Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skatte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Johans-monumentets aftäckande (finns i Kgl. slottet
i Kristiania). Hans grupp Snorre Sturlesson dikterar
Norges konungasagor inköptes till gåfva åt konungen
och drottningen vid deras silfverbröllop.
Skejlejt (Eng. skylight, af sky, himmel, och light,
ljus), ett slags på fartyg förekommande lanternin
eller en öfver en öppning i däcket anbragt och
med glasfönster och galler försedd lucka, genom
hvilken dagsljuset ofvanifrån insläppes. Dylika
luckor, som finnas öfver kajut, skans, maskineri
m. fl. ställen, tjena äfven till ventilering.
R. N.
Skejsel (Eng. skysail, af sky, himmel,
och sail, segel), sjöv., råseglet näst
ofvanför öfver-(boven-)bramseglet. Se Segel.
R. N.
Skelett (af Grek. skeleton, uttorkad, näml. soma,
kropp), anat. Se Benrangel.
Skelfvum, socken i Skaraborgs län, Kinnefjerdings
härad. Areal 1,485 har. 501 innev. (1889). Annex till
Husaby, Skara stift, Kinna kontrakt.
Skellefte (Skellefteå), stapelstad i Vesterbottens
län, på norra stranden af Skellefte elf, omkr. 10
km. från dennas utlopp i Ursviksfjärden af
Östersjön, i den bördiga, folkrika och vackra
Skelleftedalen. Regelbundet anlagd samt ganska väl
bebyggd, saknar staden dock såsom ett ungt samhälle
mera framstående byggnader, till och med kyrka,
hvarför den närbelägna ståtliga landskyrkan i stället
begagnas. I omgifningarna finnas flere industriella
anläggningar, företrädesvis sågverk. Stadens område
uppgafs 1876 till 191 har, satt till 58/64 mantal,
men sedermera har staden för hamnens behof förvärfvat
ytterligare område i Ursviks by. Taxeringsvärdet år
1889 var 1,057,100 kr. Innevånarnas antal, som 1860
uppgick till endast 347, hade 1880 ökats till 877
och 1889 till 1,080. Hufvudnäringar äro handel och
sjöfart, hvartill kommer något fiske. År 1888 funnos
29 handlande med 32 biträden samt 46 handtverkare
med 40 arbetare. Fabriksindustrien representerades
af endast ett bryggeri, med 6 arbetare och 22,500
kr. tillverkningsvärde. Som elfven upp till staden
är segelbar endast för smärre farkoster, försiggår
stadens sjöfart från Ursviken, hvilken fjärd till
största delen, med undantag af inloppet från sjön,
förklarats utgöra stadens hamnområde. Den har
ett djup af 7 m. Hamnen besöktes 1888 af 618
ankommande och afgående fartyg om tillsammans
204,124 tons drägtighet, således i allmänhet af
stora fartyg. Hamnafgifterna utgjorde 8,151 kr. 9
öre. I staden hemmahörande fartyg voro 5 om 2,236
tons. Utförseln omfattar hufvudsakligen trävaror, fisk
och ladugårdsprodukter. Stadens bokförda tillgångar
uppgingo till 230,573 kr., skulderna till 58,780
kr. I staden utkomma två tidningar. »Skellefte-bladet»
(1 g. i veckan) och »Skellefteå nya tidning» (2 ggr
i veckan). Kreditanstalter äro afdelningskontor
af Vesterbottens och Hernösands enskilda banker
samt en sparbank. Ett 3-klassigt allmänt läroverk
finnes. I kyrkligt hänseende är staden annex till
landsförsamlingen. Vid val af riksdagsman till
Andra kammaren utgör den en valkrets tillsammans med Hernösand
och Umeå.
Skellefte anlades, på grund af k. brefven d. 11
Sept. och d. 6 Nov. 1845, på Norrböle bys egor, men
var till en början blott en del af landssocknen. Först
år 1879 fick staden egen jurisdiktion, 1881 blef den
egen kommun, och 1882 erhöll den stapelstadsrätt. Dess
för svenska förhållanden raska utveckling och
ansenliga sjöfart synas tillförsäkra den en god
framtid, ehuru det betydliga afståndet till hamnen
utgör en anmärkningsvärd olägenhet. A. G.
Skellefte elf (af lappska sildart, fors), flod i
Norrland, upprinner ur fjällsjön Ikisjaure, nära
norska gränsen, 746 m. öfver hafvet, samt flyter i
nästan oafbrutet sydöstlig riktning genom Lappland
och Vesterbotten till Bottniska viken. I sitt
öfversta lopp genomflyter den en vild och ödslig
fjälltrakt, derunder bildande den 25 km. långa sjön
Sädvajaure samt längre ned den ansenliga Hornavan
(se d. o.) vid 424 m. höjd. Genom forsarna vid
Arjeploug sänker sig Hornavan till sjön Udjaur
(419 m.), hvilken fortsättes af den nästan vid samma
höjd belägna Storavan. Öfver dessa tre sjöar går en
nästan oafbruten farled af närmare 140 km. längd
från Avaviken i Arvidsjaur till Löfmokks kapell
bland fjällen. Nedanför Storavan flyter elfven
genom Naustajaur och bildar derefter gräns mellan
Norrbottens och Vesterbottens län (Arvidsjaurs och
Mala socknar), tills den vid 246 m. höjd öfverskrider
gränsen till landskapet Vesterbotten. Genom ödsliga,
delvis uthuggna skogstrakter med ringa odling
forsar elfven vidare genom Norsjö och Skellefte
socknar, derunder bildande de betydliga vattenfallen
Bomansforsen och Finnforsen, nedanför hvilken senare
utbreder sig den vackra, bördiga och tätt bebygda
Skelleftedalen, som förbi Skellefte stad följer
elfven, tills denna bred och majestätisk faller
ut i Ursviken af Bottenhafvet. Flodens hela längd
är omkr. 400 km. Dess vattenområde beräknas till
omkr. 16,000 qvkm. De många forsarna och fallen
hindra floden att vara segelbar, utom i dess allra
nedersta lopp samt på de stora sjöarna. Tilloppen
äro många, men obetydliga. Det största är Malån
(omkr. 150 km.), som i Norsjö socken infaller från s.
A. G.
Skellefte (Skellefteå) landsförsamling, i
Vesterbottens län, Skellefte tingslag. Areal
1,714 qvkm. 16,881 innev. (1889). S. bildar med
stadsförsamlingen (som egentligen är blott en del af
landsförsamlingen) ett regalt pastorat af 1:sta kl.,
Hernösands stift, Vesterbottens Andra kontrakt.
Skellefte (Skellefteå) tingslag, i Vesterbottens län,
ingår i Vesterbottens Norra domsaga och Skellefte
fögderi samt omfattar socknarna Skellefte, Byske,
Jörn. Areal 4,420 qvkm. 27,264 innev. (1889).
Skeloter. Se Skyter.
Skelögdhet, Lat. strabismus. Då ögonaxlarna vid blick
i fjärran ej äro fullt parallella eller vid syn på
nära håll ej samtidigt kunna fästas på ett föremål,
skelar menniskan. Detta beror antingen derpå att en
svulst trycker ögat ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
