- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
51-52

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - À deux usances ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Generaltullstyrelsen har likaledes advokatfiskalen blifvit
ersatt med en ombudsman.
L. A.

Advokatträdet. Se Persea.

Adye [ēdi], Sir John Miller, engelsk general,
f. 1819, inträdde 1836 i artilleriet och utmärkte sig
i Krimkriget, indiska upproret och Sitanafälttåget (på
gränsen af Afganistan, 1863–64), hvilka kampanjer han
beskrifvit. Han var direktör af artilleriet 1870–75,
guvernör vid krigsakademien i Woolwich 1875–80,
stabschef och andre man på den egyptiska expeditionen
1882 samt, 1883–86 guvernör på Gibraltar.

Aeby [äby]. Se Äby.

*Aecidium, bot. Under detta namn har beskrifvits
en mängd på olika fanerogama värdplantor
(t. ex. Berberis) parasitiskt lefvande svampar,
hvilka tillhöra rostsvamparna (Uredineae). Genom
undersökningar af de Bary och Örsted under förra
delen af 1860-talet kom man emellertid det oväntade
förhållandet på spåren, att ett mycket stort antal af
dessa Aecidium-arter är endast utvecklingsstadier
af andra, under skilda namn kända svampars
lefnadslopp. Efter ett par af de gamla slägtena
fingo de olika stadierna namn. Sålunda representerar
Aecidium-stadiet det skede i vissa rostsvampars lif,
då myceliet har på ytan af värdplantan utvecklat
bägare- eller skålformiga aecidier (skålrost). Dessa
bestå af en af ett celllager bildad vägg jämte
en massa parallelt löpande cellrader (basidier),
hvilka i sin spets afsnöra sporer. Dessa äro
encelliga och kunna genast gro och gifva då upphof
till uredo-stadiet (se Uredineae). Af de gamla,
till slägtet Aecidium räknade arterna qvarstå några,
af hvilka ännu ej något annat stadium än detta är
bekant, ehuru andra torde finnas. Men äfven sådana
arter äro kända, hos hvilka rostsvamparnas vanliga
generationsvexel är försvunnen, och hos hvilka
ur aecidierna utvecklas sporer, hvilka, då de gro,
ånyo utveckla aeciebärande mycelier. — Bland de många
svamparter, som i sitt aecidium-stadium lefva på en
mängd högre växter, är utom sädesrosten (se Uredineae)
att framhålla den på gran parasiterande
Aecidium elatinum Alb et Schw., som hos denna på
äldre stamdelar framkallar kräfta, på yngre de
under namn af »hexqvastar» bekanta grengyttringarna.
G. A.

Aedicula, Lat., egentligen litet hus till heliga
ändamål, kapell; nisch. Se Tempel.

Aegae. Se Aigai. Suppl.

Aegagropilae (af Grek. aigagros, vildget, och pilos,
boll), farmak. Se Bezoar.

Aegialea. Se Achaja.

Aegidius den helige (Fr. Gilles, T. Gilgen, Gilijen,
Ilgen,
Sv. Ilian) flyttade enligt legenden från
Athen till södra Gallien, der han såsom eremit slog
sig ned i nuv. depart. Gard, der nu den efter honom
uppkallade staden Saint-Gilles ligger. Han blef enligt
en uppgift 684 föreståndare för ett benediktinkloster,
vann stort rykte för helighet och afled 720 (enligt
andra uppgifter 719 eller 725). Staden S:t Gilles, i
hvars kyrka han hvilade, blef en berömd vallfartsort,
som besöktes mycket äfven af nordiska pilgrimer och af
dem kallades Ilandsborg, Iliensborg. I Lunds domkyrkas
krypta invigdes (antagligen 1131) ett altare åt A.,
och många hans reliker funnos i Lund, Köpenhamn, Roskilde.
En kyrka i Söderköping bar hans namn, och Sankt Ilians
församling i Vesterås stift är uppkallad efter honom.
Hans dag (isländarnas »Iliansmässa») var d. 1 Sept.

*Aegidius a Columnis, född i Rom 1247,
författade omkr. 1280 den politiska skriften De
regimine principum
(om furstestyrelse), hvilken
tjenat såsom förebild till den berömda svenska
medeltidsskriften »Um styrilsi kununga ok höfþinga»
(se Konunga- och höfdingastyrelsen).

Aegidius de Columna, latinsk form för Guido de
Columna
, italiensk författare från 1200-talet. Se
Trojasagan, sp. 759.

*Aegina ligger vid Greklands östra kust.

Aegir. Se Ägir.

Aegithalus. Se Pungmesslägtet

Aegusa. Se Egadiska öarna.

Aelana, det latinska namnet på Elam (se d. o.).

Aelurophis. Se Natt-trädormarna.

Aelurus. Se Kattbjörnslägtet.

Aenaria, det latinska namnet på ön Ischia.

Aeolidae, zool. Se Phlebenterata.

Aeolipil. Se Eolipil.

Aepyornis. Se Aepyornithes. Suppl.

Aepyornithes, zool., en numera fullständigt
utdöd grupp bland de strutsartade foglarna
(Ratitae). Sparsamma rester (lårben, skenben,
mellanfotsben, kotor) och flere ägg hafva blifvit
funna i de yngre (alluviala) aflagringarna på
Madagaskar. Lemningarna tyda på en fogel af
gigantiska proportioner. Sålunda äro äggen af
den största dithörande arten (Aepyornis maximus)
34 cm. långa och öfver 22 cm. breda, nästan tre
gånger så stora som strutsens ägg. Aepyornisarterna,
hvilka måhända äro beslägtade med de nyzeeländska
Dinornis-formerna, hafva lefvat äfven
efter menniskans uppträdande.
L–e.

Aequitas, Lat., oveld, rättvisa, naturlig
billighet; rom. mytol., personifikation af billigheten
och rättvisan, afbildad som en allvarlig ungmö
med vågskål i högra handen och ymnighetshorn i den
venstra. Jfr Justitia.

Aerarii, Lat (af aes, plur. aera, koppas, mynt),
kallades i det forntida Rom, enligt Serviur Tullius’
författning, den lägsta klassen af medborgare, hvilka
icke erlade vanlig förmögenhetsskatt, utan endast en
kapitationsafgift, bestämd efter deras lefnadsvilkor,
men också voro uteslutna från rösträtt och ämbeten
samt ej fingo göra krigstjenst. Medlemmar af de
gynsammare ställda klasserna kunde för begångna
förseelser blifva af censorn till straff nedflyttade
bland aerarii, hvilket ej hindrade, att deras
kapitationsafgift då kunde stiga till höga belopp,
alltefter deras förmögenhet; stundom dömdes sådana
aerarii äfven till krigstjenst under förödmjukande
förhållanden.

Aërofon (af Grek. aer, luft, och fone, röst),
en af Edison konstruerad signalapparat, som gör
menniskorösten hörbar på stora afstånd. Vissa
ord lära, enligt uppgift, kunna förnimmas på 6–7
km. afstånd. Apparaten består i hufvudsak af ett
stort talrör i förening med en telefonisk-fonografisk
skifva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free