Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Abietinsyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rättade arbetet vara en arbetsenhet. Enheten i
C.G.S-systemet, då massan 1 gr. förflyttas 1 cm. längs
riktningen af kraften 1 dyn, kallas en erg. 1,000,000
erg = 1 megerg.
Dimensionseqvation: [A] = [f l] = [m l2 t–2].
I äldre enhetssystemet var arbetsenheten en
kilogrammeter, motsvarande alltså 0,9806 megadyn ⨯
100 cm., d. v. s. 98,06 megerg.
En i rörelse befintlig kropps rörelseenergi är
eqvivalent med ett mekaniskt arbete och mätes derför
med samma mått: erg och megerg. Detsamma gäller eller
kan gälla om hvarje annan energiform. En sådan är,
bland andra, en värmemängd. Emellertid är det af
praktiska skäl brukligare att mäta värmemängder i
kalorier (se Värme). En kilogramkalori motsvarar 428
kilogrammeter; en gramkalori motsvarar således 0,428
kilogrammeter, d. v. s. 42 megerg.
Täthet, d = massa per volymsenhet.
Dimensionseqvation: [d] = [m l–3].
Tryck, p, är den på ytenheten af en vätska eller gas
utöfvade tryck-kraften. Trycket mätes sålunda i dyn
(megadyn) per qvadratcentimeter.
Dimensionseqvation: [p] = [f l-2] = [m l–1 t–2].
Om barometerståndet vid 45° lat. och hafsytan vid ett
tillfälle är 76 cm., betyder detta, då qvicksilfrets
täthet är 13,596, ett tryck af 76 . 13,596 . 980,6 dyn
per qvcm. eller 1,013 megadyn per qvcm. Vid annan
observationsort måste resultatet multipliceras med
förhållandet mellan tyngdkraftens acceleration å
orten i fråga och vid 45° lat. och hafsytan. Denna
barometerns s. k. »reduktion till normaltyngd» har
af meteorologerna först på sista tiden beaktats.
Magnetisk massa, µ. Två magnetpoler med magnetiska
massorna µ och µ’ på afståndet r verka på hvarandra
med kraften
f = konst. µ µ’ / r2
Man bestämmer magnetiska massenheten så, att
konstanten blir = 1.
Dimensionseqvation: [µ2] = [f l2] = [m l3 t–2],
alltså [µ] = [m1/2 f3/2 t–1].
Magnetiskt moment, M. En (enkel) magnets magnetiska
moment är = produkten af dess nordpols magnetiska
massa och afståndet mellan polerna.
Dimensionseqvation: [M] = [µ l] = [m1/2 l5/2 t–1].
Ett magnetfälts intensitet, I, i en gifven punkt är
den kraft, hvarmed en i punkten befintlig eller tänkt
magnetpol af massan 1 åverkas.
Dimensionseqv.: [I] = [µ l–2] = [m1/2 l–1/2 t–1].
Tänker man sig ett tunt, jämntjockt blad på ena
sidan likformigt belagdt med positiv magnetisk
massa och på den andra med lika stor mängd negativ,
så skulle bladet bilda en mycket kort magnet:
ett s. k. »magnetiskt blad». Med dettas styrka, s,
förstås magnetiska momentet per ytenhet af bladet.
Dimensionseqvation: [s] = [M l–2] = [m1/2 l 1/2t–1].
Verkan i en yttre punkt af ett sådant magnetiskt
blad är beroende endast af bladets styrka och
begränsningslinie, således oberoende af bladets form
i öfrigt.
Elektrisk strömstyrka, i. En sluten elektrisk
ström alstrar ett magnetfält af samma intensitet
som det, hvilket alstras af ett magnetiskt blad
med strömbanan till gränslinie, och hvars styrka är
proportionel mot den elektriska strömstyrkan. Sättes
proportionalitetsfaktorn = 1, blir strömstyrkan mätt
i absolut elektromagnetiskt mått.
Dimensionseqvation: [i] = [m1/2 l1/2 t–1].
Den praktiska enheten för strömstyrka har fått
namnet ampère och är 0,1 af den ofvan definierade
elektromagnetiska enheten.
Elektriskt ledningsmotstånd, r. Går en
ström af intensiteten i genom en ledningstråd
med motståndet r, blir den i tråden på tiden
t alstrade värmemängden proportionel mot produkten
ri2t. Mot samma produkt blir derför ock
den för motståndets öfvervinnande nödiga energien
proportionel. Sättes proportionalitetsfaktorn = 1,
fås motståndet uttryckt i absolut elektromagnetiskt
mått.
Dimensionseqvation: [ri2t] = [A],
alltså [r] = [Ai–2 t–1] = [lt–1].
Denna enhet för ledningsmotstånd är emellertid för
praktiskt behof alldeles för liten; till praktisk
enhet har man derför valt en annan, 109
gånger så stor; denna har erhållit namnet ohm.
Elektromotorisk kraft och potentialskillnad, E. Om
en stapel med elektromotoriska kraften E sänder en
ström af intensiteten i genom en ledning, hvars hela,
inre och yttre, motstånd är r, måste enligt ohmska
lagen: i = konst. E/r. Sättes konstanten = 1, fås E
uttryckt i elektromagnetiskt mått, om i och r äro
mätta i elektromagnetiskt mått.
Dimensionseqvation: [E] = [ri] = [m1/2 l3/2 t–2].
E mäter på samma gång potentialskillnaden
mellan polerna vid öppen strömbana. Äfven för
elektromotorisk kraft har för praktiskt ändamål
införts en annan enhet, som är 108 gånger större
än den ofvan definierade och fått namnet volt. Som
man finner, äro äfven de praktiska enheterna så
afpassade, att 1 ampère =1 volt/1 ohm.
Elektricitetsmängd, e. Genom hvarje tvärsnitt af
en strömbana, der strömstyrkan är i, passerar på t
sekunder elektricitetsmängden e = it.
Dimensionseqvation: [e] = [it] = [m1/2 l1/2].
Den af 1 ampère på 1 sekund levererade
elektricitetsmängden kallas en coulomb; 1 coulomb
är alltså 0,1 af den elektromagnetiska enheten.
Kapacitet, C. Om en kondensators beläggningar laddas
med elektricitetsmängderna +e och –e, och dervid
dem emellan uppstår en potentialskillnad E, så mätes
kondensatorns kapacitet af qvoten e/E.
Dimensionseqvation: [C] = [e E–1] = [l–1 t2].
Om en kondensators laddning är en coulomb för en
potentialskillnad af en volt mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
