Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Säve ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framgått ur en jordmån, i hvars bearbetande S. haft
en ej ringa andel.
S. framträdde sent såsom författare och efterlemnade
inga större verk, men många af hans skrifter äro
emellertid af stort värde. Utom de redan nämnda
utgaf han De starka verberna i gotländskan och dalskan
(1854), Snorre Sturlesons Ynglingasaga, tolkad och
upplyst (s. å.; bägge dessa afhandlingar tillskyndade
honom s. å. Svenska akademiens mindre skådepenning
i guld), Gutniska urkunder: Guta lag, Guta saga
och Gotlands runinskrifter, språkligt behandlade
(1859), Om de nordiska gudanamnens betydelse (1859;
inträdesföreläsning), Om språkskiljaktigheterna i
svenska och isländska handskrifter (1861, intagen
i Upsala universitets årsskrift och af kritiken
ansedd för hans bästa arbete), Sigurdsristningarna
å Ramsundsberget och Gökstenen (1868; inträdestal
i Vitt. hist. o. ant. akad., tryckt i dess
handlingar; öfvers. till tyska). Dessutom
offentliggjorde han åtskilliga uppsatser
i »Nordisk universitetstidskrift», »Annaler
for nordisk oldkyndighed og historie», »Runa»,
»Vitterhetsakademiens månadsblad» m. fl. Efter hans
död utgaf G. Stephens ur hans efterlemnade papper
Some runic stones in northern Sweden (1879; i Upsala
Vetenskapssocietets Nova acta, vol. 9). S. var medlem
af Vitt. hist. o. ant. akademien (korresponderande
från 1859 och arbetande från 1862) samt af
Vetenskapssocieteten i Upsala (från 1865).
R. G.
4. Säve, Hjalmar Fredrik August, skolman,
läroboksförfattare, son af S. 1, föddes d. 1
Mars 1839 i Tuna församling i Medelpad. Student
i Upsala 1856, blef han 1861 filos. kandidat
och 1863 filos. doktor. Vikarierande lektor vid
högre elementarläroverket i Gefle 1863–64, blef
han sistnämnda år lektor i grekiska och latinska
språken derstädes. 1867 företog han med statsanslag
en resa till Tyskland och Frankrike för att studera
dessa lands språkundervisning, hvilken resa i och
för språk- och literaturstudier utsträcktes till
Grekland och Italien. S. å. flyttades han som lektor
i grekiska och latin till högre elementarläroverket
i Helsingborg, och 1870 förordnades han till rektor
vid högre elementarläroverket i Karlskrona, men afled
före tillträdet, i Helsingborg, d. 6 Febr. 1871. –
S. utvecklade under sin korta lefnad en rastlös,
framgångsrik verksamhet som författare. Bland hans
arbeten må nämnas en af Svenska akademien 1868
prisbelönt metrisk öfversättning af Aristofanes’
»Foglarne» (tr. 1869), Öfversigt af grekiska syntaxen
(1864), Latinsk stilistik, förra afdelningen
(1865; 2:dra uppl. 1869), Latinsk stilistik, andra
afdelningen, Antibarbarus (1866; 2:dra uppl. af
Chr. Cavallin 1873) och Grekisk formlära efter Curtii
metod (1866), i hvilket arbete han i motsats till »den
gamla metoden», som följts i den Krüger-Aulinska
språkläran, ville uppställa det grammatiska
innehållet i öfverensstämmelse med den jämförande
språkforskningens dittills af läroboksförfattarna
i allmänhet förbisedda resultat. Under sina båda
sista år var han sysselsatt med utarbetande af ett
svensk-latinskt lexikon, som blef ofullbordadt.
5. Säve, Teofron Adolf, skolman, historiker, den
föregåendes broder, född d. 24 Juli 1842 i Tuna
församling i Medelpad, blef 1861 student i Upsala
och 1869 filos. doktor, 1870 lektor i historia och
latinska språket vid Karlstads läroverk och 1883
tillika rektor. S. har författat: Kejsarevalet i
Frankfurt 1657–1658 och Sveriges underhandlingar
derunder (1869), Riksdagen i Söderköping 1595 (1870),
större delen af tidehvarfvet 1648–1789 äfvensom
tidskiftet 1848–1871 i »Illustrerad verldshistoria»
(utg. af E. Wallis 1875–79), Sveriges historia under
den nyaste tiden från år 1809 till år 1815 (1881;
utgörande 6:te delen af det på Hj. Linnströms förlag
utkomna illustrerade verket »Sveriges historia»),
Striden om undervisningsfriheten i Frankrike (1890,
i Pedag. tidskr.), John Ericsson, minnesteckning
(1891) m. m.
Sääksmäki, socken i Tavastehus län, Finland,
Sääksmäki domsaga, Tammela härad, utgör ett imperielt
pastorat af 2:dra kl., Åbo ärkestift, Hattula
kontrakt. Areal 370 qvkm. Befolkningen, finsktalande,
5,069 personer (1888). A. G. F.
Sääminge (F. Sääminki), imperielt pastorat af 2:dra
kl., S:t Michels län, Finland, Kantasalmi domsaga och
härad, Borgå stift, Nyslotts kontrakt. Areal 1,739
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 8,374 personer
(1888). A. G. F.
Söder. Se Väderstreck.
Söderala (med Maråkers kapell), socken i Gefleborgs
län, Södra Helsinglands Östra tingslag. Areal
27,913 har. 8,242 innev. (1889). S. utgör ett regalt
pastorat, Upsala stift, Helsinglands östra kontrakt.
Söderarm, lots- och fyrplats vid det nordöstra
(Söderarms)inloppet till Stockholms skärgård från
Ålands haf. Fyren, som visar en hvit blänk hvarannan
minut, är anbragt i ett rundt stentorn, 30,3
m. öfver hafsytan, och har 16,4 minuters lysvidd.
A. G.
Söderberg, Gustaf, militär, konstälskare, f. i
Norrköping 1799, ingick vid k. lifregementets
grenadierkår, blef officer 1816 och avancerade till
öfverste, tjenstgjorde länge såsom adjutant hos
kronprinsen Oskar och öfvergick till dennes stab,
då han blef konung. Redan tidigt började S. med
förkärlek egna sig åt landskaps- och figurmålning,
företog för sin utbildning resor till Frankrike, der
han någon tid studerade under Michalon, och Italien
samt utförde efter hemkomsten i olja utsigter, i
synnerhet från Stockholm, utmärkta af ett minutiöst
utförande och qvicka små figurer. Snart öfvergick
han till litografien samt utgaf bl. a. planschverket
Svenska landskap (3 h. 1829–30) och Kongl. svenska
och norska arméens uniformer (s. å.), färglagda
planscher i folio. Af konung Oskar I fick S. i uppdrag
att uppgöra förslag till nya uniformer, hvilka ock
infördes. Utnämnd till öfverste i armén, qvarstod
S. i staben, tills han 1858 blef öfverintendent samt
prseses i Konstakademien. I denna egenskap var han
dock föga verksam och leddes hufvudsakligen af den
energiske Nyström. Han genomgick under denna tid och
uppgjorde summarisk förteckning öfver k. musei
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
