- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
67-68

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afrika ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mångenstädes inom de tropiska regnens bälte. Dessa
regnbäddar bilda ofta, genom det under jordytan
qvarstannande vattnet, yppigt grönskande oaser,
som utgöra en egendomlighet för det afrikanska
landskapet. Stora sådana regnbäddar äro Draa, Saura,
Mia Igharghar i norra Sahara, Nosob i Kalahari och
Stora Fiskfloden i Stora Namalandet.

Klimat. Beläget till största delen mellan tropikerna,
har A. ett varmt klimat, ytterligare skärpt genom
verldsdelens slutna form, dess nästan fullständiga
brist på bukter, dess egendomliga terrängförhållanden
och läge s. v. om Asiens stora öcken- och steppland,
hvilket allt bidrager att utestänga hafvets
tempererande och utjämnande inflytande. På grund af
dessa omständigheter är A:s klimat starkt kontinentalt
med stora ytterligheter. Med afseende på vind- och
regnförhållandena visar A. en större regelbundenhet
än någon annan verldsdel. Den tropiska zonens
förherskande luftströmningar, passaderna, beherska
nämligen större delen af kontinenten (30° n. –
30° s. br.), och nästan hela A. har derför antingen
tropiska regn eller nästan alls intet regn; endast de
nordliga kustlanden och en mindre del af Kaplandet
stå under en annan regnregim, i det vinterregn
der äro förherskande. Men bortsedt från dessa
undantag sammanfaller regnet öfverallt med solens
zenitstånd. Linien för den högsta årstemperaturen —
den meteorologiska eqvatorn — skär A. ungefär under
5° n. br. På bägge sidor om denna linie, i det
s. k. stilla bältet, inträffar derför två gånger
om året regntid, som sammanfaller med solens två
zenitstånd. Längre mot s. och n. inskränkes deremot
regnet till sommarhalfåret, och året delas der i
en regntid och en torr tid. Omkring vändkretsarna,
der passaderna blåsa mest konstant och med största
kraft, blir nederbörden sparsam eller uteblir
t. o. m. alldeles, och der, mellan 17° och 30°,
ligga ock de stora öcken- och stepplanden Sahara och
Kalahari. Efter regnets fördelning under året indelas
således A. i 5 klimatiska bälten: 1) vinterregnbältet
längs Medelhafvet, 2) det norra regnlösa bältet
(Sahara), 3) tropiska regnbältet, 4) södra regnfattiga
bältet (Kalahari) och 5) södra vinterregnbältet.

Det norra vinterregnbältet eller Medelhafszonen,
landsträckorna n. om 30°, har ett klimat, som
starkt påminner om Syd-Europas: en relativt
hög vintervärme, en varm regnlös sommar med
öfvervägande nordliga vindar, ringa luftfuktighet
och en djupblå, molnlös himmel. Typiskt utveckladt
är detta s. k. Medelhafsklimat emellertid blott i
kusttrakterna. Längre in i landet, på högslätterna och
i Atlasbergen, modifieras klimatet i öfverensstämmelse
med den tilltagande höjden på flere sätt. Den
årliga medelvärmen ligger mellan 17° och 21,5°
(Oran och Kairo), och skillnaden mellan sommar
och vinter är omkr. 13°. De inre högslätterna
(sjottregionen) utmärka sig deremot genom stora
svängningar i temperaturen. Termometern stiger om
sommaren till inemot 50°, men faller vintertiden under
noll (stundom till – 12°). Snö är derför tämligen
vanlig. Regnet är i Nord-Afrika starkt beroende af
de förherskande vindarna. Under sommaren upphettas
Sahara och Sudan starkt, och under inflytande deraf
blåsa denna årstid öfver Medelhafstrakterna kraftiga
torra nordanvindar. Sommaren blir derför mer eller
mindre regnfattig, mer ju längre man kommer österut.
Luften är samtidigt ovanligt torr och genomskinlig, och
en molnlös, präktigt blå himmel hvälfver sig öfver
det varma landskapet. Endast längst ut mot v. är
luften fuktig, och starka dimmor från hafvet äro
vanliga. Om vintern deremot faller nederbörd,
beroende af det låga lufttryck, som denna tid
bildar sig öfver Medelhafvet. Men förhållandet
är långt ifrån lika gynsamt på alla ställen, och
särskildt aftager regnet starkt mot ö. Regnmängden
är i Alger 710 mm., i Alexandria 220 mm., men redan
något sydligare, i Kairo, knappt 30 mm. Östligare,
längs Röda hafvet, uteblir regnet stundom alldeles
flere år. Regnet faller i Nord-Afrika öfverallt i
korta skurar, och den tid det verkligen regnar är
derför endast ringa. Medelhafskusten hemsökes ofta
af torra stoftförande och brännande heta öckenvindar
(scirocco, samum, chamsin), oftast kanske under
tiden från Febr. till Juni. Få trakter på jorden
egna sig bättre än Sahara och Libyska öcknen att
åskådliggöra den oerhörda betydelse, som klimatet
har för ett lands utseende. Sahara är nämligen icke,
såsom man förr antagit, en gammal hafsbotten, utan det
är en meteorologisk bildning, hvars hela öckenlika
karakter, hvars sanddyner och kulturfientliga jord
ära resultat uteslutande af dess egendomliga klimat och
framförallt af dess nästan totala brist på regn. Om
sommaren hvilar ett lågt lufttryck öfver Sudan;
öfver Sahara blåser derför en kraftig nordöstpassad,
som förhindrar bildning af de små cykloner med
uppstigande luft, hvilka äro vilkor för regn i dessa
trakter. Icke häller vinterregnen norr ifrån förmå
i regeln tränga in i Sahara, ty om vintern ligger
öfver öcknen ett högt lufttryck, och i den centrala
delen inträffa denna årstid antingen vindstilla
eller svaga vindar, som mot s. efter hand öfvergå
i nordöstpassaden. Då lufttrycket alltså icke under
någon årstid gynnar den uppstigande luftens rörelse,
hvaraf nederbörd är beroende, blir följden att Sahara
är ytterst regnfattigt, ehuru icke, som man förr
antog, fullkomligt regnlöst. Söderifrån tränga de
tropiska regnen tillfälligtvis fram till Tibesti och
Air, medan omvändt Tassilis och Ahaggars bergland
stundom indragas i vinterregnbältet i n. Luften
är ytterst torr, och då det skyddande hölje af
vattenånga, som eljest reglerar jordens uppvärmning,
saknas, är solstrålarnas verkan sommartiden oerhördt
stor, medan omvändt utstrålningen vinternätterna
kommer termometern att falla djupt. Dagvärmen
stiger sommartiden till öfver 50° i skuggan, sanden
upphettas till bortåt 70°, men nätterna utmärka sig
för en uppfriskande svalka, och om vintern sjunker
natt-temperaturen stundom under – 5° och bäckarna
i oaserna täckas af en tunn isskorpa.

Ungefär under Bornus breddgrad ligger sydgränsen
för den egentliga öcknen, och den stora steppen
vidtager, genom hvilken öfvergången sker till Sudans
mimosaskogar och dermed till de tropiska regnens
zon, bestående af ett nordligt och ett sydligt
sommarregnbälte
och ett mellan dessa liggande område
med helårsregn. Det förstnämnda, ungefär mellan 17°
och 5° n. br., synes i sina regn- och vindförhållanden
hafva en utprägladt monsunartad karakter. Vintertiden
ligger det lägsta lufttrycket ungef. under 5° n. br. och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free