömmen bringas till smältning och tid efter annan
matas med lerjord. Vill man framställa legeringar,
t. ex. med koppar eller jern, göres negativa polen
af dessa metaller, som derjämte betäcker degelns
botten. Aluminium har för sin lätthet, sin vackra
glans, sin hållbarhet i luft och oskadlighet fått en
stor användning till fältflaskor, hästskor, kokkärl,
kemiska apparater, såsom luft- och vattenbad, nycklar,
medaljer o. s. v. Af vigt är att man i en legering af
aluminium med 10 proc. tenn lyckats finna ett medel
att löda aluminium. En legering med 5 proc. silfver
kan lätt arbetas och tager vackrare glans än rent
silfver. — Aluminiumbrons kan smidas såsom jern,
men vid högre temperatur, och torde få en mycket
stor användning såsom kanonmetall. Jernlegeringen
l. ferro-aluminium, som håller 10 proc. aluminium,
har fått användning vid stålberedning, särskildt
såsom medel att reducera syreföreningar och borttaga
svafvel. En ringa halt aluminium, t. ex. 0,2
proc., ökar jernets hållfasthet betydligt.
P. T. C.
*Aluminiumbrons. Se äfven Aluminium. Suppl.
Aluminiumoxid. Se Aluminium, sp. 571–572, och
Korund.
Aluminiumsalter. Se Aluminium, sp. 572.
Aluminiumsulfat. Se Aluminium, sp. 572.
*Alumn. Jfr Collége.
*Alunda, socken. 14,853 har. 2,925 innev. (1894).
Alunera. Se Färgning, sp. 610.
*Alvar (Ulwar), radjputstat, har en areal af 7,832
qvkm., med 767,786 innev. (1891). Hufvudstaden A. hade
s. å. 52,398 innev.
Alvarenga, Pedro Francesco da Costa, portugisisk
läkare, donator, f. i Piauhy i Brasilien 1806,
blef 1850 med. doktor i Bruxelles, bosatte sig
sedermera i Lissabon samt blef der lifmedikus
och sjukhusläkare. Han har utgifvit ett stort
antal skrifter, som äfven öfversatts till främmande
språk. Död d. 14 Juli 1883. Sin betydande förmögenhet
testamenterade A. till humanitära och vetenskapliga
anstalter. Svenska läkaresällskapet, hvars ledamot
han var sedan 1869, tilldelade han värdepapper till
ett belopp af 50,000 milreis (= 18,320 kr.) till en
fond, hvaraf räntan på testators dödsdag skall utdelas
såsom belöning för värdefulla, af svensk medborgare
författade skrifter, hvilka blifvit för täflan om
detta pris till sällskapet inlemnade och behandla
något till de medicinska vetenskaperna hörande ämne.
R. T–dt.
Alvargrim (regnpiparen), zool. Se Pipareslägtet.
*Alvastra gård. Om platsen för slaget 1229 se Olustra.
Alvend, berg i Persien. Se Elvend.
*Alvensleben, G. von, afled 1881.
*Alvensleben, K. von, var broder till G. von A. och
afled 1892.
Alvensleben, Gustav Hermann von, preussisk general,
f. 1827, blef officer 1844 och kapten i generalstaben
1859 samt deltog såsom stabsofficer i 1864 och
1866 års krig. Såsom öfverste och chef för 15:de
ulanregementet utmärkte han sig i 1870–71 års
krig och avancerade derefter snabbt. 1886 blef
han kommenderande general öfver 13:de armékåren
(Würtemberg) och 1887 kavallerigeneral. 1890 lemnade
han tjensten.
Alveolarer, språkv. Se Kakuminaler.
Alxenor, grekisk bildhuggare från Naxos, tillhörande
den äldre (arkaiska) perioden före Fidias, har
enligt inskrift utfört en vid Orchomenos i Beotien
funnen högst intressant grafsten (stele) af marmor
med deri inhuggen reliefbild. Den framställer en
skäggig man, höljd i sin mantel, stödd på en lång staf
under venstra axeln, sträckande sin högra hand med en
gräshoppa åt sin hund. Enkelt utförd i ålderdomligt
sträng stil, särskildt med den karakteristiska
ofullkomligheten i hufvudet, tilltalar den dock genom
det innerliga i uppfattningen, en viss sträfvan efter
anatomisk bestämdhet i kroppens lemmar samt en viss
konstnärlig sträfvan efter rumfyllning. C. R. N.
Alyscamps [aliska’ng]. Se Arles.
Alyssum L., bot., växtslägte, tillhörande
nat. fam. Cruciferae, hvilket i Sverige är
representeradt af en art, A. calycinum, sandhvita
(se d. o). Ett par arter, särskildt A. maritimum
Lam., med brokiga blad, hafva vidsträckt användning
såsom infattningsväxter etc. till s. k. tapetgrupper.
G. A.
Alzey, stad i hessenska prov. Rhen-Hessen, vid
Rhens biflod Selz och hessenska Ludvigsbanan. 6,069
innev. (1890).
Al-zonen, geol., det öfversta lagret i de skånska
och danska torfmossarna, hvilket bildats, sedan eken
icke längre var det allmännaste trädet, utan delvis
undanträngts af klibb-alen (Alnus glutinosa). Om
al-zonen uppstått helt och hållet före bokens
invandring eller till en del just under denna är ännu
icke fullt utredt. A. G. N.
Amadé, László, ungersk skald. Se Magyariska
literaturen, sp. 630.
*Amadeus. 4). A. förmälde sig 1) d. 30 Maj 1867
med Maria, prinsessa dal Pozzo della Cisterna,
död d. 3 Nov. 1876, och 2) d. 11 Sept. 1888 med sin
systerdotter prinsessan Laetitia Bonaparte, dotter af
prins Napoleon. I sitt förra äktenskap efterlemnade
han tre söner: Emanuel, hertig af Aosta (f. 1869),
Viktor, grefve af Turin (f. 1870) och Ludvig, hertig
af Abruzzo (f. 1873); i sitt senare sonen Umberto
(f. 1889). A. afled i Turin d. 18 Jan. 1890.
Amador de los Rios, Don José, spansk
historieskrifvare. Se Rios.
Ama-fengu. Se Kaffrer.
*Amager hade 19,728 innev. 1890.
Ama-hahabe. Se Hahabe.
Amalarik, konungar af Jerusalem. Se Jerusalem,
sp. 1193.
*Amalasunta. Jfr Östgoter, sp. 769.
*Amalfi, i italienska prov. Salerno, är ärkebiskopssäte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
