Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alexander ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har flere toppar af 4,000–4,600 m. höjd. Den högsta,
Haych-tau (4,683 m.), kallas af ryssarna Semenov
efter en af de förste forskarna i Tian-sjan-systemet.
*Alexander Nevskij, rysk storfurste, föddes
1220. Slaget på Peipussjöns is stod 1242.
Alexanderorden. 1. Bulgarisk orden för militära
förtjenster, stiftades 1879 af furst Alexander I
och har fem klasser. Ordensbandet är ljusblått med
silfverstrimmade kantränder. — 2. Bulgarisk orden,
stiftad af furst Alexander d. 25 Dec. 1881 och
utvidgad af furst Ferdinand d. 14 Aug. 1888, har fem
klasser. Ordensbandet är rödt. I samband med denna
orden stå medaljer för konstnärliga, vetenskapliga
och medborgerliga förtjenster.
Alexanderson, Aron Martin, filolog,
universitetslärare, född i Stockholm d. 10 April
1841, blef student i Upsala 1860, filos. doktor
1866, docent i grekiska språket och literaturen vid
Upsala universitet 1868 och adjunkt i ämnet 1875. Han
utnämndes till e. o. professor i klassiska språk vid
universitetet i Lund 1879 och till ord. professor
i grekiska derstädes 1890. A. företog 1871–72
en vetenskaplig resa till Tyskland, Italien och
Grekland. Åren 1876-77 samt fr. o. m. 1881 har han
varit censor vid mogenhetsexamina. Han belönades med
Letterstedtska priset för sin framstående metriska
öfversättning af Aischylos’ sorgspel »De sju mot
Thebe» (i Upsala universitets årsskrift, 1868). Hans
afhandling Öfversigt af Prometheusmythen är intagen
i samma årsskrift 1870. A:s arbete Grekisk metrik
(1877), som föregicks af afhandlingen Den grekiska
metrikens senaste utvecklingsperiod (i ofvannämnda
årsskrift 1875), står på fullt modern vetenskaplig
grund. Tillsammans med O. V. Knös har han utarbetat
Grekisk fornkunskap (5 häften, 1881–85; ej fullb.). I
alla band af »Nordisk Familjebok» har A. medverkat med
ett stort antal artiklar på den grekiska filologiens
alla områden.
Alexandersuniversitetet, Kejserliga. Se Helsingfors
universitet.
Alexandra, Grek. hjeltes. Se Kassandra.
Alexandra Fedorovna [fjåd-], kejsarinna af Ryssland,
föddes i Darmstadt d. 6 Juni 1872, är dotter af
storhertig Ludvig IV af Hessen och hans gemål Alice
(se denna) af Storbritannien samt heter egentligen
Alix Viktoria Helena Lovisa Beatrix. 1894 trolofvades
hon med ryske tronföljaren Nikolaus, öfvergick
i Livadia, på Krim, till grekisk-ryska läran och
förmäldes d. 26 Nov. 1894, sedan hennes fästman
efter sin fader Alexander III under tiden såsom kejsar
Nikolaus II bestigit tronen.
*Alexandralandet. Se Nord-Australien.
Alexandra-Nil. Se Njansa. Namnet gafs floden 1876 af Stanley.
*Alexandra Paulovna (Pavlovna) föddes 1783.
Alexandre de Bernay [-a’ngdör dö bärnä’], fransk
trouvére på 1100-talet, född i Bernay, Normandie. Se
Alexander-sagan och Alexandrin.
*Alexandri, B.,. utnämndes 1878 till senator. Han
blef vice-president i deputeradekammaren och var
vice-president i senaten, då han 1885 utnämndes till
rumansk envoyé i Paris. Han dog der
1890 och bisattes på sitt gods i Moldau. A:s under
rysk-turkiska kriget 1877–78 skrifna krigssånger
blefvo mycket omtyckta. Hans samlade arbeten utgåfvos
1873–76 i 11 bd.
*Alexandria 1) hade 1882 227,064 innev., deraf 48,672
främlingar, företrädesvis greker, italienare och
fransmän. Den 11–13 Juli 1882 bombarderades staden
af en engelsk flotta under Seymour, hvarunder den
antändes och plundrades af de förbittrade soldaterna
och folket, tills engelsmännen besatte staden d. 14
Juli. Se Arabi pasja och Egypten. Suppl.
Alexandria ad Issum. Se Alexandrette.
*Alexandrinska biblioteket. Jfr Museum.
Alexandrinska museet. Se Museum.
Alexandrit, miner. Se Cymofan och Ädelstenar, sp. 492.
*Alexei (Aleksej). 1. A. Michailovitj. Om honom se
vidare bd 14, sp. 1563–65.
Alexi (af Grek. alexein, afvärja), med., blod- (och
lymf-)serums förmåga att döda mikroorganismer och
andra främmande celler (t. ex. främmande blodkroppar),
som inkommit i detsamma, samt att förstöra giftämnen,
som producerats af sådana främmande mikroorganismer. —
Adj. Alektisk. Jfr Alexiner. Suppl.
Alexifarmakon, Grek., motgift (se d. o.).
Alexinatz, stad i serbiska kretsen Krusjevatz, vid
Moravitzas förening med Bulgariska Morava och vid
jernvägen Nisj–Belgrad. 5,762 innev. (1890).
Alexiner (af Grek. alexein, afvärja; jfr Alexi),
med., har man kallat de ännu okända, förmodligen
ägghviteartade ämnen, hvilka man antager skola dels
från början finnas, dels under vissa omständigheter
kunna bildas i blodserum och förläna detta
dess experimentelt bevisade egenskaper att verka
dödande och förstörande såväl på vissa slag af
främmande blodkroppar (vid transfusion af blod
från ett annat djurslag) som ock på vissa slag af
bakterier eller på af dem producerade giftämnen. (Jfr
Antitoxin. Suppl.) Genom vissa ingrepp, t. ex. genom
uppvärmning till omkr. 50°, kan man beröfva blodserum
dessa dess egenskaper, hvilket då förklaras derigenom
att de skyddande »alexinerna» dervid förstörts. Alla
försök att isolera och närmare undersöka »alexinerna»
hafva hittills strandat, men antagandet af dessa
hypotetiska ämnens tillvaro underlättar förståendet
af de invecklade problem, som äro förknippade med
läran om immuniteten (se d. o.). S. J–n.
Alexios, fem östromerska kejsare. Se Östromerska
riket, sp. 791–794.
Alexios, grundläggare af kejsaredömet Trabezon
(se d. o., sp. 590).
Alexis, attisk lustspelsförfattare, jämte
Antifanes och Evbulos hufvudrepresentant för
den s. k. »mellersta komedien», föddes i Thurioi
i Stor-Grekland omkr. 392 f. Kr. och uppnådde med
bibehållen arbetskraft en ålder af 106 år. Han skall
(enl. Suidas) hafva författat 245 pjeser, och de många
bevarade fragmenten af dessa vittna om qvickhet och
god iakttagelseförmåga. Hans jambvers är välbyggd,
diktionen vald och liffull, men föga poetisk. Bland
A:s karakterstyper förekommer redan parasitens rol,
som egentligen tillhör »nya komedien».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
