Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sogdiana, efter hvartannat det persiska, det macedoniska och det grekisk-baktriska rikets nordöstligaste provins - Sogn, det norska landskap, som omgifver den stora Sognefjorden - Sognefjorden, den största och längsta af de stora fjordarna på Norges vestkust - Sognefoged kallas i Danmark en i hvarje landsförsamling ibland innevånarna af amtmannen utsedd ombudsman - Sogneraad är namn på kommunalstyrelserna på landet i Danmark - Soham, stad i engelska grefskapet Cambridge - Sohár, stad i arabiska sultanatet Oman - Sohar, en på arameiska språket författad kommentar till pentatevken - Sohariska skolan. Se Kabbala - Sohl (Magyar. Zolyom Varmegye), komitat i Ungern - Sohlman, Per August Ferdinand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sogdiana, efter hvartannat det persiska, det macedoniska och
det grekisk-baktriska rikets nordostligaste provins,
var det yttersta målet åt denna sida för Cyrus’ och
Alexanders eröfringståg. Dess redan på den senares
tid betydande hufvudstad, Markanda, består ännu under
namn af Samarkand. Floden Jaxartes (nu Sir Darja)
bildade en af starka fästen skyddad naturgräns mot
stepperna i norr. E. Sn.
Sogn, det norska landskap, som omgifver den stora
Sognefjorden (se d. o.). Det ligger i Nordre Bergenhus
amt och utgör ett fogderi med 16 härad. 10,386
qvkm. med 36,708 innev. (1875). S. indelas i två
sorenskriverier, Ytre och Indre S. Landskapet
utmärker sig förnämligast i de inre delarna genom
sin storslagna natur. Befolkningen, sogninger,
är en liflig ras, som förr stod på ett lågt
kulturstadium, men nu har gjort stora framsteg;
det är ett lifligt och händigt, men tillika
ofta lättsinnigt folk. I synnerhet äro de, som
lefva i vilda och svårtillgängliga fjälltrakter,
dristiga fjällklättrare, hvartill de från ungdomen
uppfostras genom det sätt, hvarpå de söka sin
näring. I medeltiden bildade S., dock delvis med
något andra gränser, ett eget fylke, Sygnafylke.
Y. N.
Sognefjorden, den största och längsta af de stora
fjordarna på Norges vestkust, börjar med Sognesjön,
en stor och bred hafsarm, som något norr om Bergen
intränger på södra sidan af den låga, klippiga
ö-gruppen Sulen. Efter att hafva gått förbi Sognefest
intränger den i fasta landet och har härifrån och
till sin innersta del en längd af omkr. 140 km. Den
stora hufvudfjorden utsänder till båda sidor många
armar, som i yttre delen äro helt korta, på norra
sidan: Lifjord, Böfjord, Vadeimsfjord, Höiangsfjord,
Lönefjord, på den södra sidan: Risefjord, Eikefjord,
Fuglsætfjord och Arnefjord. Längre in blifva
fjordarna större; på norra sidan intränga: den
stora Fjærlandsfjord, hvilken åter igen utsänder
flere armar, såsom Esefjorden, Sværefjorden
och Vetlefjorden, Sogndalsfjorden med en arm,
Eidsfjorden, och den mindre Amblebugt. På södra sidan
ligga Aurlandsfjorden med en arm, Næreimsfjorden,
och Lærdalsfjorden. De innersta armarna äro
Aardalsfjorden och Lysterfjorden, som återigen har
en mindre arm, Gaupnefjorden. Lysterfjorden slutar
vid Skjolden, der tillika den innersta viken af
hela fjordsystemet är belägen. Hufvudfjorden har,
visserligen med flere krökningar, en genomgående
längdriktning från vester till öster, under det
att sidofjordarna oftast gå i nordlig eller sydlig
riktning. S. utmärker sig för sitt ofantliga
djup. ända till 1,200 m. Vid mynningen är den
deremot, liksom flere andra norska fjordar, betydligt
grundare. Den är en af de förnämsta lederna i de
vestanfjällska kommunikationerna. Klimatet påverkas
i fjordens yttre del af hafvets närhet, då deremot
de inre fjordstränderna kunna glädja sig åt ett varmt
klimat, som bl. a. tillåter fruktodling i stor skala;
sådan drifves hufvudsakligen vid Sogndalsfjorden
(på Stedje) och vid Lysterfjorden (på Fur, Dösen,
m. fl. ställen). S. upptager många floder, som till en
stor del bilda aflopp för Jostedalsbræen,
hvilken skiljer S:s vattensystem från Sönd- och
Nordfjord. Dessa föra med sig mycket isvatten, och
till följd deraf är fjordens vatten i de inre delarna
bräckt och kallt samt har till en del glaciervattnets
grå färg. Y. N.
