Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Söderman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
språk, öfverensstämmer det deremot med Roslagens
folkmål, hvarjämte det har vissa egendomligheter
gemensamma med svenska mål på andra sidan
Östersjön. Rörande folkspråket i S. må för
öfrigt framhållas: den best. plur. på -o af
svaga fem. (t. ex. flikko »flickorna»), det i
Vingåkerstrakten uppträdande i för y (t. ex. i bi
»by», grin »gryn») samt det i norra S. (omkring
Strengnäs–Mariefred) bevarade supradentala d
(uppkommet ur rd), hvilket eljest i de svenska
folkmål, som ega »tjockt» l ersatts af detta
(t. ex. bod, eljest bol »bord», jäde, eljest jäle
»gärde»). – Meddelanden rörande södermanländskt
folkmål lemnas i följande arbeten: G. Upmark,
»Upplysningar om folkspråket i Södertörn» (1869),
samme förf. i »Läsning för folket» 1869 N:o 12,
N. A. Lundgren, »Beskrifning öfver vestra Vingåkers
socken» (1873, s. 203–211), »Bidrag till Södermanlands
äldre kulturhistoria» (1884, G. Ericsson »Ordlista
ur Åkers och Öster-Rekarne härads folkspråk») samt i
»Nyare bidrag till kännedomen om de svenska landsmålen
och svenskt folklif» (1879, hufvudsakligast i
J. A. Lundells »Det svenska landsmålsalfabetet»).
K. S. E. E. E. W-n.
Södermanlands län omfattar största delen af
landskapet Södermanland (se. d. o.) och är beläget
mellan 58° 37’ och 59° 31’ n. br. samt 2° 26’ och
0° 19’ v. l. från Stockholms observatorium. Länets
största längd, ö.–v., är 120 km. och bredd, n.–s.,
100 km. Ytinnehållet är 6,816,7 qvkm., deraf
6,272,1 qvkm. land och 544,6 qvkm. vatten. Till
land äro då räknade öar och holmar 295 qvkm., af
hvilka de största äro Selaön (91,2 qvkm.), Aspön med
Tostarön (65,1 qvkm.) och Mörkön (45,0 qvkm., utom 3,6
qvkm. tillhörande Stockholms län). De större sjöarnas
ytinnehåll är för Båfven 65,3 qvkm., Yngaren 49,7,
Långhalsen 41,6 och Öljaren 18,6; bland vatten äro ej
inräknade länets andelar af Mälaren (327,5 qvkm.) och
af Hjelmaren (182 qvkm.). Folkmängden vid 1889 års
slut utgjorde 154,299 personer (75,750 mankön, 78,549
qvinkön), deraf 133,427 å landsbygden och 20,872 i
städerna. Folkmängdstätheten var sålunda 25 personer
på 1 qvkm. land. I afseende på folkmängden intager
detta län, som hyser 3,23 proc. af rikets befolkning,
det 16:e rummet och i afseende på folkmängdstätheten
det 9:de af rikets län. Tillväxten i folkmängden
har under de sista tio åren varit 5,6 proc. och 50
proc. på de sista 70 åren. – I judicielt hänseende
är landsbygden fördelad i 3 domsagor, omfattande
10 härad, under Svea hofrätt, och i administrativt
hänseende i 4 fögderier: Nyköpings domsaga, omfattande
Jönåkers, Rönö, Hölebo, Daga härad, af hvilka de
tre första bilda Nyköpings fögderi och Daga härad
ingår i Gripsholms fögderi; Oppunda och Villåttinge
härads domsaga, omfattande dessa båda härad, som bilda
Vingåkers fögderi; Lifgedingets domsaga, omfattande
Vester-Rekarne, Öster-Rekarne, Åkers, Selebo härad, af
hvilka de två förstnämnda bilda Rekarne fögderi och de
två senare jämte Daga härad Gripsholms fögderi. Hvarje
härad utgör sitt eget tingslag, utom i Lifgedingets
