Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Talar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Talar (Lat. vestis talaris, af talus, fotknöl, ankel),
en vanligen mörk, fotsid, vid och veckrik drägt med ärmar,
som i vissa land bäres af prester, lärde och jurister.
I Sverige begagnas ordet stundom om den purpurröda,
hermelinsbrämade mantel, som bars af de forna riksråden.
Talarekonst. Se Retorik.
Talaria (Lat., af talus, fotknöl), bevingade sandaler,
sådana som Hermes (och stundom äfven andra gudar)
framställdes bära.
Talaro, i Orienten benämning på Maria-Teresia-thalern.
Talas, berg och flod i Turkestan (se d. o.).
Talassoterapi (af Grek. thalassa, haf), hafskur. Se
Hafsbad och C. Forssenius: »Om hafskuren eller
thalassotherapien» (3:dje uppl. 1891).
Talatscheri. Se Tellicherri.
Talavera de la Reina, fordom befäst stad i
spanska prov. Toledo, på högra sidan af Tajo och
vid jernvägen mellan Madrid och Lissabon. 10,029
innev. (1877). Staden var förr berömd för sina
sidenväfverier; nu är tillverkningen af lergods
förnämsta industrigrenen. Den 27–28 Juli 1809 segrade
vid T. en engelsk-spansk truppstyrka under Wellesley
öfver en öfverlägsen fransk armé, under konung
Josef. Prinsen-regenten i England gaf Wellesley med
anledning af denna seger titeln »Viscount Wellington
af Talavera».
Talbot [talböt], John, earl of Shrewsbury, engelsk
fältherre, f. 1373, blef 1410 medlem af parlamentet,
der han hörde till huset Lancasters motståndare. Vid
Henrik V:s tronbestigning, 1413, insattes T. i Tower,
men återfick snart friheten, vann konungens gunst
och sändes som lordlöjtnant till Irland, der han
besegrade höfdingen Donald Mac Mierghe. Från 1417
till sin död var T. en af engelsmännens förnämste
anförare i krigen mot Frankrike. Vanligtvis segerrik,
blef han dock af Jeanne d’Arc i Maj 1429 tvungen
att upphäfva Orléans’ belägring och d. 18 Juni
s. å. slagen vid Patay. Af Henrik VI upphöjdes
T. 1442 till earl of Shrewsbury, en adelstitel,
som ännu bäres af hans efterkommande. T. stupade i
en strid mot fransmännen vid Castillon i Périgord
d. 17 Juli 1453. Tapper och ridderlig, åtnjöt han
äfven sina fienders aktning. Af krönikeskrifvarna
kallades han »Englands Achilles».
E. W.
Talbot [talböt], William Henry Fox, engelsk uppfinnare
på fotografiens område, arkeolog, f. 1800, d. 1877,
medlem af Royal society 1831, parlamentsledamot
1832–34, började tidigt sysselsätta sig med optiska
undersökningar och inlemnade 1839 till Royal society
en afhandling, Some account of the art of photogenic
drawing, hvari den s. k. talbotypien l. kalotypien
(se d. o.) först framställdes, en konst, som han skall
hafva funnit redan 1834, men offentliggjort först,
då nyheten om Daguerres framställningssätt började
spridas. Sedermera började han mera uteslutande
sysselsätta sig med arkeologiska forskningar, och
han delar med Rawlinson och Hincks äran af att hafva
varit en af de förste, som förmått tolka Ninives
kilinskrifter.
Talbotska linierna, fys., kallas de af den tyske
professorn K. F. Wrede (d. 1826) upptäckta mörka
linier, hvilka uppträda i ett spektrum, som bildas,
då ett interferensfenomen upplöses medelst ett
prisma. Den engelske fysikern W. H. F. Talbot (se
ofvan), efter hvilken dessa linier fått sitt namn,
iakttog dem (på 1830-talet), då han betraktade ett
solspektrum genom en kikare och samtidigt från
spektrets violetta sida insköt mellan kikaren
och ögat ett glimmerblad, så att det täckte
halfva pupillen. Sätter man två nicolska prismer
framför en smal springa, genom, hvilken solljus
intränger i ett mörkt rum, samt lägger mellan dem
ett gipsblad, så att dess hufvudsnitt bildar 45
graders vinkel med prismernas polarisationsplan, och
låter derefter det inträngande ljuset gå genom ett
prisma, kan man medelst en kikare se de talbotska
linierna i det spektrum, som bildats. Esselbach
har med tillhjelp af de talbotska linierna
bestämt de ultravioletta strålarnas våglängd.
A. Bi–n.
Talbotypi. Se Kalotypi.
Talca, hufvudstad i en provins med samma namn i
syd-amerikanska republiken Chile, vid Claro, en
biflod till Maule, och vid jernvägen Santiago–La
Concepcion. Omkr. 19,000 innev.
Talcagummi. Se Suakin-gummi.
Talcahuano, hamnstad till La Concepcion, Chile,
15 km. från nämnda stad, med pittoreskt läge
vid Concepcionviken af Stilla hafvet. Omkr. 2,500
innev. T. är Chiles yppersta hamn. Storartade hamn-
och dockarbeten hafva de sista åren pågått. Liflig
handel. T. är utgångspunkt för den 772 km. långa
jernvägen till Valparaiso och kommer att blifva ändpunkt
för den transandiska jernvägen från Buenos Ayres.
Taldik, en af Amu Darjas mynningsarmar.
Talegallahönan. Se Storfothöns.
Talent (Grek. talanton, Lat. talentum, egentl. våg,
vigt; jfr Talang) utgjorde den högsta enheten
i det forngrekiska, ursprungligen från Orienten
lånade vigt- och myntsystemet. En talent innehöll
60 minor (skålpund; se Mina) och 6,000 drachmer
(se d. o.). Såsom myntenhet motsvarades talenten
icke af ett särskildt myntstycke, hvilket ju,
äfven om det präglats i guld, skulle hafva blifvit
ohandterligt stort, utan bildade endast räkne-
och värdeenheter för motsvarande vigt af myntadt
silfver (silfvertalent) eller, der guldmyntfot var
gällande, af guld (guldtalent). Då minans vigt icke
beräknades lika öfverallt och under alla tider,
vexlade dermed naturligtvis äfven talentens såväl
vigt- som myntvärde. Största betydelse ega den af
ålder på ön Egina gällande och i många delar af
Grekland antagna talenten (eginetisk t.) samt
den yngre och lättare attiska (ursprungligen eubeiska)
talenten. I Athen och Attika infördes
nämligen af Solon det redan förut på ön Eubea gällande
vigtsystemet såsom myntvigt, hvaremot det äldre,
från Egina härstammande fortfor att gälla såsom
handelsvigt. Denna attiska silfvertalent, hvars
vigtförhållande till den äldre enligt folkbeslut borde
vara 100: 138, fick genom Athens stora betydelse såsom
handels- och kulturstat i förening med det attiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
