- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
1179-1180

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöförsäkring ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Inbetaldt aktiekapital: kr. 120,000. Samlade fonder:
kr. 544,200. (Dessa liksom följande uppgifter
äro hemtade ur berättelserna för år 1889;
aktieegarnas förbindelser, pensionsfonder och
s. k. försäkringsfonder äro ej upptagna.) Stockholms
sjöförsäkringsaktiebolag
(Stockholm, 1867). Inbetaldt
aktiekapital: kr. 400,000. Samlade fonder:
kr. 410,000. Sjöförsäkringsaktiebolaget
Ägir
(Stockholm, 1872). Inbetaldt
aktiekapital: kr. 1,000,000. Samlade fonder:
kr. 93,242. Sjöförsäkringsaktiebolaget Ocean
(Göteborg, 1872). Inbetaldt aktiekapital:
kr. 400,000. Samlade fonder: kr. 900,000. Sveriges
allmänna sjöförsäkringsaktiebolag
(Göteborg,
1872). Inbetaldt aktiekapital: kr. 400,000. Samlade
fonder: kr. 390,000. Sjöförsäkringsaktiebolaget
Vega
(Stockholm, 1882). Inbetaldt aktiekapital:
kr. 200,000. Samlade fonder: kr. 200,000. Aktiebolaget
Sjöassuranskompaniet
(Stockholm, 1889). Inbetaldt
aktiekapital: kr. 250,000. Sjöförsäkringsaktiebolaget
Öresund
(Malmö, 1890). Inbetaldt aktiekapital:
kr. 300,000. Under år 1889 tecknade dessa bolag risker
till ett belopp af i rundt tal 526 mill. kr. med en
premieintägt af 5 mill. Frö.

Sjögast, sjöv., hvardaglig benämning på sjöman. Ombord
å örlogsfartyg är ordet »gast» reglementeradt,
men å handelsfartyg användes det ej. Jfr Gast.
R. N.

Sjögestad, socken i Östergötlands län, Valkebo
härad. Areal 2,028 har. 626 innev. (1889). Annex
till Kappestad, Linköpings stift, Vifolka och Valkebo
kontrakt.

Sjögren, Håkan, filolog, född d. 26 Jan. 1727
i Härlunda i Jönköpings län, blef 1748 student i
Upsala, 1755 filos. magister samt 1757 pastorsadjunkt
i Vexiö stift och 1769 konrektor i Jönköping. Der
utgaf han 1775, på uppdrag af biskop Osander, ett
Lexicon manuale latino-svecanum et sveco-latinum,
hvilket sedan allmänt användes ända till senaste tiden
(4:de uppl. 1832) och förskaffade honom ett stort
rykte. 1775 utnämndes S. till lektor i Vexiö och 1802
till domprost. 1800 hade han blifvit teol. doktor. Död
i Vexiö d. 20 Mars 1815. S. var en grundligt lärd man
och utgaf åtskilliga smärre filologiska arbeten. Sin
förmögenhet, som han hopsparat, använde han till
välgörande ändamål.

Sjögren, Andreas Johan, finsk språkforskare,
föddes d. 8 Maj 1792 i Iittis socken i Nylands
län. Han blef 1813 student, från Borgå gymnasium,
1819 filos. doktor och s. å. e. o. amanuens vid
universitetsbiblioteket. De impulser, som utgått från
den danske språkforskaren Rasmus Rask under dennes
vistelse i Åbo 1818, hade hos S. väckt tanken att
egna sig åt den finska språkforskningen. Då honom
erbjöds en informatorsplats i Petersburg, begaf
han sig dit 1820 för att med större framgång kunna
förbereda sig till studiet af de finska folkstammarna
i Ryssland. En afhandling Ueber die finnische sprache
und ihre literatur
gjorde honom bemärkt af den ryske
mecenaten, rikskansler Rumjantsev, som 1823 antog
honom till privat bibliotekarie. 1824 anträdde S. med
understöd ur finska statsmedel en resa till de
nordöstra delarna af det europeiska Ryssland
samt i Lappmarken. Under denna resa inskränkte
han sig icke till språkforskningen, utan äfven
historia, statistik, geografi, arkeologi, ja
till och med naturalhistoria utgjorde föremål för
hans undersökningar. Det material, som han under
sin femåriga resa samlade, publicerades af honom
senare i flere arbeten, bl. a. Anteckningar om
församlingarne i Kemi Lappmark
(1828), Ueber den
grammatischen bau der syrjänischen sprache
(1832),
Ueber die älteren wohnsitze der jemen (1831), Wann und
wie wurden Sawolotschje und die sawolotschen tschuden
russisch?
(1832) och Ueber die finnische bevölkerung
des S:t Petersburgischen gouvernements und über
den ursprung des namens Ingermanland
(1833). 1829
valdes han till adjunkt i ryska historien och
antiqviteterna vid Vetenskapsakademien i Petersburg
och 1831 till e. o. akademiker samt förordnades 1833
till bibliotekarie för den utländska afdelningen
af akademiens bibliotek. 1835–37 gjorde han en resa
till Kaukasus på akademiens bekostnad, dels för att
studera osseternas isolerade språk, dels för att söka
bot för sin försvagade helsa. Det senare ändamålet
blef dock under den besvärliga resan helt och hållet
försummadt. Frukterna af sin kaukasiska resa nedlade
han i sitt arbete Ossetische sprachlehre, nebst kurzem
ossetisch-deutschen und deutsch-ossetischen wörterbuch

(1844; s. å. på ryska), för hvilket arbete han af
Franska institutet erhöll det volneyska priset, ehuru
det icke blifvit som täflingsskrift inlemnadt. 1844
blef S. ordinarie akademiker för de finska och
kaukasiska folkstammarnas filologi och etnografi
samt förordnades derjämte 1845 till direktor för
akademiens etnografiska museum. En forskningsresa i
Sibirien måste han på grund af sitt helsotillstånd
afböja, men föreslog i sitt ställe M. A. Castrén,
hvilken sålunda genom honom fick tillfälle till de
resor, som gjort honom ryktbar. Smärre forskningsresor
företog han 1846 och 1852, till det utdöende liviska
folket i Livland och Kurland samt till ön Runö,
der svensk dialekt talas. Han utgaf derom ett par
reseberättelser samt en afhandling Zur ethnographie
Livlands
(1849). Det vigtigaste resultatet af
resorna, en livisk grammatik och ordbok, utkom
genom F. J. Wiedemanns försorg 1861. Dessförinnan,
d. 18 Jan. 1855, hade ett bröstlidande gjort slut
på författarens lif. Utom nämnda arbeten utgaf S. en
mängd resebref och andra skrifter, bland hvilka ännu
må nämnas De vita rebusque Olai Sancti, III (1838)
och Ossetische studien (1848). Hans samlade arbeten,
redigerade af A. Schiefner, utkommo i 2 bd 1861 under
titel Joh. Andreas Sjögrens gesammelte schriften.
E. N. S.

Sjögren, Carl Anton Hjalmar, mineralog, född i Lofta
i Kalmar län d. 25 Nov. 1822, blef student i Lund
1842, filos. doktor 1847, docent i mineralogi 1848,
auskultant i bergskollegium 1850, geschvorner i
Södermanland och Östergötland 1852, grufingeniör i 7:de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfan/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free