Sognefoged kallas i Danmark en i hvarje
landsförsamling ibland innevånarna af amtmannen
utsedd ombudsman, som har att vaka öfver
ordningens upprätthållande och utföra öfverhetens
befallningar i sådant ändamål. Efter 3 års
tjenst kan han vägra att mottaga ny utnämning.
E. Ebg.
Sogneraad (1841–67 kalladt Sogneforstanderskab) är
namn på kommunalstyrelserna på landet i Danmark. Den
mindre hälften af denna myndighets medlemmar,
hvilka alltid äro udda till antalet, väljes af män,
som fyllt 25 år och betala skatt; den större hälften
väljes af den högst beskattade femtedelen af dessa;
de väljas på 6 år, men val företagas hvart tredje
år, omvexlande till den mindre och större hälften.
E. Ebg.
Soham [såhäm], stad i engelska grefskapet Cambridge,
vid Ely–Newmarket-banan. 8,366 innev. (1881). Handel
med landtprodukter.
Sohár, stad i arabiska sultanatet Oman, vid
Oman-viken, i en fruktbar nejd. Omkr. 5,000
innev. S. är befäst och välbyggd samt eger en
förträfflig hamn. Betydande handel samt textil- och
metallindustri. S., en af Arabiens äldsta städer,
var fordom under namnet Oman hufvudstad i Oman och
räknades till 11:te årh. som en af islams förnämsta
handelsplatser.
Sohar (Hebr., ljus, glans), en på arameiska språket
författad kommentar till pentatevken. Detta verk,
som i den kabbalistiska literaturen länge innehaft
den främsta platsen, såsom härstammande från 2:dra
årh. och grundande sig på en gudomlig uppenbarelse,
har nu af kritiken påvisats leda sitt ursprung
från 13:de årh., sannolikt från en spanior, Moses
de Leon. Det utgör ett machverk af ny platonska och
allegoriska utläggningar, högst oklart och bombastiskt
framställda.
Sohariska skolan. Se Kabbala.
Sohl (Magyar. Zotyom Varmegye), komitat i Ungern på
denna sidan Donau, gränsar i n. till Liptau, i ö. till
Gömör, i s. till Nógrád och Hont samt i v. till
Bars och Turocz. Areal 2,730 qvkm. Befolkningen,
som är nästan uteslutande slovakisk, uppgick 1880
till 102,793 pers., deraf 64,000 katoliker och 36,270
lutheraner. Komitatet är helt och hållet uppfyldt af
Karpaternas förgreningar och i sydvestlig riktning
genomflutet af Gran. Vigtigaste näringsgrenen
är bergsbruket. Derjämte idkas äfven åkerbruk,
boskapsskötsel, läder- och linnetillverkning samt
bränvinsbränning. Hufvudort: Neusohl.
Sohlman, Per August Ferdinand, publicist, politiker,
estetiker, föddes i Svennevad i Nerike d. 24 Maj
1824. Efter att hafva genomgått Örebro skola kom
han till gymnasiet i Strengnäs och dimitterades
derifrån till Upsala universitet, der han inskrefs
som student på våren 1843. Med hänförelse deltog
han i sistnämnda års möten mellan studenterna vid
Skandinaviens högskolor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
