Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teater ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
strid 7,000 araber, hvilka förlorade 1,500 man,
och besatte derefter Tokar.
Teba, grefvinnan af. Se Eugènie, sp. 801.
Tebain. Se Thebain.
Tebaiska legionen. Se Thebaiska legionen.
Tebbes, stad i persiska prov. Irak Adsjmi,
nära Korasans gräns, ö. om det isolerade Kuh
Nasrandi. Flere karavanvägar mötas der.
Tebe. Se Thebe.
Tebeth, i judiska kalendern den 4:de månaden i det
borgerliga året, den 10:de i feståret, motsvarade den
egyptiska månaden Tybi, har 29 dagar samt infaller
i December och Januari.
Tebris (Tabris), hufvudstad i persiska
prov. Aserbejdjan, ligger på mer än 1,200 m. höjd
öfver hafvet vid östra änden af en bred dal, genom
hvilken till sjön Urmia flyter en flod, som genom
en mängd kanaler vattnar de staden omgifvande
trädgårdarna. I s. reser sig det 2,600 m. höga
Sehend Kuh. Stora ruiner, af hvilka endast få
förtjena någon uppmärksamhet. Citadellet, som äfven
innehåller tronarfvingens palats, är en stor, dyster
byggnad nära stadens midt. Af mongolkanen Ghasan
kans graf, omkr. 3 km. s. v. om den nuv. staden,
men inom de ursprungliga gränserna, synes endast en
stor jordhög. Stadens klimat har rykte om sig att
vara sundt trots kolerahemsökelsen 1822 och den
starka vinterkylan. Dess trädgårdar hafva stort
rykte, och dess rinnande vatten äro en ersättning
för de illa underhållna, smala gatorna och sorgligt
bristfälliga municipala anordningarna. Staden har
(enligt Schindler) 170,000 innev. (1886), 318 moskéer,
100 offentliga bad, 166 karavanserajer och 5 kristna
(armeniska) kyrkor. T. är en stor handelsstad,
nederlagsplats för vestra Persiens handel och
särskildt mellanhand vid handeln mellan Persien å
ena sidan samt Turkiet och Ryssland å den andra. Det
är station vid den internationella telegraflinien
mellan Tiflis och Teheran, med bilinier till Astara
vid Kaspiska hafvet och Saudjbulak vid Kurdistans
gräns. Importen från Vesterlandet, hvilkens
värde 1885 beräknades till 13 mill. kr., består
hufvudsakligen af bomullsväfnader (från England),
ylleväfnader (från Österrike och Tyskland), socker
(från Frankrike) och te (från Nederländerna), exporten
(5–6 mill. kr.) af torkad frukt (till Ryssland) och
silke (till Frankrike, Österrike och Schweiz). En
stor mängd varor smugglas öfver gränsen. I trakten
finnas bly-, koppar- och koboltgrufvor. – Det fins
knappast någon stad i Persien, om hvilken infödda
och utländska förf. berättat så mycket som om
T. Stadens namn är sannolikt en ombildning af det
forna Tauris. Dess historia är en lång och sorglig
berättelse om belägringar och strider, om jordskalf
och ödeläggelser genom naturliga orsaker. På senare
tiden har T. i någon mån återtagit sin forna höga
ställning, och det är i många hänseenden en värdig
medtäflare till hufvudstaden.
Te-busken. Se Te.
Tech [täck], kustflod i franska
depart. Pyrénées-Orientales, upprinner tätt
vid spanska gränsen vid foten af Pic de Costabonne,
flyter mot n. ö., mellan Mont Canigou i n. och Monts Albères
i s., genom en vacker dalgång i Roussillon och faller
ut i Medelhafvet. Längd 85 km.
Teck var under medeltiden ett litet hertigdöme i
Schwaben, uppkalladt efter borgen T. (nu obetydliga
ruiner) i würtembergska Donaukretsen, n. om
Donau. T. kom omkr. 1381 till Würtemberg, hvars
hertigar 1493–1806 förde hertigarnas af T. titel och
vapen. 1863 (1870) erhöllo barnen af hertig Alexander
af Würtemberg och grefvinnan af Hohenstein titeln
furstar och furstinnor af T., och 1871 fick äldste
sonen, Frans (förmäld med prinsessan Mary Adelaide
af Storbritannien), för sig och sina efterkommande
efter forstfödslorätt titeln hertig af T.
Teckenlås. Se Bokstafslås.
Teckenspråk. Se Åtbördsspråk.
Tecke-turkmenerna. Se Turkmenerna.
Tecklenburg, fordom grefskap i westfaliska kretsen,
Tyskland, ö. om Ems, omkr. 330 qvkm., kom efter
grefveättens utslocknande 1556 till grefvarna af
Bentheim och 1707 till preussiska kronan. Det tillhör
nu kretsen T. i preuss. reg.-området Münster.
Tecmessa. Se Ajax 2.
Tecoma Juss., bot., farmak., ett slägte af
tropiska träd eller klättrande buskar, hörande
till nat. fam. Bignoniaceae R. Br., kl. Didynamia
L. Bladen äro pardelade, blommorna stora, vackra,
samlade i toppen af grenarna, sambladiga,
oregelbundna, med 4 fertila och 2-väidiga samt
1 steril ståndare. Slägtet var förr förenadt med
Bignonia Juss., men skiljer sig från detta derigenom
att den 2-rummiga fruktkapselns skiljevägg står
vinkelrätt mot valvlerna hos Tecoma, men parallelt
med dessa hos Bignonia. Flere arter, t. ex. T. stans
Juss., T. impetiginosa Mart., T. ipe Mart.,
T. speciosa DC. o. s. v., anses vara kraftiga medel
mot hudutslag, slemflöden och urinvägarnas sjukdomar.
O. T. S.
Tectona. Se Tek-trädet.
Tecuci [tekutsj], stad i Rumanien (Moldau),
vid floden Berlad och nära Seret. Omkr. 10,000
innev. Gymnasium. Vid T. mötas jernvägen mellan Roman
och Bukarest samt jernvägen från T. uppför Berlad
till Vaslui, hvarför T. är en genomgångsstation för
handeln mellan Moldau och Svarta hafvets hamnar.
Teda, socken i Upsala län, Åsunda härad. Areal 1,971
har. 458 innev. (1890). T. utgör ett konsistorielt
pastorat i Upsala stift, Åsunda kontrakt.
Teddington [-tön], by i engelska grefskapet
Middlesex, v. om Thames, ofvanför London. Mellan
T. och det s. derom belägna Hampton Court ligger
Bushy park, en kunglig domän af 4,5 qvkm. omfång,
berömd för den ståtliga, af Vilhelm III (d. 1702)
anlagda tredubbla kastanjeallén, som med en längd af
mer än 1,5 km. går mellan T. och Hampton Court.
Te Deum (tedeum), Lat., den vanliga benämningen på
den s. k. ambrosianska lofsången (Hymnus Ambrosii et
Augustini), hvars början fullständigt lyder: Te Deum
laudamus, Te Dominum confitemur (»Vi lofva Dig, o Gud;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
