Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjernsund, gods i Askersunds landsförsamling, Sundbo härad, Örebro län - Stjerntid, astron., den tid, som bestämmes af vårdagjämningspunktens eller fixstjernornas dagliga rörelse - Stjerntydningskonst. Se Astrologi - Stjerntyper äro vissa kategorier, i hvilka stjernorna indelas efter utseendet af deras spektra - 1. Stjernvall, Karl Johan - 2. Stjernvall, Gustaf Fredrik - Stjernvall-Walleen, Karl Knut Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverlät egendomen till öfverste Hagelstam, som
1823 sålde den till konung Karl XIV Johan. Oskar
I skänkte S. till prins Gustaf och efter dennes
död till prins August, hvilken 1860 sålde det till
bruksegaren K. Cassel. Hufvudbyggnaden, uppförd
i början af 19:de årh., är slottslik, hållen i
italiensk stil, och har en af 4 fristående joniska
pelare uppburen portal. Utsigten är förtjusande.
Stjerntid, astron., den tid, som bestämmes af
vårdagjämningspunktens eller fixstjernornas dagliga
rörelse. Man talar sålunda om stjerntidsdag, som
kan betraktas som ett oföränderligt tidsmått,
och stjerntids-timme, -minut, -sekund samt
stjerntids-ur. Jfr Medeltid och Soltid.
K. B.
Stjerntydningskonst. Se Astrologi.
Stjerntyper äro vissa kategorier, i hvilka stjernorna
indelas efter utseendet af deras spektra och deras
deraf betingade olika utvecklingsstadier. Enligt
prof. M. Vogels förslag har man uppställt tre
olika typer. Till den första höra stjernor af
en så hög temperatur, att metallgaserna i deras
atmosfer antingen alls icke eller obetydligt
absorbera stjernans ljus. Dessa stjernor gifva
derför ett kontinuerligt spektrum med ett fatal
mörka absorptionslinier, för det mesta tillhörande
vätet. Spektrum är ljusstarkast i den violetta
delen. Stjernornas färg är hvit. Sådana stjernor
äro Vega och Sirius. Stjernorna af andra typen
hafva en lägre temperatur, hvilket framgår deraf
att deras för öfrigt kontinuerliga spektra visa
mångfaldiga absorptionslinier, härrörande af
metallgaser, äfven af väte. Spektrums violetta del
är relativt svag; i den röda delen finnas stundom
mörka band. Några dithörande stjernor visa äfven
ljusa metall-linier. Stjernornas färg är bvitgul
till gulröd. Dit höra Aldebaran, Pollux, Arcturus
samt framförallt vår egen sol. Den tredje typen
omfattar stjernor, hvilka redan nått en tämligen hög
grad af afsvalning: kemiska föreningar hafva bildat
sig i deras atmosferer, och deras spektra innehålla,
utom metalliska absorptionslinier, mångfaldiga breda,
mörka band. Den violetta delen af spektrum är mycket
svag. Stjernorna äro orange- eller rödfärgade. Denna
typ delas i två underafdelningar: 1) banden i
spektrum äro mörkast åt det violetta hållet och
ljusna småningom åt det röda, såsom hos α Herculis
och α Orionis, och 2) banden äro särdeles breda,
begränsade och mörka åt det röda samt försvinnande
åt det violetta hållet. Emellan dessa trenne typer
finnas mångfaldiga gradationer. – Före ofvan anförda
indelning användes en af Secchi i 5 typer, af hvilka
de båda första sammanfalla med första och andra typen
af ofvanstående indelning, 3:dje och 4:de typerna
omfatta typen 3 härofvan samt slutligen den 5:te
omfattar de stjernor, hvilkas spektrum gifva ljusa
metall-linier. Jfr Spektrum och Spektralanalysen.
K. B.
1. Stjernvall, Karl Johan, finsk militär och
ämbetsman, föddes d. 10 Sept. 1764. Efter att 1785
hafva blifvit löjtnant vid Nylands dragonregemente
ingick han 1787 i fransk krigstjenst, vid regementet
Royal suédois, blef
under sin frånvaro 1788 befordrad till kapten vid
Nylands dragonregemente, återvände 1789 samt
bevistade kriget i Finland 1789–90. S. avancerade
sedan till adjutant hos generalinspektören i Finland
1802 och öfverstelöjtnant vid Björneborgs regemente
1807. Vid utbrottet af 1808 års krig ryckte han med
sitt regemente mot gränsen, men blef redan d. 24
Febr. tillfångatagen i affären vid Kuusikoski,
hvarmed hans krigarebana afbröts. Han fick 1809
afsked ur svensk tjenst och tillbragte derefter
några år i privatlifvet, tills han i Jan. 1812
utnämndes till landshöfding i Viborgs län,
som kort förut införlifvats med storfurstendömet
Finland. Det dryga arbetet med länets reorganisation
och omgestaltningen af dess administration till
likhet med det öfriga Finlands hvilade i främsta
rummet på S., som dervid ådagalade en betydande
ämbetsmannaförmåga. Han var ordförande i den 1812
tillsatta organisationskomitén för Viborgs län, hvars
omfattande verksamhet d. 31 Dec. 1813 afslutades. Han
var också själen i de åtgärder, genom hvilka 1812
tre värfvade, finska jägareregementen uppställdes
för att, i händelse af behof, användas i kriget
mot Napoleon I. Hans nitiska verksamhet blef dock
i Viborg afbruten genom döden d. 6 Febr. 1815.
M. G. S.
2. Stjernvall, Gustaf Fredrik, finsk militär och
ämbetsman, den föregåendes broder, föddes d. 27 Juni
1767, blef 1783 fänrik vid arméns flottas finska
eskader, begaf sig 1784 för studier till Tyskland
och blef 1786 antagen som underlöjtnant vid det
franska regementet Royal suédois. (Karakteristiska
drag ur hans brefvexling med modern under vistelsen
i Frankrike äro meddelade i »Finsk tidskrift»
b. IX.) S. återvände 1788, blef 1789 premierlöjtnant
vid Savolaks fotjägarekår och s. å. stabsadjutant
hos brigadchefen v. Stedingk samt deltog som sådan
i finska kriget 1789–90. Vid utbrottet af 1808 års
krig befann han sig som major i garnisonstjenst
på Sveaborg, der hans krigarebana afbröts genom
fästningens kapitulation. Han tog 1810 afsked
ur svensk tjenst och blef s. å. utnämnd till
landshöfding i Nylands och Tavastehus län. S. var en
af de aktningsvärdaste bland de män, som verkade för
ordnandet af Finlands nya förhållanden, men en högre
administrativ förmåga eller skarpare statsmannablick
tyckes icke utmärkt honom. Den vigtigaste uppgift,
som ålåg honom, var att återuppbygga det förstörda
Helsingfors och omskapa det till Finlands hufvudstad,
men hufvudledningen af denna angelägenhet tillföll
snart J. Alb. Ehrenström. S. dog i Tavastehus d. 30
Jan. 1815. M. G. S.
Stjernvall-Walleen [-len], Karl Knut Emil,
friherre, finsk statsman, föddes i Björneborg
d. 16 Nov. 1806. Han hette först endast
Stjernvall, men efter moderns inträde i nytt gifte
adopterades han af sin styffader K. J. Walleen på
dennes finska friherrliga ätt samt erhöll namnet
S.-W. Student i Åbo 1823, ingick S. 1825 såsom
underfänrik i militärjenst, vid Villmanstrandska
infanteri-regementet, befordrades till fänrik 1828,
transporterades 1829 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
