Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sundblad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vitterhetssamhället i Göteborg, 1841 af Landtbruksakademien
och 1851 af Vetenskapssocieteten i Upsala samt
var derjämte medlem af flere utländska lärda
sällskap. Död i Stockholm d. 2 Febr. 1875. S:s
arbeten öfver ryggradsdjurens systematik äro af högt
värde. I Methodisk öfversigt af idislande djuren,
Linnés Pecora (Vetenskapsakad:s handl. 1844–45)
lemnade S. ett förtjenstfullt bidrag till kännedomen
om dessa djurs slägtskapsförhållanden. Hans Lärobok
i zoologien (1835; 8:de uppl. 1872) med dertill
hörande Handatlas (1843; 2:dra uppl. 1863) användes
länge vid läroverken. Hans betydelsefullaste arbeten
falla emellertid inom ornitologiens område. Methodi
naturalis avium disponendarum tentamen (1872–73)
är af grundläggande betydelse; dessutom böra
framhållas: Svenska foglarne (22 häft.,
1856–71; häft. 23–34 af J. G. H. Kinberg 1884–85) och
Conspectus avium picinarum (1866). En mängd uppsatser
äro offentliggjorda i Sv. Vetenskapsakademiens
publikationer äfvensom i andra tidskrifter, bl. a. ett
förslag till användande af fonetiska bokstäfver
(jfr Landsmålsalfabet).
2. Sundevall, Fredrik Emil, medicinsk
författare, den föregåendes broder, född d. 19 Juli
1811 i Högestad i Skåne, aflade studentexamen i Lund
1824, var derefter någon tid anställd på apotek samt
blef 1839 med. licentiat och 1840 kirurgie magister.
Efter att hafva idkat vetenskapliga studier i utlandet
1842–43, erhöll han 1844 med. doktorsvärdigheten.
Redan 1840–41 hade han bestridt anatomiska
professuren vid Karolinska institutet samt
utnämndes 1846 till professor i anatomi,
fysiologi och medicinallagfarenhet i Upsala.
Från denna befattning erhöll han afsked 1877.
Död d. 31 Juli 1881. S. skref en mängd,
hufvudsakligen i tidskrifter offentliggjorda,
uppsatser i anatomi och fysiologi.
3. Sundevall, Henrik Ludvig, sjömilitär,
den förres broder, född å Högestad i Skåne d. 29
Dec. 1814, aflade 1835 officersexamen, tjenstgjorde
derefter någon tid å amerikanska flottan och
var 1845–47 i engelsk örlogstjenst samt blef
1847 premierlöjtnant vid svenska flottan, men
lemnade denna befattning 1854. År 1852, kort efter
sedan han inträdt i preussisk tjenst, utnämndes
han till korvettkapten och användes sedermera
hufvudsakligen för att praktiskt utbilda den nydanade
tyska sjömanskåren. År 1855 förordnades han till
chef för marinstationen i Danzig, och 1859–62 var
han chef för en eskader, som i diplomatiskt och
vetenskapligt syfte besökte Kina, Japan m. fl. land.
Utnämnd till konteramiral 1863, tog han s. å. afsked
ur den preussiska tjensten och återvände till Sverige.
Död i Karlskrona d. 27 Okt. 1884.
Sundeved, den mellan Aabenraa-fjorden och
Flensborgfjorden framspringande halfön på Slesvigs
östra kust, vid Als-sundet. På S. stodo 1848–49
träffningarna vid Nyböl (d. 28 Maj 1848), Dybböl
(d. 5 Juni 1848) och Ullerup (d. 6 April 1849);
äfven fördes här d. 18 Febr.–d. 18 April 1864
striden om Dybbölställningen. Sedan 1856 går en
pontonbro öfver Als-sundet från S. till Sönderborg.
E. Ebg.
Sundgau. Se Elsass, sp. 443.
Sundhetsbevis, sundhetsbetyg l. sundhetspass,
sjöv., ett af vederbörande myndighet utfärdadt
intyg öfver att den hamn, från hvilken ett fartyg
afgår, är fri från smittsamma sjukdomar äfvensom
att besättning, fartyg och last vid afgången
derifrån äro smittfria. För att detta intyg skall
vara giltigt, fordras på de flesta ställen, att
det är utfärdadt eller beriktigadt af konsuln för
det land, hvartill fartyget är destineradt. Medför
fartyget icke sundhetsbetyg eller är detta icke
rent, som det heter, torde fartyget ej utan stora
svårigheter undgå karantän, som i en del hamnar
och under vissa förhållanden t. o. m. ålägges
fartyg med rent sundhetsbetyg. Jfr Karantän.
R. N.
Sundhetsinspektör. Se Sundhetspolis.
Sundhetskollegium, före 1876 namn på
nuv. Medicinalstyrelsen (se d. o.).
Sundhetskordong. Se Kordong 2.
Sundhetslära. Se Hygien.
Sundhetspass. Se Sundhetsbevis.
Sundhetspolis l. helsopolis, uppsigt
öfver sundhetsväsendet, tillhör i vårt land
helsovårdsnämnderna. För detta ändamål tillsattes
i Stockholm 1878 en särskild sundhetsinspektör, som
måste vara legitimerad läkare, en kommissarie och
5 tillsyningsmän, numera ökade till 10, hvartill
kommit en förste och en andre stadsveterinär, och
finnes dessutom en anmälningsbyrå för hithörande
ärenden. För samtliga dessa tjenstemän utfärdades 1880
en instruktion. Helsopolisens verksamhet i Stockholm
är mycket omfattande och består hufvudsakligen
i besigtning af bostäder, gårdar, afträden,
afstjelpningsplatser, afloppstrummor, diken,
grafkor, slagterier, korffabriker, svinhus, fähus,
stall, lumpupplag, fabriker, salutorg, salubodar för
födoämnen, pröfning och oskadliggörande af födoämnen
m. m. Se vidare Helsovårdsstadga.
Sundhetssalt, äfven »helsosalt», är ett »hemligt
medel», som till oskäligt pris utpuffas såsom
ett botemedel mot allehanda ondt, företrädesvis
maglidanden. Det är en blandning af ungefär 66
d. natriumbikarbonat (tvåfaldt kolsyradt natron)
med 28 d. renadt natriumkarbonat (soda) och 2 d. hvit
magnesia. O. T. S.
Sundhetsvård. Se Hygien och Helsovårdsstadga.
Sundius, Nils Johan, predikant, född i Stralsund
d. 25 Sept. 1761, prestvigdes 1782, blef 1790
kyrkoherde i Harlösa, 1808 i Kristianstad, 1817 i
Fjelkinge och Nymö och slutligen, 1820, kyrkoherde i
Fjelkestad och Råbelöf samt förordnades 1817 till
kontraktsprost öfver Villands kontrakt. Han erhöll
1809 teologie doktorsvärdigheten. Död i Fjelkestad
d. 19 Maj 1828. S. var en man af stor lärdom. Han
skref Predikningar (2 del. 1814–16, 3:dje delen 1831),
Lärobok i kristendomen lämpad efter dokt. M. Lutheri
mindre katekes (1800) m. m.
Sundius, Peter Georg, arkitekt, f. i Säter 1823,
studerade byggnadskonst vid Stockholms konstakademi
och under G. T. Chiewitz, hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
