Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska högskolan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närmare 200 barn) anordnade. Kursen i
välskrifningsmetodik tillkom 1890. Läroåret
1890–91 utgjorde Högre konstindustriella skolans elevantal
65. Läroåret omfattar månaderna Sept.–Maj. IV)
Byggnadsyrkesskolan, med treårig (fullständig) kurs
och obligatoriska ämnen, bibringar de kunskaper, som
erfordras för handhafvandet af närmaste ledningen
vid byggnaders utförande, och mottager elever,
som fyllt 16 år, samt lemnar undervisning under
månaderna Nov.–April (den öfriga delen af året
är afsedd för vidare praktisk utbildning). 1890–91
utgjorde elevantalet 46. V) Maskinyrkesskolan (inrättad
1890) meddelar sådana kunskaper, som erfordras för
handhafvandet af den närmaste arbetsledningen inom
de mekanisk-tekniska yrkena, och mottager likaledes
elever, som fyllt 16 år. Kursen är två- eller
treårig, med i allmänhet obligatoriska ämnen. I
den första fackafdelningen utbildas verkmästare,
maskinister och ritare vid mekaniska verkstäder,
i den andra qvarn- och sågverksbyggmästare, i
den tredje undermaskinister, maskinarbetare,
plåtarbetare för ångpannor, smidesarbetare,
mekan. instrumentmakare, urmakare etc., i den fjerde
fartygsbyggnadsarbetare; den femte är afsedd för
plåtarbetare, för hus-, bro- och jernvägsbyggnader,
rörläggare o. s. v., den sjette för gjutare,
den sjunde för elektrotekniska arbetare. Elevernas
antal under första året utgjorde 22. Läroåret räcker
Nov.–April. – Tekniska skolans samtliga ordinarie
läroämnen äro: geometrisk konstruktionsritning,
linearritning, beskrifvande geometri, perspektivlära,
frihandsteckning, konstindustriel fackritning,
figur- och landskapsteckning, målning (efter
ornament, basrelief, draperier, fristående
föremål, växter, djur o. s. v.), modellering
(efter ornament och figurer), aritmetik, algebra,
geometri, mekanik jämte maskinlära, maskinritning
och mekanisk teknologi, experimentalfysik, kemi
och kemisk teknologi, varukännedom, verktygslära,
byggnadskonstruktionslära, byggnadsformlära jämte
ritning, elementen af fältmätning och afvägning,
uppsatsskrifning, bokföring, textning jämte
skönskrift, högre konstindustriel fackteckning,
skärning i trä, drifning, ciselering och gravering,
gipsgjut-ning, första grunderna af konsthistorien,
upprättande af kostnadsförslag och (sedan 1887)
särskild mönsterritning med tillämpning för
läderplastik samt porslins- och glasmålning. Af
icke ringa vigt är äfven undervisningen i extra
läroämnen, för hvars anordnande skolan har att tillgå
ett särskildt statsanslag, och som f. n. (1890–91)
omfattar stillära och ornamentkomposition (föredrag),
dekorations- och yrkesmålning samt (tillkomna efter
1886) konstsömnad, form-anatomi, galvanoplastik
och fotografi, fabrikshygien och gymnastik. – I
lärosalarna inrymmes ett dyrbart förråd af sådana
modeller och planscher, som äro direkt afsedda
för undervisningens behof. Biblioteket innehåller
omkr. 10,000 bd, mest teknisk literatur, jämte öfver
14,000 väl ordnade mönsterplanscher. Skolans museum
(ordn. 1867) innefattar flere tusen modeller,
mestadels gipsafgjutningar från berömdare
byggnadsmonument, en samling limfärgskopior efter
italienska dekorationsmålningar, modeller för
läderplastik, träskulptur, konstsmide, textil konst,
emaljering, porslinsmålning m. m., vidare en
teknisk samling (färgstoffer, väfnadsämnen, alla
träslag o. s. v.), alltsammans tillgängligt för
allmänheten. – Ofverlärarnas antal uppgick hösten
1890 till 29, underlärarnas till 36; de senare
anställas, alltefter behofvet, på viss tid eller tills
vidare. Dertill komma de för extra läroämnen anställde
lärarna. Styrelsen utgöres af en ordförande (förordnad
af K. M:t), skolans föreståndare (utn. af K. M:t)
och fem andra ledamöter, bland hvilka en är utsedd af
K. M:t, en af stadsfullmäktige, en af lärarekollegiet
vid Tekniska högskolan, en af Akademien för de fria
konsterna och en af Svenska slöjdföreningens styrelse.
Tekniska skolan leder sin upprinnelse från
den af artisten Mandelgren (i förening med
ornamentbildhuggaren Ahlborn och snickaren Berlien)
1844 inrättade, enskilda Söndagsritskola för
handtverkare i Akademiens för de fria konsterna
hus. Denna skola, som räknade 40 lärjungar
och meddelade undervisning i linearritning,
perspektivritning, frihandsteckning och modellering,
öfvertogs 1845 af den särskildt för detta ändamål då
stiftade Svenska slöjdföreningen och ombildades till
Svenska slöjdföreningens söndags- och aftonskola,
hvilken, med geometri tillagd till de nyssnämnda
ämnena, öppnades i Jan. 1846 med 100 lärjungar
och till en början gaf undervisning söndagar
samt onsdagsaftnar. Den fick inom kort hyresfri
lokal i Kastenhof, derefter i Badhuset och 1850 i
Brunkebergs hotell. Skolans förste föreståndare,
ingeniörkaptenen Baltzar Cronstrand, arbetade med
brinnande nit på hennes utveckling, enligt den
grundsatsen att framförallt arbetarnas förstånd
och smak borde höjas genom undervisning i matematik
och teckning. Han fick emot sig dels Teknologiska
institutets lärare, hvilka ansågo slöjdskolan ej
böra vara afsedd för sådana, som redan inträdt i de
tekniska yrkena, dels en massa handtverksmästare,
hvilka fruktade för att gesällerna skulle få för
mycket af matematik och konstskicklighet, och
1859 fann Cronstrand sig föranlåten att afgå. Man
uteslöt då figurteckning och mekanik samt inskränkte
betydligt den matematiska kursen. Under den nye
föreståndaren, dåv. fortifikationskaptenen Alf
Björkman (1859–86), inrättades för de qvinliga
lärjungarna (sådana hade intagits först 1858)
undervisning på särskild afdelning och ombildades
samtidigt (1859) hela skolan, så att den kom att
bestå af tre med hvarandra samverkande afdelningar:
en allmän förberedande (afsedd att vid folkskolans då
klena utveckling fylla bristen på en allmän-borgerlig
skola), den förberedande tillämpningsafdelningen
och den rent tillämpande l. yrkesafdelningen,
af hvilka de två senare arbetade på två skilda
linier, nämligen den teoretiskt konstruktiva och
den konstbildande. Hvardera linien omfattade 7
progressiva ämnesklasser, inom hvilka flyttningen var
fri och personlig. Valet af ämnen stod fritt, men
under vilkor att förberedande ämnen skulle genomgås,
innan tillträde gafs till de på sådana sig stödjande
högre. För att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
