Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydande äro Santee, Pedce, Edisto och Combalice. –
Klimatet är mildt och sundt, utom i kärrtrakterna. I
kustlandet är jorden utomordentligt fruktbar. Ris af
ypperlig beskaffenhet odlas i sumptrakterna; dessutom
produceras bomull i stor skala, säd, socker, tobak,
frukt af allahanda slag, rotsaker m. m. Vidsträckta
skogar upptaga en stor del af statens areal. Vid
kusten är i synnerhet palmetto-palmen vanlig. På
mineral: guld, silfver, koppar, jern m. m., finnes
god tillgång. Industrien, särskildt textilindustrien,
är i ständig tillväxt; värdet af statens fabrikat
beräknades 1884 till 32,32 mill. doll. Den inre
handeln befordras genom några kanaler, störst bland
dem Santeekanalen, och ett betydande jernvägsnät. –
År 1880 uppgick folkmängden till 995,577 pers., deraf
391,105 hvita och 131 indianer, år 1890 till 1,151,149
pers. Af de religiösa samfunden äro baptisternas och
metodisternas de största. Folkskolornas antal uppgår
till omkr. 3,600. Högre undervisningsanstalter äro 2
af staten understödda colleges, deraf 1 for färgade
(Claftin college), och 1 militärakademi. Statens
guvernör väljes för två år. Lagstiftningsmakten
utöfvas af en representation, delad i en
senat med 35 på fyra år valda medlemmar och
ett representanternas hus med 124 för två år
utsedda ledamöter. Till kongressen sändas 2
senatorer och 7 representanter. Statsskuld: 6,57
mill. doll. (1890). Hufvudstad är Columbia, vigtigaste
handelsplats Charleston. – I S.-C. upprättades
1562 en koloni af franska hugenotter under Jean
Ribault. Denna koloni förstördes dock inom kort af
de i Florida herskande spaniorerna, och först 1667
börjades af engelsmännen en varaktig kolonisation. År
1729 återköpte britiska regeringen ett förut
gifvet kolonisationspatent samt delade landet i
Nord-Carolina och Syd-Carolina. I frihetskriget tog
det senare en liflig del och var en af unionens
tretton första stater. År 1860 utgick S.-C., den
första af sydstaterna, ur unionen; i det derpå
följande inbördeskriget blef det svårt härjadt. En
ny författning erhöll staten 1868, samtidigt med
att slafveriet inom densamma upphäfdes. En följd af
sistnämnda åtgärd blefvo häftiga strider mellan de
frigifne, efter makt fikande svarte och de hvite.
Syd-Dakota, en af Nord-Amerikas Förenta stater,
bildad 1889 af södra delen af territoriet Dakota (se
d. o.). Areal 198,466 qvkm. 328,808 innev. (1890). Af
territoriets norra del bildades samtidigt staten
Nord-Dakota (74,312 miles; 182,719 innev. 1890).
Sydenham [sa’jdonhäm], sydlig förstad till London,
i grefskapet Kent, 9,5 km. från Londonbridge. 26,070
innev. (1881). S., förut en liten, vackert belägen
by, blef först bekant genom sina helsokällor. Det
har sedan varit en omtyckt boningsort för
den rikare medelklassen, men dess egentliga
utveckling daterar sig från uppförandet af det
s. k. Kristallpalatset. Denna storartade byggnad
verkställdes 1852–54 af ett aktiebolag, efter
plan af J. Paxton. konstruktör af palatset för
industriutställningen 1851, och med användning af det
sistnämnda palatsets material. Den är uppförd af jern
och glas samt har en längd af 490 m. och en största
bredd af 120 m.; midtskeppets höjd är 53 m. och dess
spännvidd 36 m. Byggnadskostnaderna belöpte sig
till omkr. 1,5 mill. pd. I palatsets hufvudskepp
finnes en storartad serie historiska konsthallar
(courts), som inrymma afbildningar af olika tidehvarfs
karakteristiska byggnader och konstverk, äfvensom en
liknande rad af rum för exposition af industriella, i
allmänhet till försäljning afsedda, föremål. Dessutom
märkas botaniska, zoologiska och etnografiska
afdelningar, som åskådliggöra olika lands och folks
förhållanden, samt i de öfre gallerierna samlingar
af byster af berömda män och af taflor. I palatsets
centralskepp befinner sig en kolossal orkesterplats
med plats för 4,000 pers.; på ömse sidor af detsamma
ligga en konsert- och en operasalong. Mellan
hufvudbyggnaden och dess tvänne flyglar märkas vid
hvar sin ände ett 86 m. högt glastorn, af hvilka
det östra är öppet för allmänheten och erbjuder
en storartad utsigt. I den omgifvande trädgården,
som terrassformigt utbreder sig öfver en yta af 80
har, resa sig praktfulla fontäner. I förening med
Kristallpalatset står en högre bildningsanstalt.
Sydenham [sa’jdönhäm], Thomas, berömd engelsk läkare,
född 1624 i Windford Eagle i Dorset, studerade
i Oxford från 1642, erhöll 1663 läkarekollegiets
tillåtelse att praktisera och vistades derefter i
London, hvarest han dog d. 29 Dec. 1689. Trots en
framgångsrik praktik betraktades S. af en stor del
af sina samtida läkare som en nyhetsmakare och fick
först senare det ärofulla tillnamnet »den engelske
Hippokrates». I likhet med den store greken såg han
i ett troget studium af naturen den enda verkliga
grunden för sin vetenskap och betraktade som en
läkares egentliga uppgift att understödja naturen i de
af densamma framkallade kriserna. Särskildt undersökte
han grundligt de epidemiska konstitutionerna och
införde en rationellare terapi i febrar. Han gjorde
den första diagnosen af skarlakansfebern och gaf den
ännu gällande definitionen på danssjukan. Utom åt
kopporna, hvilken sjukdom han med framgång behandlade,
egnade han sig i synnerhet åt studiet af hysteri
och gikt. Hans förnämsta skrifter äro Methodus
curandi febres (1666; 3:dje uppl. under titeln
Observationes medicae, 1676), Epistolae responsoriae
(1680), Tractatus de podagra et hydrope (1683) och
Processus integri (1692). Hans Opera omnia utgåfvos
af Kühn 1827 och 1844 af den 1843–57 bestående,
efter S. uppkallade Sydenham society, som hade till
uppgift att publicera medicinska skrifter. S. stod
i ett varmt vänskapsförhållande till John Locke,
Robert Boyle m. fl. af sin tids ypperste män.
Syd-Holland. Se Holland 2.
Sydhvalen. zool. Se Räthvalarna.
Sydney [si’dne] l. Sidney, hufvudstad i britiska
kolonien Nya Syd-Wales, på australiska kontinentens
sydöstra kust, vid Port Jackson, en af de vackraste,
mest skyddade och rymligaste hamnbukter i verlden. Den
af berg omgifna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
