Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Suever ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Suggestion (Lat. suggestio, ingifvelse, inrådan,
af suggerere, lägga under, bringa fram, ingifva),
psykol., med., är en från franskan lånad och numera
i alla kulturspråk upptagen term, som icke kan fullt
återgifvas med något svenskt ord. Med suggestion menas
nämligen den egendomliga inverkan, som man med ord
(tillsägelser), rörelser, känselintryck eller äfven
på annat sätt kan utöfva hos en person, företrädesvis
hos en, som befinner sig i hypnotiskt tillstånd,
hvarigenom man i hjernan hos denna person framkallar
eller åstadkommer vissa afsedda föreställningar,
hvilka föranleda, att den suggererade utför vissa
dermed sammanhängande handlingar eller erfar vissa
sinnesförnimmelser o. s. v., samt för öfrigt
utöfva inflytande på hans psykiska och fysiska
tillstånd. Suggestion är således ett slags utifrån
erhållen ingifvelse af föreställningar, hvilka likasom
påtvingas den suggererade samt af honom antagas såsom
riktiga och fullföljas. Mellan en s. k. reflexrörelse
och en rörelse genom suggestion är den skilnad,
att i den förras utförande medvetandet eller tanken
icke deltager, hvaremot den senare kommer till
stånd under inflytande af medvetandet samt genom en
begreppsbildning, en föreställning om hvad som genom
suggestionen meddelas. Suggestion kan verkställas på
flere sätt. Det vanligaste är s. k. verbal suggestion,
då en hypnotiserad person tillsäges att utföra
någon bestämd handling eller förklaras ur stånd
att verkställa något, såsom att röra armar eller
ben, öppna ögonen o. s. v., eller ock intalas att,
när han vaknar, den eller den smärtan är borta och
han känner sig frisk och stark. Suggestionen kan ock
intränga till hjernan genom synsinnet. En i djupare
hypnos försatt person, en somnambul, kan nämligen
befallas att öppna ögonen, men ändock fortsätta
hypnosen. Visas honom då en skrifven tillsägelse
eller suggestion, uppstår deraf samma verkan, som om
man med ord uttalat tillsägelsen. Det gifves också
en ställnings-suggestion. Om en djupare hypnotiserad
lägges på knä och händerna sammanknäppas, framkallar
denna ställning genom idéassociation, eller
minne af under hvilka förhållanden sådan ställning
brukar iakttagas, tanken på bön, och ansigtet, hela
hållningen utvisar att denna religiösa akt beherskar
hans hjernas verksamhet. Om armarna höjas och händerna
knytas, ingifver ställningen tanken på strid, och
ansigtet får ett vredgadt uttryck. Sättes en penna i
högra handen, börjar somnambulen skrifva och fortfar
dermed automatiskt o. s. v. Man har äfven exempel
på s. k. sjelf-suggestion (»auto-suggestion»), der
denna verkan uppstår hos den suggererade utan någon
direkt ingifvelse utifrån. – Rörande mottagligheten
för suggestion kan man säga, att densamma är
större, än man i allmänhet tror. I dagliga lifvet
förekomma icke sällan fall af ett slags suggestion,
då kraftiga verkningar åstadkommas af brödpiller,
sockerpulver eller dylika ämnen, blott och bart derför
att patienten fått den försäkran (suggestionen) af
läkaren, att dessa piller eller pulver skola hafva
den eller den verkan. »Inbillningen» spelar en stor
rol i afseende på sjukdomar, särskildt inom
nervsystemet, t. ex. då den, som läser läkareböcker,
genom ett slags auto-suggestion, känner att han
har snart sagdt alla möjliga sjukdomar. Äfven
under vanlig, naturlig sömn finnes mottaglighet för
suggestioner. Mest mottaglig är dock den, som blifvit
försatt i hypnotiskt tillstånd, hvilket tillstånd
framkallas just genom suggestion af att sömn skall
komma, att ögonlocken blifva tunga, så att de icke
kunna öppnas o. s. v. Hos allmänheten råder vanligen
den föreställningen, att nervsvaga, hysteriska
personer, i synnerhet qvinnor, skulle vara lättast
emottagliga för hypnotism och suggestion. Detta
är icke riktigt. Dylika personer äro ofta alltför
viljesvaga för att kunna koncentrera sin vilja och
tanke på att sofva, hvilket dock är nödvändigt, om
mottaglighet för suggestionen lätt skall uppnås. Det
fordras ock, enligt hvad man vanligen antager,
att den, som skall hypnotiseras, underordnar sig
under hypriotisörens vilja, ehuru någras erfarenhet
lär, att äfven motstridiga viljor stundom kunna
öfvervinnas. Omöjliga eller mycket svåra att
hypnotisera äro i allmänhet alla kalla, egoistiska,
s. k. förståndsmenniskor. De allra flesta menniskor
äro dock mottagliga för suggestioner, och man får
icke tro, att personer, hvilka under de första 9–10
gångerna (eller flere) icke synas påverkas, skulle
vara alldeles oemottagliga. Hos den, som en gång
blifvit rätt mottaglig för suggestioner, ega dessa
ett stort fält för sin verksamhet. Genom suggestion
kunna alla möjliga yttringar af nervsystemets
verksamhet framkallas och påverkas ofta nog på ett
rent af underbart sätt. Man kan inom det motoriska
eller rörelseområdet genom suggestion åstadkomma
eller alldeles omöjliggöra rörelser eller föranleda
intagandet af alla möjliga ställningar; framkalla
förändringar i musklernas tillstånd, så att de blifva
kataleptiska eller få ett slags vaxlik stelhet,
så att lemmarna kunna böjas i lederna och blifva
stående i den böjning de fått, tills man ändrar eller
upphäfver densamma; orsaka rubbningar i musklernas
förrättningar genom kontraktur, kramp, stelkramp eller
lamhet o. s. v. Inom den sensitoriska sfer en kan
man genom suggestion framkalla eller stilla smärtor,
öka retbarheten eller känsligheten eller ock alldeles
upphäfva densamma; sinnesorganens förrättningar
kunna i hög grad stegras eller alldeles förvändas
eller för tillfället tillintetgöras. Men icke
blott de omedelbara funktionerna af nervsystemet
kunna påverkas; suggestion kan ock befalla
inom vissa gränser öfver det s. k. vegetativa
lifvets förrättningar, hvilka såsom bekant stå
under inflytande af nervsystemet, särskildt dess
sympatiska del, och hvilka förrättningar undandraga
sig viljans kontroll. Man kan genom suggestion
få hjertat att slå fortare eller långsammare
(något som kan åskådliggöras med sfygmografen),
man kan framkalla hunger och törst, förmå magen och
tarmkanalen att bättre göra sin tjenst, inverka på
afsöndringarna, värmebildningen o. s. v. Ja, man kan
medelst suggestion framkalla rodnad i huden å någon
bestämd fläck, t. o. m. brännblåsor, såsom om man
användt dragmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
