Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsbåt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
formulär föras å alla svenska handelsfartyg öfver 50
tons, då de äro destinerade till andra utländska
orter än hamnar i Östersjön samt danska och norska
hamnar öster om Skagens fyr och Lindesnäs. Se Loggbok.
R. N.
Skeppsdocka, skeppsb. Se Docka 5.
Skeppsfart. Se Sjöfart.
Skeppsfynd. Se Bottenfynd.
Skeppsgossekåren. Vid flottans station i Karlskrona
finnes en s. k. skeppsgossekår, afsedd att tjena
till plantskola för flottans fasta sjömanskår,
hvilken i sin ordning utgör stammen för flottans
underofficerare. Denna inrättning kan till sitt
ursprung spåras ända från slutet af 1500-talet. I
början var den icke allenast en uppfostrings-,
utan äfven en välgörenhetsanstalt. Antagning till
skeppsgosse sker numera en gång om året i September
månad. Åldern skall i allmänhet vara mellan 14 och 16
år. Hufvudsakligt afseende fästes vid duglighet för
flottans tjenst; men om öfriga förhållanden äro lika,
föredrages den, hvars fader länge och väl tjenat vid
flottan. Skeppsgossarnas antal utgöra 400, alla vid
Karlskrona station, hvarjämte ett obestämdt antal
extra skeppsgossar antagas vid Stockholms station för
att uppfostras till hornblåsare. Skeppsgossekåren i
Karlskrona är kasernerad i en palatslik byggnad,
der det utom boningsrum och matsalar finnes
gymnastik, skolsalar, bibliotek, befälsrum
m. m. Skolundervisning jämte öfningar i exercis
och vapenföring pågå under vintern, hvaremot
sommarmånaderna äro anslagna till praktiska öfningar
till sjös. Trenne skolbriggar utgå för detta ändamål
på expedition hvarje sommar. Utom fri undervisning
erhålla skeppsgossarna kostnadsfritt husrum med hvad
dertill hörer samt föda och kläder. När en skeppsgosse
uppnått 18 års ålder, utskrifves han i allmänhet
från kåren och blifver 3:dje klassens sjöman.
L. H.
Skeppsgård, en fordom förekommande benämning på
de varf, der de svenska krigsfartygen byggdes och
rustades. De räkenskapshandlingar, order m. m., som
rörde flottan, kallades skeppsgårdshandlingar. En
stor del af skeppsgårdshandlingarna från 1540-talet,
tiden för den svenska örlogsflottans uppkomst,
finnas ännu i behåll i flottans arkiv i Stockholm.
L. H.
Skeppsgårdshandlingar. Se Skeppsgård.
Skeppshandeln. Om Karl XIV Johans beryktade
skeppshandel se Karl, sp. 307.
Skeppshandlingar, sjöv., sådana handlingar eller
dokument, som i allmänhet befälhafvare å fartyg
bör medhafva ombord. De vigtigaste äro: bilbref,
certifikat, fribref, konnossement, loggbok,
mätbref (se Skeppsmätning), sjömansrulla,
sundhetspass och tullpass (se Märkrulla).
L. H.
Skeppsholmen, i Stockholm, en medelst bro med
Blasieholmen förenad ö (16,3 har), hvarest den del
af k. flottan, som har sin station i Stockholm, är
förlagd. Ön, som först kallades Vongisön, Vongilsö,
Lustholmen m. m. samt derefter Nya Skeppsholmen,
Amiralitetsholmen och slutligen Skeppsholmen, har
ända sedan
1630-talet varit station för flottan. Före denna
tid var flottan förlagd till nuv. Blasieholmen,
som då kallades Skeppsholmen. Utom kaserner för
flottans trupper finnas å Skeppsholmen proviant- och
förrådsmagasin för Stockholms garnison äfvensom
sjökrigsskolan, sjökarteverket, en kyrka, bostäder
för en del af flottans officerare, underofficerare och
civile ämbetsmän, tvätt- och badinrättning, skolhus
och prestboställe, exercisskola samt ämbetslokaler
för flottans station. Å en från den för allmänheten
tillgängliga delen af holmen afstängd plats är en del
af kronovarfvet förlagd; andra delen deraf utgöres af
det s. k. galérvarfvet å k. Djurgården. Skeppsholmen
är medelst en bro förenad med Kastellholmen, der en
del af flottans underofficerare hafva sina bostäder.
L. H.
Skeppsholms församling i Stockholm eller k. flottans
garnisonsförsamling, hvars kyrka äfven kallas Karl
Johans kyrka, hade vid 1889 års slut en folkmängd af
2,068 personer.
Skeppshöfvitsman, sjöv., gammal benämning på
kaptenen eller chefen å ett krigsfartyg. Under Erik
XIV:s regering omtalas, att konungen utnämnde
ända till fem höfvitsmän på samma fartyg.
R. N.
Skeppsjournal. Se Loggbok.
Skeppskapten, sjöv., förr bruklig benämning å chefen
på ett örlogsfartyg.
Skepps-katten, sjöv., en af tågvirke tillverkad dagg,
som förr brukades till bestraffning ombord å fartyg.
R. N.
Skeppsklarerare l. Skeppsmäklare, person,
som i sjö- och stapelstad är anställd för
att, när han derom anlitas, ombesörja fartygs
befraktning och klarering, äfvensom biträda vid
försäljning och köp af fartyg samt vid uppgörande
af sjöförsäkringsaftal. Skeppsklareraren skall
således bereda sjöfarten enahanda biträde, som
mäklaren lemnar handeln. För bägge gälla derför
väsentligen likartade lagbestämmelser. Gällande
skeppsklarerareordning är utfärdad d. 8 Maj 1874.
I. Afz.
Skeppsklocka, sjöv., en större ringklocka, med
hvilken mistsignaler gifvas, då ett fartyg ligger
stilla eller till ankars (se k. förordn. af d. 20
Febr. 1885), samt på hvilken under dygnet »slås
glas», för att dermed för besättningen angifva tiden
ombord (sann l. apparent tid på stället). Jfr Glas.
R. N.
Skeppskompaniet inrättades 1629, i det rikets
städer åtogo sig att bygga ett visst antal
(tillsammans aderton) fartyg, som under fredstid
skulle användas i handelns tjenst, men under ofred
såsom krigsfartyg. Borgerskapet erhöll samtidigt
vissa privilegier, t. ex. att för denna skeppsbyggnad
fritt få hugga ekvirke på alla kronans skogar, utom
vid Mälaren. Om något af fartygen i kronans tjenst
gick förloradt, skulle kronan ersätta förlusten. 1630
förenades skeppskompaniet med generalhandelskompaniet,
under en generaldirektör, som egde att till- och
afsätta underordnade tjenstemän. Kompaniet upphäfdes,
jämte öfriga dylika kompanier, d. 20 Okt. 1680.
L. H.
Skeppskorporal, sjöv., kallas ombord å svenskt
örlogsfartyg muskötteri-, batteri-, torn- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
