Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensson, Karl Axel Ivar - Svensson, Sven Björck. Se Björck Svensson - Svenstorp, socken i Malmöhus län - Svenstorp, gods i Vestra Odarslöfs socken, Torna härad, Malmöhus län - Sventibold. Se Svatopluk - Sventorp, socken i Skaraborgs län - Sven Tröst, psevdonym för den svenske skalden K. J. G. Snoilsky - Sven Tveskägg (Tjufvuskägg), konung i Danmark - Svepe, bot., kallas en samling af högblad - 1. Sverdrup, Georg l. Jörgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
företagit en utrikes resa, hvarunder han studerade
förnämligast i Wien och Prag, blef han sistnämnda
år underkirurg vid Serafimerlasarettet. År 1869
förordnades han till lasaretts- och kurhusläkare i
Oskarshamn, och 1878 utnämndes han till öfverläkare
vid den kirurgiska afdelningen å det nyinrättade
Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm. En andra utrikes
studieresa företog han 1874 till Tyskland, Schweiz och
Italien. – S. är en af våra förnämste kirurger. Jämte
en doktorsafhandling »Om aneurysmers behandling
med kompression» har han i medicinska tidskrifter
skrifvit flere uppsatser, i synnerhet om operation
för blåsesten och för rörligt bråck.
Svensson, Sven Björck. Se Björck Svensson.
Svenstorp, socken i Malmöhus län, Vemmenhögs
härad. Areal 831 har. 585 innev. (1889). Annex till
Tullstorp, Lunds stift, Vemmenhögs kontrakt.
Svenstorp, gods i Vestra Odarslöfs socken, Torna
härad, Malmöhus län, nära Keflingeån och Örtofta
jernvägsstation å södra stambanan. Med 24 11/120
mtl i V. Odarslöfs socken samt tillsammans 135/12
mtl underlydande i Igellösa, Håstads, Lackalänga,
Hardeberga, Gårdstånga och Tjörnarps socknar
äfvensom inom Vittsjö socken i Vestra Göinge härad,
Kristianstads län, är det taxeradt till 2,234,100
kr. (1890). Egaren af S. är patronus till Igellösa
pastorat. S. tillhörde i 15:de årh. slägterna Glob
och Ulfstand samt kom på 1500-talet genom gifte till
Ebbe Ulfeld. Dennes sonhustru, fru Beata Hvitfeld,
uppförde 1596 den nuvarande borgen. Genom byte
kom S. sedermera till fru Metta Krabbe och efter
henne till mågen, etatsrådet Monrad, hvilken nämnes
såsom egare 1697. Inom kort såldes dock gården till
köpmannen Peter Hegardt i Malmö. Dennes dotter, Maria
Hegardt, i sitt tredje gifte förenad med generalen,
frih. Axel Gyllenkrook, stiftade före sin död 1753 af
S. ett fideikommiss för slägten Gyllenkrook. Godset
innehafves f. n. (1891) af frih. F. G. Gyllenkrook,
tillika fideikommissarie till Björnstorp. –
S:s hufvudbyggnad, ett två våningar högt slott i
renaissancestil, är särdeles vacker. På dess östra
sida är ett åttkantigt trapptorn. Tvänne envåningshus
bilda med hufvudbyggnaden en borggård. Nedanför denna
finnes en i terrasser anlagd trädgård.
Sventibold. Se Svatopluk.
Sventorp, socken i Skaraborgs län, Kåkinds härad. Areal
5,896 har. 1,633 innev. (1889). S. bildar med Forsby
ett regalt pastorat, Skara stift, Billings kontrakt.
Sven Tröst, psevdonym för den svenske skalden
K. J. G. Snoilsky.
Sven Tveskägg (Tjufvuskägg), konung i Danmark
986–1014, son till Harald Blåtand, f. omkr. 960,
enligt sägnen af en bonddotter, och uppfostrad af
Palnatoke, blef döpt 976 och fick i dopet tillika
namnet Otto efter kejsar Otto II, som stod fadder
åt honom. I sin ungdom drog S., som, oaktadt han
var döpt, blef hedendomen trogen, ut på vikingatåg
vesterut och kämpade sedermera mot sin fader, efter
hvilkens mord han blef konung. I flere år förföljdes
S. af olyckan: han blef genom svek tagen till fånga
af Jomsvikingarnas höfding Sigvald, måste betala en
stor lösepenning, äkta den vendiske furst Burislavs
dotter Gunhild (hvilken han sedan försköt) och gifva
Burislav sin syster Tyra till äkta. Enligt Saxos
berättelse blef S. ännu tre gånger bortförd från riket,
så att till sist de danska qvinnorna måste lösköpa honom
med sina smycken, hvarigenom de vunno half arfsrätt mot
männen. Snart derefter blef S. förjagad från landet af
den svenske konungen Erik Segersäll, kom tillbaka först
efter hans död 993, slöt förlikning med hans son Olof
Skötkonung och äktade dennes moder Sigrid Storråda
998. Tillsammans med Olof och Hakon jarls söner
Erik och Sven angrep S. år 1000 den norske konungen
Olof Tryggvesson, som utan S:s samtycke hade gift
sig med hans syster Tyra (hvilken hade öfvergifvit
sin förre gemål), och som tillika hade hånat Sigrid
Storråda. Efter Olofs fall vid Svolder blef S. konung
i södra Norge, men öfverlemnade styrelsen deröfver
åt sin svärson Erik Jarl, som 996 hade äktat hans
dotter Gyda (d. 1023). Redan 994 hade S., efter att
hafva härjat Nedersachsen och Friesland, gjort ett
tåg till England tillsammans med Olof Tryggvesson
och tilltvingat sig en omåttlig danagäld. Sedermera
upprepades dessa anfall; från 1001 och efter det
stora blodbadet, som 1002 föröfvades på danskarna i
England, fortforo de ända till 1013, då hela England
var intaget. S. dog kort derefter, d. 2 Febr. 1014,
i Gainsborough, men hans lik fördes till Danmark och
jordades i Roskilde. I England blef S. vunnen för
kristendomen och främjade derefter dess utbredande i
Danmark; han lär hafva infört jernbörden och var den
förste danske kung, som lät slå mynt. Sitt tillnamn
fick S. af sitt klufna skägg. Hans två söner, Knut
den store och Harald, blefvo konungar efter honom;
dottern Estrid blef moder till Sven Estridsson; en
annan dotter var gift med den engelske jarlen Godwin.
E. Ebg.
Svepe (Lat. involucrum, af involvere, svepa
omkring), bot., kallas en samling af högblad,
hvilka sitta i krans vid utgångspunkten för ett eller
vanligen flere blomskaft. Innan blomställningen ännu
vuxit ut, kunna svepebladen mer eller mindre omhölja
och sålunda skydda den outvecklade blomsamlingen. Hos
umbellifererna eller de växter, som hafva en
parasolliknande blomställning (»blomflock»),
träffas ofta svepe, dels tätt nedom de allmänna
blomskaftens bas, »allmänt svepe», och dels vid de
enskilda blomskaften (»enskildt svepe») i den dubbla
blomflocken. Hos hvitsippan äro de tre svepebladen
mycket lika de blad, som utgå från rotstocken. Hos
synanthererna är svepet förändradt till ett
»svepefoder», eller »blomholk», af en eller flere
rader fjällika högblad, som omsluta blomställningen
(en »blomkorg») mer eller mindre fullständigt före
blomningen. O. T. S.
1. Sverdrup, Georg l. Jörgen, norsk vetenskapsman
och politiker, född i Namdalen d. 25 April 1772,
blef student i Köpenhamn 1789 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
