Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stoddard, Richard Henry - Stodius, Martin Henry - Stoff, T., tyg; ämne - Stoffe, Jan Jacobsz van der - Stoffel, Eugène Georges Henri Céleste, baron de S. - Stoftfigurer. Se Elektriska figurer - Stoftmoln och stoftregn, meteor. - Stoglav (R., »hundra kapitel»), en rysk lagsamling - Stoicism, stoikernas filosofi. Se Stoiska skolan - Stoiker, medlem af den stoiska filosofiska skolan. Se Stoiska skolan - Stoiska skolan var en af den senare antikens ryktbaraste filosofskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stoddard, Richard Henry, nord-amerikansk
författare, föddes i Kingham (Massachusetts) d. 2
Juli 1825 och var 1853–70 anställd vid tullen
i New York. Han har skrifvit en mängd dikter, de
flesta utgörande små sångbara visor, och åtskilliga
arbeten på prosa. Nämnas må: Footprints (1849), Poems
(1852), Adventures in fairy-land (1853), Loves and
heroines of the poets (1860) och Henry W. Longfellow
(1882). F. n. utgifver han i New York »Mail and
Express». En upplaga af hans samlade skaldestycken
utkom 1880.
Stodius, Martin Henrik, finsk universitetslärare,
föddes i Åbo d. 9 Nov. 1590, studerade i utlandet
och promoverades i Wittenberg till magister samt
förestod derefter skoltjenster i Åbo och Viborg. 1633
utnämndes han till lektor vid Åbo gymnasium, fick
1636 Lundo prebende-pastorat, befordrades 1640 till
professor i grekiska och hebreiska språken vid det nya
universitetet i Åbo samt flyttades 1654 till tredje
och 1658 till andra teologie professuren. Han fick
1660 afsked med bibehållande af Nådendals pastorat
och dog i Nådendal 1675. S. var medarbetare i den
finska bibelöfversättningen, som utkom 1642, och
bidrog till E. Petraei finska grammatik, men är mera
ryktbar för den mystiska vidskepelse, för hvilken han
fattat tycke under studiet af de österländska språken
och genom bekantskap med Orientens kabbalistiska
vetenskap. Oaktadt den hemlighetsfullhet, hvari
han höljde dessa sina studier, blef han snart
misstänkt. 1644 anklagades han inför Consistorium
academicum af biskop Terserus för att hafva undervisat
en student, Ericus Michaëlis, i olofliga konster. Han
anförde till sin ursäkt att han endast lärt denne att
skrifva med alunvatten på papper, hvarvid skriften
framträder, först då papperet brännes, och att taga
eld från himmelen med solglas, två icke i och för
sig skadliga konster, som dock kunde missbrukas. Han
hade också af studenten begärt en försäkran att
denne icke skulle lära andra dessa konster, och denna
försäkran hade studenten underskrifnt, men affattat
den på ett sätt, som visade att han tagit intryck af
tidens kabbalistiska literatur. Sedan S. aflagt ed på
att han icke uppsatt denna misstänkliga skrifvelse,
blef han frikänd. Men 1656 blef han å nyo anklagad,
hufvudsakligen för att åt en magister hafva utlånat en
kabbalistisk lärobok. Han dömdes till suspension från
ämbetet, men universitetets kansler P. Brahe upphäfde
domen. Denne ansåg icke S:s begåfning vara betydande,
men trodde honom vara en stilla, gudfruktig och from
man, som blifvit orättvist förföljd. M. G. S.
Stoff, T., tyg; ämne. – Stoffera, putsa upp, styra ut,
t. ex. i uttrycket vara utstofferad, vara utstyrd
i grannlåt.
Stoffe, Jan Jacobsz van der, holländsk målare af
Leiden-skolan, född före 1615, arbetade 1634–73 (från
1644 i Leiden). Han målade uteslutande jagtscener
och kavalleristrider. Efter all sannolikhet
utbildade han sig efter Esaias van de Velde och
Palamedes Palamedesz. Redan 1644 hade han i Leiden
en elevskola. Hans arbeten äro sällsynta.
Jämförelsevis talrikt förekomma de i Sverige. Så träffas
två jagtstycken i Stockholms högskolassamling, ett
arbete (från 1634) hos hr Eberstein i Norrköping och
en tafla (från 1635) hos hr J. Lind i Stockholm. Andra
taflor i museerna i Braunschweig (från 1649),
Nürnberg, Bamberg och hos grefve Czernin i Wien.
O. G-g.
Stoffel, Eugène Georges Henri Céleste, baron
de S., fransk militär, föddes d. 1 Mars 1823
i Arbon i Schweiz. Med öfverstelöjtnants rang
var han militärattaché i Berlin 1866–70 och
hemsände under denna tid förträffliga, ehuru
icke af det franska utrikesministeriet beaktade
rapporter om den preussiska härens organisation,
hvilka han efter fransk-tyska krigets slut 1871
utgaf under titeln Rapports militaires édits de
Berlin. Under sjelfva kriget var S. först chef för
rekognosceringsafdelningen i Mac Mahons generalstab,
anförde sedermera det franska artilleriet i
striderna vid Marne (d. 30 Nov. och d. 2 Dec. 1870)
och förde befälet på Mont-Avron. Sedan han 1872
utträdt ur aktiv tjenst, dömdes han 1873 för ett
skymfligt yttrande om den i domstolen öfver Bazaine
fungerande general Rivière till tre månaders fängelse,
men frikändes. S. offentliggjorde 1877 i »Ordre»
en studie om ett krig mellan Frankrike och Tyskland.
Stoftfigurer. Se Elektriska figurer.
Stoftmoln och stoftregn, meteor. Vid häftiga stormar
och hvirfvelvindar medföres upp i luften en stor
myckenhet fin sand, rök och andra lättare partiklar,
hvilka sedan genom de öfre luftströmmarna spridas
till vidt skilda trakter. Dessa fasta partiklar
grumla luftens genomskinlighet. Stundom, då de
förekomma i större myckenhet, presenterar sig deras
massa på afstånd såsom ett vanligt moln, mest af
det slag, som benämnes åskmoln, uppstigande från
horisonten mot zenit och vid sin passaga deröfver
aflemnande ett glest och fint stoft, som består
af olikartade ämnen. Färgen och konsistensen hos
de sålunda nedregnade partiklarna, hafva gifvit
upphof till sådana benämningar som svafvelregn,
blodregn m. m., ehuru inga, undersökningar
visat, att svafvel eller blod kommit ned ur
atmosferen. Stoftregn förekomma tämligen ofta i
vissa trakter, såsom i Italien, omkring Lahore
och i Pendjab i Indien samt på Afrikas nordvestra
kust. Den tyske vetenskapsmannen Ehrenberg har inlagt
stora förtjenster om utredningen af det i dessa
regn nedfallna stoftets verkliga natur. Stoftmolnen
kunna stundom utgjuta sitt innehåll öfver vidsträckta
områden. Vid en af Muncke anställd observation, d. 25
Aug. 1842, antogs detta område upptaga minst 500 qvkm.
R. R.
Stoglav (R., »hundra kapitel»), en rysk lagsamling,
hvilken innehåller på en synod i Moskva, år 1551
fattade beslut i kyrkliga angelägenheter.
Stoicism, stoikernas filosofi. Se Stoiska skolan.
Stoiker, medlem af den stoiska filosofiska skolan. Se
Stoiska skolan.
Stoiska skolan var en af den senare antikens
ryktbaraste filosofskolor. Den erhöll sitt namn
deraf att dess stiftare Zenon från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
