Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms län omfattar östra delarna af Upland och Södermanland - Stockholms läraresällskap, hvars stadgar antogos d. 12 Febr. 1872 - Stockholms lärda tidningar. Se Lärda tidningar - Stockholms-Näs. Se Näs 7 - Stockholmsposten. 1. Tidning, som på Sveriges vittra odling öfvat ett mycket stort inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rådstufvurätt (ehuru Östhammar och Öregrund hafva
gemensam borgmästare). Landskommunernas antal
är 110, deribland länets enda köping
Sundbyberg. – I ecklesiastikt hänseende hör
länet med större delen (omkring 3/4) till Upsala
stift och med en mindre del till Strengnäs stift
samt omfattar 9 hela och delar af 3 kontrakt, 110
församlinger å landsbygden och 6 stadsförsamlingar
jämte 1 garnisonsförsamling. – Länet är indeladt
till underhåll åt 478 man krigsfolk, nämligen
221 nummer af Lifregementets dragonkår,
14 af Lifregementets grenadierkår och 243 af
Uplands regemente, hvilka tillhöra fjerde och femte
fördelningarna och militärdistrikten, till hvilket
förstnämnda äfven hör Vaxholms artillerikorps.
Under k. flottans station lyda länets 5
båtsmanskompanier om tillsammans 612 nummer. –
Vidare ingår länet i Östra bergmästaredistriktet,
i Mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet, i
Central-tulldistriktet och i Östra skogsdistriktet
samt bildar 2 justeringsdistrikt. – För helso- och
sjukvården är länet fördeladt i 5 provinsialläkare-
och 6 distriktsläkaredistrikt. Utom Löwenströmska
lasarettet (i Hammarby socken) finnas länslasarett i
Norrtelge, Östhammar och Södertelge, hvarjämte
en afdelning af Serafimerlasarettet i Stockholms
stad tillhör länet, likasom kurhuset i staden är
gemensamt för denna och länet. – En länsveterinär
finnes i länet. Å Husby (i Munsö socken) är länets
landtbruksskola och å Hammarby (i Väddö socken)
dess folkhögskola. – Till riksdagens Första kammare
utser länet 5 ledamöter och till Andra kammaren
sända landsbygden 5 och städerna 1 ledamot. – Af säd
eller andra jordbruksalster äfvensom af kreatur och
andra ladugårdsalster frambringar länet ej blott
tillräckligt för eget behof, utan äfven öfverskott
till afsalu. Af hela arealen utgör odlad jord
21 % naturlig äng knappt 6 % skogbärande mark
fullt 55 %. En medelmåttig skörd gifver af
stråsäd 115,000 hl. hvete, 400,000 hl. råg, 150,000
hl. korn, 700,000 hl. hafre, 130,000 hl.
blandsäd och af potates 800,000 hl. Vid 1889
års slut uppgafs kreatursstocken till 24,596
hästar, 96,506 nötkreatur (deraf 68,020 kor),
42,828 får och lam samt 18,306 svin och grisar.
Bränvinsbränningen under tillverkningsåret 1887–88
utgjorde 579,502 liter, mindre än 2 % af
rikets tillverkning. Skogarna inom länet lemna
något virke, ved och kol till afsalu. En vigtig
binäring är fisket äfvensom i andra rummet sjöfart.
Bergshandteringen är mindre betydande; under
år 1889 uppfordrades 166,415 deciton jernmalm
och tillverkningen af tackjern var 58,126 dt.,
af gjutgods 2,516 dt., af smältstycken och
stångjern 11,107 dt, af jern- och stålmanufaktur 200
dt. Fabrikstillverkningen deremot är ganska
stor, och för år 1888 uppgafs dess värde vid
90 fabriker med 3,326 arbetare till 6,575,000 kr.,
hvaraf 1/4 million kr. kom på köpingen Sundbyberg.
