Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skåne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i »Ur de nord. folkens lif. 1» utg. af A. Hazelius)
af J. F. Syanander samt i senare tid Skytts (1847) af
N. Lovén, Vemmenhögs (i »Saml. till Skånes historia,
fornkunskap och beskrifning» 1871) af P. Nilsson,
Ingelstads (1876) af N. G. Bruzelius, m. fi. trakter.
A. M.
Skånela, socken i Stockholms län, Seminghundra
härad. Areal 4,043 har. 731 innev. (1889). S. bildar
med Norrsunda ett konsistorielt pastorat af 3:dje
kl., Upsala stift, Seminghundra kontrakt.
Skånes stenkolsförande formation, geol., benämnes
det i Skåne förekommande, till Rät-Lias hörande
skiktsystem af sandstenar, skiffrar, skifferleror
och leror, hvilket i sig innesluter mer eller mindre
anmärkningsvärda tillgångar af stenkol. Formationen,
hvars mäktighet flerestädes befunnits öfverstiga 200
m., förekommer inom trenne områden af tillsammans nära
800 qvkm. areal. Det nordligaste (omkr. 720 qvkm.),
omfattar trakterna emellan Höganäs, Skelderviken,
Hallandsås, Söderåsen, nejden n. om Landskrona
samt Öresund, det mellersta (omkr. 40 qvkm.) är
beläget vid Eslöfs köping och jernvägsstation,
det sydligaste (omkr. 35 qvkm.) sträcker sig som
ett smalt bälte längs silursystemets gräns från
Våmbsjön till trakten n. ö. om Ystad. Endast inom det
förstnämnda området pågår brytning och uppfordring af
stenkol, nämligen vid Höganäs, Bjuf och Billesholm,
ur ett eller flere lodräta schakt, och vid
Bosarp, ur nästan horisontala dagorter. Jämte stenkolen
förekomma lager af eldfast lera och skiffer, hvilka
ämnen tillgodogöras vid de flesta nämnda grufvor samt
vid Skromberga.
Den stenkolsförande formationens lager ligga för
det mesta nästan horisontalt eller helt svagt
lutande. Lutningar så stora som 20 à 30 grader
eller mera från horisontalplanet äro jämförelsevis
sällsynta. Ingenstädes har man iakttagit sådana
veckningar eller skarpa böjningar, som ofta finnas
inom främmande lands stenkolsfält. De kolflötser,
som formationen vid olika nivåer innehåller, sträcka
sig icke i ett sammanhang öfver hela dess områden, ty
utom att kolflötserna kunna åt ett eller annat håll
aftunnas, försämras eller helt och hållet upphöra,
hafva dels sprickförkastningar i berggrunden, dels
den från ytan verkande denudationen åstadkommit
afbrott i deras möjligen förr mera sammanhängande
utbredning. Lyckligtvis synas i allmänhet de tjockaste
och mest uthålliga kolflötserna befinna sig inom
formationens lägre, således bäst bevarade del,
närmare dess botten, och det är just de två nedersta
flötserna (en eller båda), som vid de nuvarande
grufvorna äro belagda med arbete. Under dem hafva inga
eller åtminstone icke några brytvärda kolflötser
anträffats, ty vid omkr. 10–20 m. ytterligare
djup vidtaga trias-systemets lager, hvilka inom de
hittills genom borrningar undersökta delarna af Skåne
ingenstädes visat sig vara kolförande. Den understa
kolflötsen är vid de olika grufvorna belägen olika
djupt under jordytan, nämligen vid Höganäs, i de under
arbete varande schakten, omkr. 90 m., vid Bjuf omkr.
45 m., vid Billesholm omkr. 33 m. och vid Skromberga
omkr. 13–20 m.
Stenkolsflötserna utgöras icke af enbart rena
stenkol, utan merendels af två eller flere lager
kol, vexlande med sådana af en mörk skiffer eller
skifferlera, stundom eldfast. Så utgöres t. ex. den
numera vid Höganäs bearbetade flötsen af fem
särskilda lager kol och fyra lager skiffer,
sammanlagdt 1,4 m., hvaraf omkr. 0,5 m. goda och
mellangoda kol. Bjufsflötserna innehålla, oberäknadt
de åtföljande sämre kolsorterna, 33 och 48 cm., de
vid Billesholm 56 och 65 cm., de vid Skromberga 24 och
18 cm. samt den i Bosarps grufva 15–21 cm. goda och
mellangoda stenkol.
Höganäs stenkolsgrufva anlades redan år
1797, de öfriga nu bearbetade först under
1860- och 1870-talen. Ehuru under en lång tid
betraktade med misstroende, hafva de skånska
stenkolen småningom blifvit alltmera omtyckta
och använda. Koluppfordringen har också under
de senare åren betydligt ökats och utgjorde
för år 1884 ur samtliga grufvor omkr. 2,060,400
hl. stenkol, motsvarande nära 1/6 af helat importen
af utländska sådana för samma år. – Se vidare det
af Sveriges Geologiska undersökning utgifna arbetet
(ser. C. n:o 65) »Skånes stenkolsfält och -grufvor».
E. E.
Skånings härad, i Skaraborgs län, ingår i Skånings,
Vilske och Valle domsaga samt i Skara fögderi och
omfattar socknarna Saleby, Härjevad, Trässberg,
Jung, Fyrunga, Öttum, Vinköl, Marum, Norra Vånga,
Edsvära, Qvänum, Synnerby, Skallmeja, Vestra
Gerum, Skånings-Åsaka, Händene, Härlunda, Skara
landsförsamling och delar af Ufvered och Hällum. Areal
52,553 har. 16,163 innev. (1889).
Skånings-Åsaka, socken i Skaraborgs län,
Skånings härad. Areal 3,770 har. 1,161
innev. (I889). S.-Å. utgör ett prebende-pastorat till
biskopen i Skara stift, Domprosteriet.
Skånska dragonregementet (n:o 6), ett indelt
regemente med 490 nummer i Kristianstads och 510 i
Malmöhus län. Regementets indelning anbefalldes redan
af Karl XI, men dess indelningsverk fullbordades
och fastställdes först år 1730. Regementet kallades
då Södra skånska kavalleriregementet samt fick
1805 namnet Skånska karabinierregeinentet och
1822 sitt nuvarande namn. 1833 erhöll det sin
nuvarande indelning i 10 sqvadroner. Af dess
1,000 nummer äro 100 manskapsnummer anslagna till
underofficerare, volontärer och trumpetare samt
30 af andra orsaker vakanta. 30 hästnummer äro
vakanta för olika ändamål. Regementets verkliga
styrka utgör 42 officerare, 50 underofficerare
och trumpetare med underofficers värdighet, 13
civilmilitära personer, 920 volontärer och öfrigt
manskap samt 970 nummerhästar. Dess mötesplats
är Ljungby hed, 10 km. från Klippans station på
Helsingborg–Hessleholms-banan. Rekrytskolan
är förlagd till Ystad.
C. O. N.
Skånska husarregementet (n:o 5), ett indelt regemente
med 458 nummer i Kristianstads och 542 i Malmöhus
län. Dess indelning anbefalldes redan af Karl XI,
men dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