domsaga, der Rekarne båda
härad hafva gemensamma ting, likasom Åkers och
Selebo härad. Länsmansdistrikten äro i Nyköpings och
Gripsholms fögderi 3, i Vingåkers 4 och i Rekarne
2. Länets städer, Nyköping, Eskilstuna. Torshälla,
Strengnäs, Mariefred och Trosa, hafva hvar sin
rådstufvurätt. Landskommunerna, till hvilka äfven
hör länets enda köping, Malmköping, voro vid 1891 års
ingång 92. – I ecklesiastikt hänseende hör länet till
Strengnäs stift samt omfattar 7 hela och delar af 3
kontrakt. Församlingarnas antal å landsbygden är 60
moderförsamlingar samt 39 annex; stadsförsamlingarna
äro 7 moderförsamlingar. – Länet är indeladt
till 111 nummer af Lifregementets grenadierkår, 15
af Lifregementets husarkår och hela Södermanlands
regemente, 1,200 nummer, samt 142 båtsmän. –
Vidare ingår länet i Östra bergmästaredistriktet,
i Mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet, i
Centraltulldistriktet och i Östra skogsdistriktet
samt bildar två justeringsdistrikt, det 6:te och
7:de. – För helso- och sjukvården är länet deladt i
8 provinsialläkaredistrikt. Hospital för sinnessjuka
finnes i Nyköping samt länslasarett och kurhus i
Nyköping, Eskilstuna, Strengnäs och Flen, och äro
i samtliga städerna stadsläkare anställda. – En
länsveterinär finnes i länet. Länets landtbruksskola
är förlagd till Nygård (i Floda socken), folkhögskolan
till Bie (äfven i Floda socken) och en skogsskola
till Skogshall (i Ärila socken). – Till riksdagens
Första kammare utser länet 5 ledamöter; till Andra
kammaren sänder landsbygden 6 och städerna (jämte
Enköping) 2. – Länets hufvudnäring, åkerbruk och
boskapsskötsel, har i synnerhet vid de många större
gårdarna mycket utvecklats under den senare tiden. Af
hela egovidden uppgåfvos vid 1889 års slut 24,8
proc. såsom odlad jord, 3,2 proc. naturlig äng och
50,7 proc. skogbärande mark. En medelmåttig skörd
af stråsäd beräknas till 120,000 hl. hvete, 400,000
hl. råg, 80,000 hl. korn, 1,000,000 hl. hafre och
60,000 hl. blandsäd samt af potatis till 500,000
hl. Vid 1889 års slut uppgafs kreatursstocken inom
länet till 11,076 hästar, 107,438 nötkreatur, deraf
62,787 kor och 22,187 oxar, samt 37,599 får. Såväl
åkerbrukets som boskapsskötselns afkastning är
ej blott tillräcklig till det egna behofvet, utan
lemnar öfverskott till afsalu. Skogshushållningen är
i allmänhet ganska god, och om ock en eller annan
socken saknar tillgång för eget behof, finnes dock
i öfrigt tillgång äfven för afsalu. Till binäringar
äro att räkna husslöjd, trädgårdsskötsel, kolning och
något fiske, som i skärgården idkas såsom en särskild
näring. – Bergs- och brukshandteringens vigtigaste
produkter angifvas för år 1889 till 22,209 tons
jernmalm (nästan uteslutande i Skyllinge socken)
vid 9 grufvor, 2,988 tons tackjern vid 3 masugnar,
2,385 tons gjutgods (hufvudsakligen vid Näfveqvarn),
2,605 tons smältstycken, 540 tons stångjern och
3,618 tons jern- och stålmanufaktur. Af kobolthaltig
kopparmalm uppfordrades (i Tunabergs socken) 17 tons
och användes till kobolttillverkning. Marmor finnes
flerestädes och bearbetas, och annan kalksten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
