Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soltyk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Warwick, Northampton och Herbert, men afrättades 1552. –
2. Robert Carr, earl of S., af skotsk slägt, född
omkr. 1590, kom omkr. 1606 till Jakob I:s hof och
blef inom kort konungens gunstling. Upphöjd till pär
1611 och till earl of S. 1613, äktade han s. å. lady
Essex, hvilken för den skull låtit skilja sig från
sin man. Men då man tvänne år derefter uppdagade,
att lady Essex låtit mörda en engelsk adelsman,
Sir Thomas Overbury, hvilken häftigt satt sig emot
hennes giftermål, och att S. troligen varit medveten
derom, blefvo de båda anklagade, hvarefter lady
Essex frigafs, men earlen, som vägrat begära nåd,
qvarhölls i fängelse till 1624. Genom sitt hänsynslösa
uppträdande hade han redan förut förlorat konungens
ynnest. Död 1645. – 3. William Seymour, markis af
Hertford, andre hertig af S., engelsk politiker,
blef först bekant genom sitt hemliga giftermål med
Arabella Stuart, hvarför han kastades i Towern (1610)
af Jakob I och sedan förvisades. 1641 utnämndes han
af Karl I till medlem af hemliga rådet och sedermera
till Karl II:s guvernör. Under inbördeskriget (1642–46)
kämpade han kraftigt för konungens sak och förklarade
sig slutligen jämte tre andra af konungens ministrar
böra ansvara för de brott domstolen ådömde dennes
oantastliga person. Af Karl II upphöjdes han 1660
till hertig af S. Död s. å. – 4. Charles Seymour,
sjette hertig af S., engelsk statsman, född 1662,
anslöt sig vid revolutionen 1688 till Vilhelm III,
stod en tid högt i gunst hos drottning Anna och bidrog
till Marlboroughs störtande (1711), men undanträngdes
sjelf af Bolingbroke. Under Georg I och Georg II
var han medlem af hemliga rådet och åtnjöt, ehuru
ytterligt stolt och föga politiskt framstående,
stort anseende som rikets förste pär. Död 1748. –
5. Edward Adolphus Seymour, tolfte hertig af S.,
grefve af S:t Maur, engelsk statsman, född 1804,
blef skattkammarelord 1835, sekreterare för Indien
1839 och chef för skogsstyrelsen 1849 samt var förste
amiralitetslord i Palmerstons kabinett 1859–66. Han
utvecklade stor energi och förvaltningsförmåga. Icke
dess mindre led hans anseende svårt afbräck, då
den toryistiske efterträdaren Sir John Pakington
förklarade, att England trots stora uppoffringar icke
egde en sjöduglig flotta. S. dog 1885 som lordlöjtnant
i Devonshire.
Somers-öarna. Se Bermudas-öarna.
Somerville [-vill], stad i Massachusetts. Se
Sommerville.
Somerville [-vill], Mary, engelsk författarinna,
dotter af amiralen W. G. Fairfax, föddes 1780 i
Jedburgh i Skotland, gifte sig 1804 med kapten Samuel
Greig och, efter dennes död 1812, med W. Somerville,
läkare och författare af didaktiska poem. Under
den sistnämndes ledning egnade hon sig åt studiet
af naturvetenskaperna. Efter att af »Society for
the diffusion of useful knowledge» hafva fått i
uppdrag att öfversätta Laplaces arbete »Mécanique
céleste» utgaf hon en bearbetning deraf, Mechanism
of the heavens (1831), som med ens gjorde henne
ryktbar. Äfven hennes
senare arbeten: Connection of the physical sciences
(1834; 11:te uppl. 1859), Physical geography (2
bd, 1848; 7:de uppl. 1877; »Fysisk geografi», 2 bd,
1854–56) och Molecular and microscopic science (2 bd,
1869), vunno genom sin klara stil och sitt varma
intresse för ämnet ett lifligt erkännande. Hon
blef 1835 hedersledamot af »Royal astronomical
society» och erhöll s. å. en statspension om 300
pd. Hennes Personal recollections, skildringar af
såväl kulturhistoriskt som biografiskt intresse,
utkommo 1873. Död i Neapel 1872.
Somino, by i ryska guvernementet Novgorod, vid floden
Somina, står genom kanalsystem i förbindelse såväl
med Finska viken som med Volga och är en betydande
handelsplats. Stora mässor hållas der årligen straxt
före och straxt efter mässan i Nisjnij-Novgorod.
Sommar, den af de fyra årstiderna, som astronomiskt
(men ej meteorologiskt) för norra jordhalfvan
begynner vid sommarsolståndet (d. 21 Juni) och
slutar vid höstdagjämningen (d. 23 Sept.). För södra
jordhalfvan deremot infaller sommarsolståndet d. 21
Dec. och höstdagjämningen d. 21 Mars. Jfr
Dagjämning.
Sommar, Magnus, biskop, född omkr. 1480, blef, sedan
han företagit flere utländska studieresor, hvarunder
han 1500 inskrefs vid universitetet i Rostock, 1518
domprost i Strengnäs och 1522 biskop derstädes,
ehuru vigd först 1528. S., som var en from och foglig
man, var den förste bland prelaterna, som samtyckte
till Vesterås recess (1527), hvarförutom han äfven
sjelfmant erbjöd sig att vid kyrkoreduktionen afträda
sitt slott Tynnelsö. Trots dessa eftergifter vann han
icke Gustaf I:s förtroende, utan blef på grund af ett
obetänksamt yttrande satt i fängelse 1536 och lösgafs
icke förrän efter 8 månader. Sina återstående dagar
tillbragte han i Krokeks kloster. Dödsåret obekant.
Sommar. 1. Magnus S., prest, lärd, född d. 10
Aug. 1710 i Hofby församling, Lunds stift, blef
student i Lund 1728, magister 1734 och prestvigd
1738. Efter att hafva utnämnts till docent
i filosofiska fakulteten 1743, befordrades han
1745 till adjunkt, med Stäfvie och Lackalänga som
prebende sedan 1748, och erhöll 1760 pastoratet
Ingelstorp och Valleberga. Teol. doktor 1772, dog
han i Ingelstorp d. 14 Maj 1782. S. egde omfattande
kunskaper och var en framstående teolog, hvilket han
bl. a. ådagalade genom sin mot den tyske teologen
Carpzov utgifna afhandling: De duplici peccato in
Spiritum Sanctum inchoato et consummato nova ratione
a celeb. Carpzovio explicato (1749). – 2. Jöns S.,
prest, lärd, den förres son, född i Ingelstorp 1769,
blef 1790 fil. magister, 1791 docent i teologi i
Lund samt 1803 rektor vid Lunds skola. Kyrkoherde i
Håslöf och Bodarp 1809, prost 1812 och teol. doktor
1818, dog han i Håslöf 1843. S. utgaf teologiska och
filosofiska disputationer samt var en för sin lärdom
och anspråkslöshet allmänt aktad man.
Sommargylling, zool. Se Gyllingslägtet.
Sommarkatarr. Se Höfeber.
Sommarmånad. Se Juni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
