Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sminkhvitt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
p. st., testamenterade S. till en slägting,
Henry James Hungerford, med den bestämmelsen
att den, i fall Hungerford doge utan att
efterlemna lagliga arfvingar, skulle tillfalla
Nord-Amerikas Förenta stater, för upprättande
af ett vetenskapligt institut. Med anledning af
denna bestämmelse, när Hungerford 1835 aflidit
och en process om förmögenheten 1838 blifvit
afgjord till nord-amerikanska regeringens förmån,
upprättades d. 10 Aug. 1846 den s. k. Smithsonian
institution for the increase and difusion of
knowledge, hvars uppgift är »att öka och sprida
vetande bland menskligheten». Institutets säte
är Washington. Dess president är den regerande
presidenten i Förenta staterna. Styrelsen, »the
board of regents», utgöres för öfrigt af vice
presidenten, chefen för högsta domstolen, tre
senatorer, tre medlemmar af representanternas hus,
sex af kongressen valda, men utom densamma stående
personer. Sekreteraren, som utses af styrelsen, är
den egentlige styresmannen. Institutet sysselsätter
sig med forskningar förnämligast på etnologiens,
astronomiens, geologiens och jordmagnetismens
områden. Det underhåller öfver 500 meteorologiska
stationer på den nord-amerikanska kontinenten samt
har till förmedling af det vetenskapliga utbytet
nära 2,000 korrespondenter i Europa. Med detsamma
äro förenade ett bibliotek, ett observatorium, ett
naturhistoriskt museum, ett arkeologiskt museum samt
en afdelning för konst och industri.
Smithsonian institution [smi’thsönjan
institjusjön]. Se Smithson.
Smithsonit, miner., synonymt med galmeia (se d:o).
Smiths sund, sund mellan norra Grönland och
Nord-Amerikas arktiska arkipelag. Det förenar
Baffinsviken med Kennedy-kanalen samt är
omkr. 500 km. långt och på det smalaste stället
25 km. bredt. Sundet, som endast under gynsamma
omständigheter kan befaras, upptäcktes år 1616 af
engelsmännen Baffin och Bylot samt har sedan dess
varit föremål för en mängd expeditioner, den sista
1875, då engelsmännen Nares, Markham och Stephenson
genomforo det i hela dess längd.
Smitt, Fredrik (Frits) Adam, zoolog, född d. 9 Maj
1839 i Halmstad, blef 1855 student i Lund, tog 1862
filosofie kandidatexamen i Upsala och promoverades
1863 till filos. doktor samt utnämndes s. å. till
docent i zoologi derstädes. 1871 kallades han
till professor och intendent vid Naturhistoriska
riksmuseets afdelning för vertebrater. 1879
var han t. f. lärare i zoologi vid Stockholms
högskola. S. deltog 1861 och 1868 i de svenska
expeditionerna till Spetsbergen och medföljde
1869 som zoolog fregatten Josefine på dennas
expedition i Atlantiska hafvet. Såsom byzantinsk
resestipendiat idkade han 1865–67 zoologiska studier
i Köpenhamn och Paris. S. har lemnat ett stort antal
synnerligen värdefulla bidrag till hafsbryozoernas
kännedom, särskildt i sin Kritisk förteckning
öfver Skandinaviens hafsbryozoer (Öfversigt af
Vet. akad:s förhandl. 1865–71) och i Floridan
Bryozoa (Vet. akad:s handl.
1871–72). I sitt stora arbete Kritisk förteckning
öfver de i Riksmuseum befintliga salmonider
(sammastädes 1886) har S. lemnat en genealogisk
utredning af laxfiskarnas familj. Af populärt
vetenskapligt innehåll äro följande arbeten:
Ur de högre djurens utvecklingshistoria (1876)
samt Ryggradsdjurens geologiska utveckling
och slägtskapsförhållande (1882). Dessutom har
S. öfversatt och bearbetat en ny upplaga af Brehms
»Djurens lif». Af praktisk-vetenskaplig betydelse
är hans verksamhet till fiskeriernas förbättring,
särskildt hans sträfvan att få drifgarnsfisket
infördt i bohuslänska sillfisket. Sedan
1875 är han ledamot af Vetenskapsakademien.
L-e.
Smittkoppor. Se Koppor.
Smittsamma sjukdomar. Se Infektionssjukdomar.
Smittämne, Lat. Contagium. Se Infektionssjukdomar.
Smoky-bergen. Se Alleghany-bergen.
Smoky-dome. Se Alleghany-bergen.
Smolensk. 1. Guvernement i mellersta Ryssland,
omgifves af guvern. Pskov och Tver i n., Moskva och
Kaluga i ö., Orel och Tjernigov i s., Mohilev och
Vitebsk i v. Areal 56,041 qvkm. S. är till största
delen ett slättland och uppfyldt af en mängd sjöar
och träsk. I norr vidtager likväl en märkbar
höjning; denna del af S. genomstrykes nämligen
af Valdajhöjden. De vigtigaste floderna i S. äro:
Ugra, Dvina med Kasplja och Mezja, Dnjepr med Vop,
Vjasma, Sosj och Desna samt Gzjat, biflod till
Volga. Klimatet är fuktigt och rått. Åkerbruket
lemnar blott under goda år tillräckligt med säd för
det inhemska behofvet. Företrädesvis odlas hafre och
råg, derjämte äfven korn och bokhvete samt lin och
hampa. Bristen på goda betesmarker utgör ett hinder
för boskapsskötseln; hästar och nötkreatur äro små
och svaga. Industrien lemnar hufvudsakligen läder,
olja, talg, bränvin och öl. Handeln, som främjas af
en liflig samfärdsel på floderna, har i lin, trä,
husgerådssaker af trä, hafre, talg, läder och olja
sina vigtigaste exportartiklar. Befolkningen uppgick
1885 till 1,278,117 personer, hvaraf i östra delen
mest bo stor-ryssar (omkr. 43 proc.), i vestra mest
hvitryssar (omkr. 47 proc.). – 2. Hufvudstad i nämnda
guvernement, på ömse sidor om Dnjepr, vid Orel–Riga-
och Moskva–Brest-banorna, är omgifven af tjocka, ehuru
nu mycket förfallna murar med 17 torn, och eger för
öfrigt ruiner af ett citadell (kremlj), en jordvall
med fem stora bastioner samt flere utanverk, allt
lemningar af ett oerhördt stort fäste, som år 1596
anlades af Boris Godunov. 35,830 innev. (1882). Bland
stadens många gamla, egendomliga kyrkor må
särskildt nämnas Marie-himmelsfärdskyrkan. Staden
har 3 kloster, 11 läroanstalter, deribland ett
prestseminarium och ett gymnasium, samt flere
välgörenhetsanstalter. Industrien är inskränkt till
beredning af läder, hattar, ljus och såpa. Handeln
med spanmål är liflig. Staden omtalas redan under 9:de
årh. och eröfrades 882 af Oleg, förmyndare för Igor,
Ruriks son. 1395 och 1404 intogs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