Bland de större fabriksanläggningarna inom länet
äro att märka Gustafsbergs porslinsfabrik, mekanisk
verkstad samt tändsticksfabrik i Södertelge,
superfosfatfabrik vid Gäddviken, Tumba och Nyqvarns
pappersbruk,
Reymersholms yllefabrik samt spritförädlingsverk
m. fl. Handtverkarnas antal år 1888 var 514 med 686
arbetare. Sjöfart bedrefs s. å. å inrikes fart med
368 segelfartyg, om 12,541 tons, och 25 ångfartyg,
om 1,116 tons och 556 hästkrafter, samt i utrikes
fart med 115 segelfartyg, om 21,789 tons. Största
delen af dessa fartyg tillhörde landsbygden. – Af
jernvägar gå såväl Norra som Vestra stambanan genom
länet (127 km.) äfvensom de enskilda jernvägarna
Stockholm–Rimbo (54 km.),
Stockholm–Vesterås–Bergslagen (23 km.), Spånga–Löfsta (7,6 km.),
Lenna–Norrtelge (60,9 km)., Upsala–Lenna (2 km.) och
Dannemora–Harg (16 km.) samt några mindre lokalbanor,
hvadan tillsammans komma omkring 300 km. jernvägar
inom länet. – Hemmantalet utgör 4,088,116 mantal,
deraf 29,75 för städerna. Taxeringsvärdet var år 1889
för jordbruksfastigheter 89,618,100 kr. å landsbygden
och 946,900 kr. i städerna samt för annan fastighet
25,491,100 kr. å den förra och 10,364,500 i de
senare; deri är ej inräknadt värdet af den staten,
kommuner och menigheter tillhöriga fasta egendom,
som värderades till 12,370,890 kr. å landsbygden och
5,101,100 i städerna. Jord och annan fast egendom af
fideikommissnatur äro i detta län ganska betydliga
och utgjorde år 1885, fördelade på 35 innehafvare. 416
1/2 mantal, taxerade till fullt 10 mill. kr.
K. S.
Stockholms läraresällskap, hvars stadgar antogos
d. 12 Febr. 1872 och reviderades d. 29 Mars 1879, har
till syfte att bereda sina medlemmar tillfälle till
umgänge och tankeutbyte, hufvudsakligen i ämnen, som
röra uppfostran och undervisning. Medlemmarna utgöras
af elementarlärare vid huvudstadens offentliga och
enskilda läroverk samt af andra för undervisningen
nitälskande personer, hvilka af sällskapet genom
dess styrelse kallas till ledamöter. Sällskapets
angelägenheter besörjas af en styrelse, bestående
af 5 ledamöter, hvilka årligen väljas. Ordinarie
sammankomst hålles den sista helgfria lördagen i
hvarje månad med undantag af Juni, Juli, Augusti
och December.
Stockholms lärda tidningar. Se Lärda
tidningar.
Stockholms-Näs. Se Näs 7.
Stockholmsposten. 1. Tidning, som på
Sveriges vittra odling öfvat ett mycket stort
inflytande. Tidningen började utgifvas i hufvudstaden
1778, d. 29 Oktober, och var till en början
halfveckotidning med måndagarna och torsdagarna till
utgifningsdagar, men utkom snart äfven på lördagarna
och från d. 25 Jan. 1779 hvarje söckendag. Man
vet ej rätt hvem som först uppkastat planen till
tidningen, om bokhandlaren Holmberg, som en tid
var dess utgifvare (hon trycktes till en början hos
Wennberg & k:i, sedan hos Holmberg), eller om Johan
Henrik Kellgren, den berömde skalden, som allt ifrån
början var tidningens förnämste medarbetare och jämte
d. v. sekreteraren, sedan kommerserådet Carl Lenngren
(skaldinnans man) – som skötte sjelfva redaktionen –
den egentliga själen deri. S. ställde från början
sina spalter nästan oinskränkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
