Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Abietinsyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Abietineae, hvilka äro de mest utmärkande
karaktersväxterna för de tempererade zonernas kallare
delar, höra bland andra slägtena Abies, Picea, Pinus,
Larix, Cedrus.
G. A.
Abietinsyra. Se Terpentin, sp. 62.
*Abild, socken. 6,769 har. 732 innev. (1893).
*Abildgaard. 3) N. A., föddes i Köpenhamn 1742.
Ab initio, Lat., från början, från begynnelsen.
*Ab intestato, Lat., utan testamente. Se Intestatarf
och Testamente.
*Abiponer. Antalet 5,000 afser slutet af 1700-talet. I
19:de årh. har stammen betydligt sammansmält;
återstoden flyttades 1824 till kolonien Sauce i
Argentinska prov. Santa Fé, der dess medlemmar,
omkr. 800, idka jordbruk.
Ablaktering (se Ablaktera), trädgk. Se Afsugning.
Ablation (Lat. ablatio, bortförande), geol., den
smältning, som försiggår på glacierernas yta.
A. G. N.
*Ablativ. Se vidare Kasus.
Ablaut, T., »afljud». Se Vexelljud.
Ablepharus. Se Johannesödlan.
Ablesimov, Aleksandr Onisimovitj, rysk författare,
f. 1742, var son till en fattig godsegare,
som ej var i stånd att skaffa honom någon literär
uppfostran. Anställd liksom Sumarokov i lifkompaniets
kansli, fick A. ofta renskrifva verser åt denne, och
derigenom väcktes hans poetiska begåfning. Sedan
han i hären tjent sig upp till kapten och derefter
öfvergått till polisen, dog han i Moskva 1783 i
största fattigdom. A. offentliggjorde (tidigast
1759) några obetydliga skaldestycken i ett par
tidskrifter och en samling Skazki (satiriska fabler,
1769). Hans plats i den ryska literaturens historia
beror på operetten (vi skulle säga vådevillen)
Melnik, koldun, obmanstjik i svat (Mjölnaren som
trollkarl, bedragare och böneman), uppförd 12
gånger 1779 i Moskva och derefter flere gånger
tryckt (senast i Moskva 1886), märklig genom sitt
ryskt-nationella folkliga innehåll under en tid,
som annars fullkomligt beherskades af den franska
psevdo-klassiciteten (mjölnaren Taddej hjelper
adelsmannen-bonden Filimonov att få bonddottern
Anjuta till hustru). Stycket gafs bl. a. 27 gånger
å rad på Knipers teater i Petersburg och följdes
af en hel rad efterhärmningar (bl. a. Knjaznins
»Sbitenzik»). A. skref senare ytterligare en operett,
en dialog vid Petrov-teaterns öppnande i Moskva (1780)
och ett par komedier. En liten af A. utgifven och
hufvudsakligen af honom fylld satirisk veckoskrift
»Razskastjik» (berättaren) upplefde med knapp nöd
sin 1:sta årgångs slut (1781).
Lll.
Abnet. Se Abaned.
Abnorm-skolor, läroanstalter för abnorma barn,
d. v. s. institut för döfstummas och blindas
undervisning samt idiotanstalter.
Abodriter. Se Obotriter.
*Abome besattes d. 17 Nov. 1892 utan strid af
fransmännen. Se Dahome. Suppl.
*Aborigines. Jfr Autoktoner.
Aborras. Se Chabur.
Aborre. Se Abborre.
*About, E. F. V. Efter kejsaredömets fall 1870 slöt A.
sig öppet till republiken, stödde Thiers’ politik och
uppsatte, jämte F. Sarcey och andra, den
moderat-republikanska tidningen »XIX:e siècle», i hvilken
han skarpt angrep de klerikala och monarkiska
partierna. Han invaldes 1884 i Franska akademien och
dog 1885 i Paris.
Abrachia, Lat. (af Grek. nekande a och brachion,
arm), armlöshet. Se Missbildning, sp. 95.
*Abraham a Sancta Clara föddes 1644 i Messkirch, Baden.
Abraham ben Chijja. Se Rabbinska språket och
literaturen, sp. 620.
Abraham ben-Mair ben-Esra. Se Aben-Esra.
Abraham Brodersson. Se Brodersson.
Abraham Ibn Daud. Se Rabbinska språket och
literaturen, sp. 620.
Abrahamsfrön. Se Vitex Agnus castus.
Abrahamson, August, köpman, mecenat, föddes i
Karlskrona d. 29 Dec. 1817 och tillhör en slägt,
som bland sina medlemmar räknar flere framstående
konstnärer. Hans farfar, Abraham Abrahamson,
f. 1754, d. 1811, var preussisk medaljgravör och
stämpelskärare, dennes fader Jakob Abraham, f. 1722,
d. 1800, gravör vid myntverket i Berlin, och A:s
brorsdöttrar i England hafva alla egnat sig åt de
sköna konsterna. A. kom obemedlad till Göteborg och
grundlade der 1840 egen affär, i hvilken han vann
en rätt betydlig förmögenhet. Öfverlemnande affären
i nära fränders händer, inköpte han 1868 det gamla
herresätet Näs, som han gjort europeiskt ryktbart
genom de af honom der upprättade läroanstalterna,
främst seminariet för utbildandet af slöjdlärare,
hvilket föreståtts af hans systerson Otto Salomon
(se vidare Näs och Slöjd). Genom att från Näs egendom
afsöndra hela det område, hvarå seminariet med dess
många byggnader är beläget, och donera ett för
anstaltens upprätthållande nödigt kapital har A.
tryggat seminariets framtida bestånd. Han blef 1882
ledamot och 1892 hedersl. af Landtbruksakademien. A.
var sedan 1859 gift med den framstående sångerskan
Eufrosyne Leman. Om henne se Abrahamson, E.
Abrahamus Angermannus. Se Andreae.
Abramidopsis Leukartii och A. abramo rutilus,
zool. Se Mört.
*Abrantes 1 och 2 skrifvas Abrantès [abrantä’ss].
Abrányi [åbranji], Kornel, ungersk politiker
och publicist, f. 1849 i Budapest, är en af
oppositionspartiets stödjepelare såsom ledamot af
ungerska riksdagen (sedan 1884) och redaktör af
tidningen »Pesti Napló». Han har författat lustspel
och i romaner behandlat äktenskapsfrågan. —
Hans broder Emil A., f. 1850, är äfvenledes medlem
af ungerska riksdagen och en bemärkt politisk skald.
Abrasion (af Lat. abradere, bortskrapa), geol., den
afnötning eller »afhyfling» af ett fastlands yta,
som eger rum, när hafvet långsamt inkräktar på landet,
och som vanligen resulterar i en nästan fullständigt
jämn yta, abrasionsplatta.
A. G. N.
Abrin, kem., ett nyligen upptäckt, ytterst giftigt
ämne i fröna af Abrus precatorius, hittills ännu icke
framstäldt i kristalliniskt tillstånd, utan som ett
brungult pulver. Abrin är lösligt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
