Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skoläst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kanske snarare såsom en följd deraf, finnes intet
land i verlden, der landtbruket bedrifves med
större intensitet och skicklighet. Den odlade
jorden utgör föga mer än 1/4 af hela arealen (de
artificiella ängarna upptaga nära 7 proc.) och
den skogbärande marken 4,3 proc. Hela landsbygden,
omkr. 19 mill. acres (1 acre = 0,405 har), var 1873
delad mellan 132,136 egare, så att endast omkr. 3,9
proc. af befolkningen voro jordegare; på Irland äro
endast 1,7 proc. jordegare. Men medan på Irland föga
öfver hälften af jordegarna hade mindre än 1 acre,
steg denna klass af jordegare i S. till omkr. 5/6 af
hela antalet eller 113,005. Dessa egde sammanlagdt
endast 0,1 proc. af hela arealen, och de återstående
99,9 proc. egdes af 19,131 pers.; 171 pers. egde 58,3
proc. af landsbygden och 68 pers. 42,1 proc. Medan
i England endast 1 och på Irland endast 3 pers. egde
mer än 100,000 acres hvardera, funnos i S. 24 sådana
jorddrottar, som tillsammans egde 26,1 proc. af
landsbygden. Hertigen af Sutherland ensam eger ett
område af 5,366 qvkm. Omkr. 1/4 af arealen var 1880
styckad i 80,100 arrenden, af hvilka 55,280 omfattade
hvart och ett mindre än 50 acres, 9,726 en egovidd
af 50–100 acres och 12,348 en egovidd af 100–300
acres. Det är hufvudsakligen innehafvarna af dessa
sistnämnde, som mest bidraga till utvecklingen af det
skotska jordbruket. Hufvudprodukterna af jordbruket
äro hafre, som utgör arbetarebefolkningens brödfrukt,
korn, som mest användes till bränvinsbränning, hvete
och turnips. Enligt beräkning skördades 1885 688,000
hl. hvete, 3 mill. hl. korn, 12,2 mill. hl. hafre, 6,6
mill. ton turnips och 816,000 t. potates. 1889 funnos
189,200 hästar, 1,120,800 nötkreatur (deraf 418,000
mjölkkor), 7 mill. får och 151,700 svin. Af särskilda
hästslag må nämnas shetlands- och höglandsponies
samt Clydesdalehästar. Som mjölkkor hållas
företrädesvis kor af höglandsras och Ayrshirerasen,
hvilka alltmer undantränga Gallowayrasen; kor af
Angusrasen äro mera värdefulla som gödboskap. –
S. erbjuder de jagtälskande briterna utmärkta
jagtmarker. Rådjursparkerna beräknas upptaga 1/10 af
hela arealen, ripmarkerna äro ännu större. Orre och
annan skogsfogel äro allmänna på många trakter,
fasaner och rapphöns äfvensom harar skyddas
omsorgsfullt på många gods. Räfjagt är en omtyckt
sport i låglandet; björn och varg äro numera utdöda
(den sista vargen skall hafva skjutits 1680). Fisket
är en mycket vigtig binäring. Sill- och djupsjöfisket
sysselsatte 1884 direkt eller indirekt 103,800 pers.,
och hela värdet af fiskeriprodukter uppgick till
3,351,950 pd. deraf 2,279,600 pd för salt fisk,
716,300 för färsk fisk (utom lax), 275,000 pd
för lax och 81,000 pd för ostron och hummer. –
Industri. Bergshandteringen lemnar företrädesvis
stenkol och jern. I kolgrufvorna arbetade 1885 69,425
pers., och utbytet uppgick till omkr. 21,5 mill. ton;
i jerngrufvorna arbetade 1881 10,473 pers., hvilka
uppfordrade nära 2 mill. ton jernmalm. Dessutom
infördes öfver 400,000 t. jernmalm. Jernindustrien
sysselsatte 1884 38,300 pers., och i
masugnarna nedsmältes omkr. 1 mill. ton
tackjern, uteslutande i grefskapen Ayr, Fife och
Lanark. Jernverken äro inskränkta till sistnämnda
grefskap. Dessutom erhållas bly jämte silfver i Lanark
och Dumfries (1884: 3,270 t. bly och 622 kg. silfver),
eldfast lera på flere ställen samt flere slags
sten, i synnerhet granit, sandsten, skiffer och
kalksten. Sammanlagdt arbetade 1881 13,742 pers. i
stenbrotten, och det brutna materialet beräknades
till något öfver 1 mill. pd st. Textilindustrien
sysselsatte 1885 152,279 pers. i 776 fabriker,
deraf 147 bomullsfabriker med 37,167 arbetare, 274
ylleväfverier med 27,546 arbetare, 24 ullspinnerier
med 5,479 arb., 180 linne- och hampfabriker med
42,469 arb., 105 jutefabriker med 36,269 arb. samt
10 sidenfabriker med 861 arbetare. Den vigtigaste
industrigrenen näst textilindustrien är tillverkningen
af bränvin (whisky), hvari endast Irland täflar med
S. 1884 tillverkades nära 916,000 hl., 4 gånger mer
än 1824. Af öl brygdes och beskattades s. å. något
öfver 2 mill. hl. Af mera underordnad betydelse äro
glashyttor, sockerbruk, pappersbruk, boktryckerier,
kemiska fabriker, tobaksfabriker etc. Skeppsbyggeri
idkas företrädesvis vid Clyde samt i Dundee, Leith
och Aberdeen och i mindre omfattning vid de flesta
af landets hamnar. För många af de vigtigaste
förbättringarna i konstruktionen af fartyg och
särskildt af ångfartyg står Storbritannien i skuld
till skeppsbyggarnas vid Olyde skicklighet. Från
den tid (1840), då Rob. Napier byggde de första
ångarna för Cunardlinien, hafva skeppsbyggerierna
vid Clyde njutit ett oöfverträffadt anseende för
sina stora oceanångare. Under de senare åren har
denna industri varit underkastad stora vexlingar. –
Handel. De lifligaste hamnarna äro Glasgow, Leith,
Greenock, Dundee, Grangemouth och Aberdeen. Antalet
i S. hemmahörande fartyg 1884 var 3,468, med en
drägtighet af 1,694,000 tons, deraf 1,403 ångfartyg om
866,780 tons. Från utrikes ort s. å. ankommande fartyg
hade en drägtighet af 3 mill. tons och de i kustfart
gående 7,167,000 tons. Värdet af importen beräknades
s. å. till 30,6 mill. pd och af exporten till 20,3
mill. pd. Det förra är endast omkr. 1/10 af Englands
import, men det representerar ej den verkliga
importen, ty en mängd varor införas på jernväg från
England. – S. eger tvänne kanaler, ursprungligen
byggda för att förkorta sjövägen omkring kusten,
nämligen Kaledoniska kanalen, som numera användes
endast af mindre handelsfartyg och fiskarebåtar samt
af turister, och Crinankanalen, hvilken
genomskär halfön Mull of Cantyre från Loch yne till
Jurasundet (14,5 km.) och medgifver fartyg af 200 tons
att passera. Kanaler för mindre farkoster äro Forth
och Clydekanalen l. Stora kanalen, mellan Grangemouth
vid Forth och Bawling vid Clyde (48,6 km.), med en
gren till Port Dundas, Unionkanalen, mellan Edinburgh
och Port Dundas, samt Monklandkanalen, som förenar
Glasgow med Monklands bergverksdistrikt och genom en
arm sammanhänger med Forth och Clydekanalen vid Port
Dundas. Den första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
