Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms freder och fördrag - Stockholmsgranit, geol., petrogr., en i trakten omkring Stockholm förekommande granitvarietet - Stockholms hospital för sinnessjuka, Konradsberg, är beläget på Kungsholmen - Stockholms högskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingicks ett förbund med England, hvarigenom England
lofvade att betala Sverige subsidier och att följande
år med en stark flotta bistå med att försvara dess
kuster mot ryssarna äfvensom att söka förmå Ryssland
till en för Sverige dräglig fred. – Den 3 Mars 1813
ingicks i S. ett fördrag mellan Sverige och England,
hvarigenom sistnämnda makt lofvade sitt bistånd till
Sveriges förening med Norge och beviljade 1 million
pd sterl. i subsidier samt till svenske konungen och
hans efterträdare enligt successionsordningen afträdde
ön Guadeloupe. Sverige förband sig deremot att med
30,000 man operera på kontinenten »mot de gemensamme
fienderna». – Den 23 April s. å. slöts ävenledes i
S. ett fördrag mellan Sverige och Preussen, i hvilket
Preussen garanterade det förra besittningen af Norge
och utfäste sig att ställa en preussisk armékår under
Karl Johans befäl för en diversion i norra Tyskland.
Stockholmsgranit, geol. petrogr., en i trakten
omkring Stockholm förekommande granitvarietet,
hvilken mycket användes som byggnadssten, till
grundmurar, gatuläggningsarbeten m. m. Se Granit.
E. E.
Stockholms hospital för sinnessjuka, Konradsberg,
är beläget på Kungsholmen, mellan Marieberg och
Kristineberg. Platsen är rymlig; den håller nämligen
22,5 har, som förut hufvudsakligen utgjordes af
egendomarna Konradsberg och Hedvigsberg, hvilka
inköptes af staten för 36,000 rdr banko. Genom nitiska
bemödanden af läkarna Sondén, Huss och Ekströmer
utverkades af ständerna 1854 och 1855 erforderliga
anslag. I Okt. 1855 börjades byggnaden, efter ritning
och under ledning af prof. Törnquist samt afsedd
för 200 patienter, deraf 20 i 1:sta klass. Den
29 Nov. 1861 företogs den första inflyttningen af
patienter från Danviken. Kostnaderna för byggnaden
hade då uppgått till nära 856,000 kr. och for
inventarier till nära 50,000 kr. Sedan dess har
hospitalet småningom utvidgats. 1873 färdigbyggdes 2
cellflyglar och 2 dagrum för oroliga; 1875 ett nytt
kök och 1878 ytterligare 2 cellflyglar. Derjämte
inreddes den s. k. Konradsbergsbyggningen för
patienter och väktare, sedan den upphört att
begagnas som boställe för hospitalspredikanten,
så att hospitalet numera har plats för 275
patienter, deraf 20 i första klass. Uppvärmningen
sker hufvudsakligen med cirkulerande varmvatten
i rör och kaminer enligt Léon-Duvoirs system,
som tilllika är något ventilerande. Upplysningen
sker ännu medelst fotogenlampor. Patienterna
sysselsättas med allt slags slöjd, på senare åren
äfven boktryckeri samt med jordarbeten. Under
1887–88 hafva patienterna med egna händer uppfört
ett större orangeri af sten. Utgiftstaten, som
betäckes dels genom patientafgifter, dels genom
bidrag från medicinalstyrelsen och Danviken, har de
senare åren uppgått till omkr. 130,000 kr. om året.
F. B.
Stockholms högskola. Redan på Johan III:s tid
upprättades 1576 i Stockholm, under det då brukliga
namnet Collegium (äfven Academia stockholmensis),
ett slags högskola, med lokal i
gråmunkeklostret på Riddarholmen. Ledd till en början
af personer, som i hemlighet voro jesuiter, var den
till 1583 nästan uteslutande en bildningsanstalt för
unga prestmän, som af konungen ditkallades och af
honom understöddes. Men 1583 undergick denna högskola
en vigtig förändring i protestantisk riktning,
så till vida som den erhöll protestantiskt sinnade
professorer i grekiska och fysik, och de följande
åren tillkommo andra betydande lärarekrafter. Arbetet
förlamades dock mycket, på grund af osäkerhet i
den ekonomiska ställningen och de förföljelser,
hvilka drabbade lärarna för deras vägran att
antaga liturgien. Slutligen, när det 1581 upplösta
universitetet i Upsala år 1593 återupprättades,
förflyttades Stockholmskollegiets professorer dit,
och kollegiet förföll.
År 1626 gjordes i Stockholm ett nytt försök
till upprättande af ett slags högskola, genom det
s. k. Colleginm illustre (se d. o.), hvars ändamål var
att afsluta adliga ynglingars uppfostran. Men äfven
denna bildningsanstalt upphörde snart, redan 1629.
Frågan om upprättandet af en högskola i Stockholm
var efter den tiden upprepade gånger å bane, dess
ifrigare ju mer man insåg, att det förhållande,
hvari en hufvudstad bör stå till det öfriga
landet, med nödvändighet fordrar tillvaron af
ett hufvudstadsuniversitet. Då emellertid de
derunder väckta förslagen i allmänhet gingo ut på
att flytta Upsala universitet till Stockholm eller
sammanslå rikets båda högskolor till ett gemensamt
i hufvudstaden, hade de inga praktiska följder. Ett
nytt uppslag erhöll frågan, sedan man i Dec. 1865,
efter representationsreformens lyckliga genomförande,
för upprättandet af en högre bildningsanstalt
i Stockholm insamlat icke obetydliga medel (den
s. k. Decemberfonden), hvilka skulle förvaltas af
stadens drätselnämnd, under stadsfullmäktiges
kontroll. Efter åtskilliga debatter och
meningsbrytningar bildades hösten 1869 ett sällskap,
»Högskoleföreningen i Stockholm», hvilket hade till
mål att verka för upprättandet af ett universitet i
hufvudstaden, »Stockholms högskola». Denna förening,
hvars ledamotantal fastställdes till 75, uppgjorde
för sig stadgar, i hvilka bland annat bestämdes,
att densamma skulle arbeta for högskolans ekonomiska
förkofran, och att den ej skulle upplösa sig förr än
högskolan hunnit så utveckla sig, att dess framtid
kunde anses vara tryggad. Sedan insamling af medel
fortgått under mellantiden, fastställde föreningen
1877 »grundstadgar» och 1878 »ordningsstadga för
Stockholms hög skola».
Högskolans organisation. Stockholms högskola har till
ändamål att främja vetenskapens utveckling och meddela
vetenskaplig undervisning. Den är ämnad att omfatta
en historisk-filosofisk, en språkvetenskaplig, en
matematisk-naturvetenskaplig och en rättsvetenskaplig
fakultet. Högsta vården om densamma samt förvaltningen
af dess fonder handhafvas af en styrelse, bestående
af sju ledamöter, af hvilka Svenska akademien
väljer en, Vetenskapsakademien två och Stockholms
stadsfullmäktige två.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
