Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sköldvall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkande knifvarna och afskärcs. Knifarmen kan genom
en särskild tillställning höjas och sänkas, på det
att den på något ojämn mark må kunna lyftas öfver
tufvor, mindre stenar m. m. Man kan ock, utan att
stanna vagnen, hvilket ögonblick som hälst försätta
knifvarna ur verksamhet.
Skördemaskinen utgöres liksom slåttermaskinen af
ett kördon, men detta är på ena sidan försedt med en
platform, i hvars främre, tätt efter marken löpande
gränslinie en skärapparat af samma beskaffenhet
som den ofvan skildrade finnes anbragt. På denna
platform nedfälles af ett slags kringsvängande,
af maskinen drifna vingar den afskurna säden, och
med vissa bestämda mellantider – sedan så mycken säd
skurits, att den utgör en kärfve – afsopas kärfven
från platformen. Vid vissa enklare och billigare
kombinerade slätter- och skördemaskiner saknas denna
s. k. sjelfafläggningsapparat, och afläggningen
af säden utföres af en särskild person, som sitter
bredvid den körande. I England, Tyskland och Amerika,
i hvilket senare land dessa maskiner nått sin största
fulländning, har man konstruerat särskilda apparater
för att binda kärfvarna. De förnämsta konstruktionerna
af skörde- och slåttermaskiner äro utförda af Warder,
Mitchell & Comp., Wood, Johnston i Amerika; Hornsby,
Howard, Samuelson i England m. fl. För att slå gräs
i parker, trädgårdar o. s. v. har man äfven många
smärre slåttermaskiner, vid hvilka gräsets slående
vanligen utföres af ett roterande knifhjul. Dessa
sistnämnda maskiner drifvas for hand. – I Sverige, der
slätter- och skördemaskiner af Buckeye’s, Champions
och Palmcrantz’ konstruktioner allmännast torde
användas, varierar priset för enbar slåttermaskin
mellan 220 och 300 kr. samt för slåttermaskin med
handafläggningsapparat mellan 250 och 340 kr. samt
för slåttermaskin med sjelfafläggare mellan 370 och
475 kr. K. af G.
Skörl (Schörl), miner., ett namn, som blifvit
tillagdt många olikartade mineral. Det synes
ursprungligen hafva varit användt i allmänhet för
sådana i metallurgiskt hänseende värdelösa svarta
mineral, som åtföljde tennmalm och guld. I den
mån, som uppmärksamheten riktades åt stenarternas
studium, inrymdes inom begreppet skörl alla mineral,
som ej kunde inrangeras under andra afdelningar,
så att mycket af mineralogiens historia under
förra århundradet har samband med detta ord. Den
svenske mineralogen Wallerius räknade skörlen till
en hornbergart (corneus crystallisatus prismaticus
lateribus inordinatis), tämligen eldfast, samt
indelade den i grå, svart, brun, grön och röd
skörl. Cronstedt ansåg skörlen för en granatart,
uppgaf, att den fanns i de flesta jerngrufvor, ansåg
skörlberg ej vara annat än en sammangyttring af
kristaller och uppräknar 14 olika slags skörl. Af
beskrifning och lokaler kan man sluta till,
att begreppet då innefattade en del pyroxén- och
amfibolarter, turmalin, rutil, chiastolit, staurolit
och flere andra stenarter. Andra mineraloger
hänförde dit efter hand äfven topas, nefelin, albit
och axinit.
Numera qvarstår under benämningen skörl endast den
svarta, ogenomskinliga turmalinen. Rörande ordets
ursprung äro olika åsigter. Några hafva härledt det
af en ort Schorlau i Tyskland, andra hafva velat
göra det till svenskt, första gången begagnadt af
Cronstedt. Då emellertid redan 1565 af Gesner tyska
ordet schurl begagnades om oduglig stenart på en
tenngång (lapilli nigri steriles), är antagligt, att
det uppstått vid bergverk, såsom betecknande odugliga
stenarter åtföljande någon malm eller metall. Ant. Sj.
Skörnäs, en oriktig form för Styrnäs.
Skörstorp, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad. Dimbo tingslag. Areal 1,095 har. 353
innev. (1889). Annex till Hangsdala, Skara stift,
Vartofta kontrakt.
Sköt. Se Fiske, sp. 1374.
Skötebref. Se Köpebref.
Skötkonung l. Skottkonung, Olof. Se Olof, svenska
konungar, sp. 205.
Slabb, sjöv., löst hängande (om tåg). R. N.
Slabba, sjöv., att med gammal segelduk, garn l. gammalt
tågvirke omvira ett tåg eller vissa delar af tackling
och rundhult der tillfällig skamfilning (nötning),
oftast orsakad af fartygets rörelser, uppkommer. Denna
klädsel, som kallas slabbning, borttages i hamn.
R. N.
Slabbgårding, sjöv. Se Gårding.
Slabbning, sjöv. Se Slabba.
Slack, Eng. slack, sjöv., har dels samma betydelse
som slabb, näml. löst hängande (om tåg), och säges
dels om tidvattensströmmen, då stillvatten emellan
ebb och flod inträdt, straxt innan strömmen börjar
rinna åt motsatt håll. R. N.
Sladd. 1. Agron. Jordbruksredskap till kokors
krossande och åkerytans afjemnande. – 2. Sjöv.,
sjelfva änden af ett tåg; ett kort, smäckert (fint)
tåg, äfven kalladt tågsladd. Jfr Tamp. – Sladdrund,
den öfning, hvarvid nyblifna sjömän gå rund fartyget
för att inlära sig hvad tågen hafva för namn och
ändamål. R. N.
Slade river [sled-], Siade-floden. Se East-Main.
Slaf-floden (Eng. Slave river), flod i britiska
Nord-Amerika, kommer från Athapaskasjön, flyter
i nordlig hufvudriktning och faller ut i Stora
Slafsjön. Denna flod är egentligen mellersta delen af
en stor ström, som i sitt öfre lopp heter Athapaska
(se d. o.) och i sitt nedre Mackenzie (se d. o.). Kort
efter sitt utträde ur Athapaskasjön upptager den från
v. Fredsfloden l. Peace river. Längd omkr. 1,300 km.
Slafhandel. Se Slafveri.
Slafkusten. Se Benin 1.
Slafsjön, Stora (Eng. Great Slave Lake), stor insjö i
norra delen af britiska Nord-Amerika, med en areal
af omkr. 21,500 qvkm. Den mottager tillflödena
Thetina, Slaf-floden och Hay river samt har genom
Mackenzie-floden utlopp i Norra Ishafvet. Sjön är
tillfrusen 6 månader om året. – Lilla Slafsjön,
insjö söder om den förra, står genom sitt aflopp i
förening med floden Athapaska.
Slafveri och Slafhandel kunna spåras så långt
tillbaka i tiden, som det är möjligt att följa
mensklig verksamhet. Att undandraga sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
