Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Suyderhoef ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inledas i vanlig svafvelsyra, är en i luften rykande,
brunaktig, starkt frätande vätska med egentl.
v. 1,9. Den stelnar redan vid 0° och sönderdelas vid
upphettning i svafveltrioxid och svafvelsyra. Syran
har sammansättningen HO. SO2. O. SO2. OH eller
H2 SO4 + SO3. Den benämnes ofta
pyrosvafvelsyra och användes i industrien som lösningsmedel
för indigo vid färgning med sachsiskt blått. P. T. C.
Svafvelsyrad kopparoxid, kem. Se Kopparvitriol.
Svafvelsyradt natron. Se Natriumsulfat.
Svafvelsyrehygrometern, meteor., en af Whitehouse
efter de la Rive’s förslag konstruerad hygrometer (se
d. o.), som grundar sig på egenskapen hos svafvelsyran
att höja sin temperatur, då den upptager vatten. Om
nämligen den ena termometern i en psykrometer fuktas
med koncentrerad svafvelsyra i st. f. vatten, höjer
sig dess temperatur öfver luftens, i st. f. att såsom
vid den vanliga anordningen, då man fuktar med vatten,
blifva afkyld. Af temperaturhöjningens storlek
ansåg man sig kunna tillräckligen nöjaktigt beräkna
luftens fuktighet; men detta låter sannolikt icke
göra sig. Ty, ehuru man till en början gjorde sig
stora förhoppningar om detta instruments allmännare
införande på de meteorologiska stationerna,
företrädesvis till begagnande under vintern, då
Augusts psykrometer ger otillförlitliga resultat, har
detsamma likväl ännu ingenstädes kommit i reguliert
bruk. R. R.
Svafvelsyrlighet, svafveldioxid, kem., en gasformig
oxid af svafvel, med sammansättningen SO2, bildas
dels vid förbränning af svafvel eller rostning
af svafvelmetaller och dels vid upphettning
af svafvelsyra med kol, koppar och andra
metaller. Den är en färglös gas med stickande
lukt och 2,247 egentl. v. Genom afkylning kan
den förtätas till en lättrörlig, färglös vätska,
som kokar redan vid - 8°. Svafvelsyrligheten
löses ganska lätt af vatten, och lösningen har en
karakteristisk lukt. Uppvärmes lösningen, bortgår
svafvelsyrligheten. Svafvelsyrlighet upptager
begärligt syre ur ämnen, som lätt reduceras;
den verkar antiseptiskt och användes derför till
svafling af ölfat och desinfektion af sjukrum. Den
är icke bränbar, och brinnande kroppar slockna
deri. Färgämnen af organiskt ursprung blekas af
svafvelsyrlighet, som derför användes till blekning
af sådana väfnader, som ej kunna blekas med klor,
nämligen ull, silke, halm och badsvamp. En lösning
af svafvelsyrlighet i vatten förhåller sig som en
svag syra och ger med baser salter, kallade sulfit
(se d. o.). P. T. C.
Svafvelvatten. Se Mineralvatten och Svafvelbad.
Svafvelvismut. Se Vismutglans.
Svafvelväte, kem., svafvelbunden vätgas, vätesvafla,
hydrotionsyra, H2 S, var under namnet »stinkande
svafvellukt» kändt länge, innan Scheele år 1772
visade detsammas verkliga natur. Svafvelväte uppstår i
naturen vid förruttnelse af svafvelhaltiga, organiska
ämnen eller genom inverkan af förruttnande ämnen på
gips och svafvelsyrade salter. Det utströmmar jämte
vattenångor ur vulkanernas fumaroler och finnes
löst i vissa källors vatten. Svafvelvätet beredes
vanligen genom inverkan af utspädd svafvelsyra eller
saltsyra på svafveljern:
Fe S + 2 H Cl = Fe Cl2 + H2 S.
Det är en färglös gas med vämjelig lukt af
skämda ägg. Genom stark afkylning kan gasen
förtätas till en färglös, redan vid - 62°
kokande vätska. Äfven i fast form är svafvelväte
bekant; det bildar en islik, vid - 85° smältande
massa. Svafvelväte brinner vid antändning och ger
dervid vatten och svafvelsyrlighet. Vatten löser
ungefär 4 volymer svafvelvätegas och antager
dess lukt. Lösningen upptager ur luften syre och
grumlas af utfäldt svafvel. Många metallsalter gifva
med svafvelväte fällningar af svafvelmetaller,
hvarför svafvelvätet är ett vid kemiska analyser
oumbärligt reaktionsmedel. Svafvelväte är giftigt och
verkar vid inandning qväfning, emedan det beröfvar
blodet dess syre. Man bör derför vid förgiftningar
framförallt söka hålla respirationen i gång.
P. T. C.
Svagsinthet. Se Idioti och Sinnessjukdomar.
Svagsynthet. Se Astenopi.
Svahn, Frans Oskar Birger, pedagog, publicist, född
d. 29 Dec. 1833 i Marstrand, blef 1851 student i
Lund, 1856 filos. doktor och 1863 docent i teoretisk
filosofi samt 1867 lektor i filosofisk propedevtik
och svenska i Kalmar. Under vistelsen i Lund utgaf han
några filosofiska afhandlingar, bl. a. om Monadlärans
uppkomst, utveckling och upplösning (1863) samt
Om betydelsen af Herbarts philosophiska ståndpunkt
(1865). År 1873 företog han med statsunderstöd en
resa till Tyskland och Österrike för studiet af
dervarande lärarebildningsanstalter. S. å. blef
han ledamot af komitén för afgifvande af förslag
till inrättande af en anstalt för blifvande
elementarlärares utbildning. 1875 företog han med
offentligt understöd en resa till Finland, Petersburg
och Schweiz för praktisk-pedagogiska studier. 1875–79
var han föreståndare för den teoretiska profårskursen
i Kalmar. 1869–82 redigerade S. tillsammans med
K. Gethe tidningen »Kalmar», och 1882–84 utgaf
han »Svensk folktidning», hvilken 1883 utgick
i omkr. 7,000 exemplar och till sin afdelning
för humoristiska sägner på svenskt landsmål fick
mottaga så många bidrag, att S. hufvudsakligen
med hjelp af dessa bidrag kunde utgifva 16 häften
»Svenskt skämtlynne» (1883–85). För öfrigt
har S. utgifvit: Paulus Genberg. Minnesteckning
(1880), om Språkljud och qvantitativ betoning i
högsvenskan (1882), Lärobok i välläsning (s. å.),
Våra öfverliggare. Akademiska studier (1885; 2:dra
uppl. 1886, psevd. »Thord Bonde»), Det muntliga
föredragets konst i tal och sång (1890) m. m. Han
erhöll 1890 afsked från sitt lektorat.
Svaj och Svaja, sjöv. Ett fartyg säges svaja, då det
till följd af vind l. strömförändringar bågformigt
svänger omkring sitt ankare l. omkring en boj,
i hvilken det med fören är förtöjdt (fäst). Ett
förankradt fartyg utan förtöjningar säges ligga på
svaj. Är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
