Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stiernstolpe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
C. M. Gobom (1856), J. Th. Widegren (1865 och 1874)
samt K. A. Ydén (1881 och 1888). Korta förteckningar
öfver ecklesiastikstaten utgåfvos dessutom 1841,
1868 och 1882.
– För Skara stift hafva utgifvits matriklar af P. E.
Lindskog (1798, 1809 och 1819), A. Lundberger (1831)
och J. V. Warholm (1846, 1855, 1865, 1875
och 1886) samt en personalförteckning 1826. –
Öfver Strengnäs stifts presterskap utgåfvos ett
namnregister 1797 och vidlyftigare matriklar af
J. Marschell (1806 och 1821), A. R. Mellström
(1836), E. Widebeck (1837), C. Callmander
(1847), C. Th. Söderberg (1851), E. G. Lundblad
(1856) och L. H. Lahng (1866, 1876 och
1885). – För Vesterås stift utgåfvos stiftsmatriklar:
anonyma 1797 och 1804, af J. H. Schröder
(1817), I. Norström (1830), P. L Stenman
(1841 och 1850), J. A. Timm (1861), A.
Arhusiander (1871) och E. Holmgren (1881),
hvarjämte O. V. Hedgren 1852 offentliggjorde
en »Matrikel öfver ecklesiastika beställningarna
med afseende på boställen och öfriga lönevilkor». –
För Vexiö stift finnas matriklar utgifna af
J. Z. Hjelmerus (1799), M. E. Forssander
(1810), A. G. Ahlstrand (1825), S. G. Wiberg och
G. Wetter (1848) samt P. Welander och L. G. Rydén
(1857). Dessutom utgåfvos enkla förteckningar
öfver ecklesiastikstaten 1856, 1861, 1867, 1874 och
1882. – För Lunds stift finnas matriklar utgifna:
anonyma 1782 och 1785, af V. Faxe (1798), anonym
1814, af J. J. Rothstein (1823), M. Ekdahl (1832),
P. E. G. Gullander och J. A. Asping (1842),
af den sistnämnde jämte A. J. Akerman (1854),
C. Westdahl (1867 och 1879) samt B. J. Bergqvist
(1886). Dessutom utgaf P. Paulsson 1860 »Matrikel
för kyrkans och skolans lägre tjenstemän». – För
Göteborgs stift utgaf C. J. Brag redan 1765 en
»Stånds och hushåldningsmatrikel för 1764», hvarpå
följde vidlyftiga stiftsmatriklar af E. S. Kullman
(1796), C. G. Santesson (1807), B. Bagge (1819),
L. M. Bromander (1831), O. E. Rabe (1854). H.
A. Lindhult (1872) och S. Pettersson (1876).
Dertill kommer en personalförteckning på
ecklesiastikstaten 1842. – För Kalmar stift finnes
en matrikel af P. Ahlquist (1827) med senare
tillägg i Kalmar stiftstidningar. – För Karlstads
stift utgaf A. Lignell en matrikel 1816, hvilken
efterföljdes af en årligen utkommande »Förteckning
på ecclesiastikstaten» (1822–60 och 1884).
Dessutom finnas utförliga stiftsmatriklar af
J. Hammarin (1841) och O. Tenow (1875 och 1886). –
För Hernösands stift finnas motsvarande arbeten
af O. Lindahl (1807), J. Svedbom (1818,
1830 och 1845, med supplem. 1847), A. Sidner
(1866) samt R. M. Matthiesen (1874 och 1882). – Visby
stiftsmatrikel utgafs af C. C. Eberstein
(1836).
– För Stockholm utgaf H. G. Bergman »Matrikel öfver
ämbets- och tjenstemän vid församlingarne och
läroverken i S.» (1827). – Åbo stiftsmatriklar
äro utgifna af N. M. Tolpo (1807), J. G.
Chydenius (1823), C. Törnudd (1840) och A. J. Hornborg
(1854). –
För Borgå stift finnas matriklar af A. Boman, (1829)
och A. F. Siren (1842) samt för Kuopio stift af
P. Aschan och K. Kiljander (1863).
En sammanfattning af de särskilda stiftens matriklar
utgöra de s. k. ecklesiastikmatriklarna. Sådana
hafva utgifvits för Sverige af bl. a. F. A. Westerling
(1838; 11:te uppl. 1888) och C. M. Rosenberg (1886,
supplem. 1888) samt för Finland af A. J. Hornborg
(1873). Såsom supplement till stiftsmatriklarna
kunna anses de förteckningar öfver särskilda
stifts organist-, kantors-, klockare- och
skollärarelägenheter jämte deras innehafvare,
hvilka tid efter annan utgifvits. Sådana finnas
för Upsala stift af J. E. Fant (1850; aftryck
ur samme förf:s stiftsmatrikel), för Linköpings
stift af J. Tjellander (1856), för Vesterås
stift af J. P. Peterson och P. Bergmark (1852),
för Vexiö stift af C. P. Hultstedt (1851) samt för
Lunds stift af M. Ekdahl (1821). Dylika matriklar
gällande för samtliga stift hafva utarbetats
af bl. a. A. G. Sundberg och D. Th. Björkman
(1869) samt G. Hjertsäll (1885). Jfr Herdaminne.
R. G.
Stiftsoverret. Se Norge, sp. 1363.
Stiftsprost. Se Danmark, sp. 850, och, Norge,
sp. 1364.
Stiftsskolor. Under den äldre medeltiden, gåfvos inga
andra högre bildningsanstalter än
klosterskolorna, hvilka räkna sina anor från klosterväsendets
begynnelse och erhöllo sin egentliga organisation
af Benedikt från Nursia (d. 543). Längre fram, då
prästerskapet vid biskopskyrkorna förenades till
domkapitel (se d. o.), inrättades vid dessa kyrkor
domkyrkoskolor (domskolor, katedralskolor). Sådana
skolor, ordnade af biskop Krodegang af Metz (d. 766),
uppmuntrades kraftigt af Karl den store. Det af
biskopskyrkornas presterskap gifna föredömet följdes
flerestädes af presterskapet vid andra större kyrkor;
så uppkommo »understift» eller kollegiatstift, och i
samband med dessa grundades skolor, hvilka voro ett
slags filialer till katedralskolorna. Det är dessa
filialer, som rätteligen kallas stiftsskolor. Såväl
i tysk som i skandinavisk literatur användes dock
denna benämning äfven i andra bemärkelser: dels om
stiftsskolor och katedralskolor gemensamt, dels,
om klosterskolorna, dels om alla tre skolarterna
tillsammans, i senaste fallet således om hvarje
läroanstalt, som tillhört någon andlig stiftelse,
vare sig kloster eller kyrka. Frv Brg.
Stig (egentl. ett frakt-fordon), äldre svenskt
kolmått, = 12 tunnor = 19,8 hl. Jfr Kolmått och
Storstig.
Stig Andersen. 1. Marsk Stig, dansk adelsman, var
marsk hos konung Erik Glipping samt en rik och mäktig
man. 1276 vägrade han att hylla den unge konung Erik
(Menved) för att häfda ett fritt konungaval och
var 1286 en af konungens mördare. Han blef derför
förklarad fredlös, bosatte sig på ön Hjelm, som
han starkt befäste, och gjorde derifrån ödeläggande
strandhugg på de danska kusterna, hvarunder han brände
flere byar. Död 1293. Detta är hvad historien vet om
honom. S. anses allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
