Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjiism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Husby-Lyhundra med Skederid, Frötuna, Rådmansö, Norrtelge
stad, Länna med Blidö, Fasterna, Riala med
Roslags-Kulla samt Ljusterö. Areal 95,801 har. 19,110
innev. (1889).
Sjuiskij l. Sjuiskoj, gammal rysk fursteslägt,
härstammande från Rurik. Den märkligaste medlemmen af
slägten var Vasilij Ivanovitj S., hvilken blef tsar med
namnet Vasilij III (se Vasilij). Broder till honom
var en Dmitrij Ivanovitj S., vojevod, som deltog i
störtandet af den förste falske Dmitri, men kämpade
olyckligt mot den andre och dog i polsk fångenskap
1613. En nära slägting var den i ryska folksånger
besjungne furst Mikail Vasiljevitj Sjuiskij-Skopin, som
dog i sin ungdom plötsligt 1610, efter att hafva
vunnit lysande segrar öfver polackerna.
Sjuja, stad i ryska guvern. Vladimir, vid Tesa
och Sjuja–Kinesjma-banan. Omkr. 21,000 innev. Stora
bomullsmanufakturer.
Sjukdiet (jfr Diet) rättas i allmänhet efter reglerna
för de friskes diet, men med de förändringar i
qvantitativt och qvalitativt hänseende, som hvarje
sjukdom kräfver. Så fordras t. ex. yttersta måttlighet
ända till någon tids full återhållsamhet i akut mag-
och tarmkatarr, bukinflammation, akuta febersjukdomar
m. m., hvaremot en ymnig och kraftig föda är af
nöden i många kroniska tärande sjukdomar. I vissa
maglidanden passar en vegetabilisk föda mer än en
animalisk.
F. B.
Sjukdom kallas hvarje afvikelse från den normala
lifsverksamheten hos en organisk varelse, menniskor, djur
och växter. En sjukdom kan vara lokal, då endast en
del af organismen är angripen, eller allmän, då hela
konstitutionen lider, eller både lokal och allmän,
t. ex. då inflammation i njure framkallar feber eller
då allmän dyskrasi ger upphof till svullnader och
värk i en stortå. Hvarje sjukdom har en eller flere
orsaker; den vigtiga läran derom kallas etiologi. En
sjukdom ger sig till känna genom s. k. symtom,
hvilka kunna vara antingen subjektiva, märkbara
blott för den sjuke. t. ex. smärta eller törst, eller
objektiva, märkbara för andra, t. ex. svullnad eller
hastig puls. Sjukdomens förlopp kan vara hastigt,
akut, eller långsamt, kroniskt, eller närmande sig
ett hastigt förlopp, subakut. Somliga sjukdomar
förhålla sig tämligen lika under hela sitt förlopp;
andra, i synnerhet febrarna, förhålla sig olika
under olika tider, så att förloppet kan indelas
i olika stadier. En sjukdom kan vara periodisk,
s. k. intermitterande, d. v. s. kan uppträda i spridda
anfall, paroxysmer, t. ex. frossa och fallandesot,
eller kontinuerande, om den alltjämt fortgår,
eller ock remitterande, om den lindras tidtals och
liksom släpper taget. Genom aktgifvande på vissa
karakteristiska tecken igenkännes sjukdomen, eller
göres den s. k. sjukdomsdiagnosen, liksom vissa tecken
äro bestämmande för prognosen, eller bedömandet
af sjukdomens vidare förlopp och utgång. Hvarje
sjukdomsbeskrifning, kasuistik, bör innehålla både
patientens föregående tillstånd (status antecedens)
och hans närvarande (status praesens). Läran
om sjukdomarna kallas patologi och läran om deras
botande terapi.
F. B.
Sjukflagg l. karantäns-flagg, en gul flagg, som i
vissa hamnar ankommande fartyg måste hissa på toppen
och hvilken ej får nedhalas förrän »praktika» eller
tillåtelse att kommunicera med land erhållits. Jfr
Sanitetsflagg.
R. N.
Sjukgymnast, person, som utöfvar sjukgymnastik. I
Sverige finnas tvänne olika slag af sjukgymnaster:
1) sådana, som efter genomgången kurs vid
Gymnastiska centralinstitutet i enlighet med
K. M:ts stadga af d. 13 Juli 1887 legitimerat
sig hos Medicinalstyrelsen, och 2) sådana, som
utan att hafva genomgått ofvannämnda kurs utöfvat
sjukgymnastik före utgifvandet af denna stadga och
af Medicinalstyrelsen erhållit rättighet att utöfva
sjukgymnastik. De sistnämnde sjukgymnasterna ega ej
rättighet att öppna sjukgymnastiskt institut.
W.
Sjukgymnastik (kinesiatrik, kinesiterapi,
medikalgymnastik l. mekanoterapi), den metodiska
användningen af kroppsrörelser i helsans
tjenst. Systematiskt användes sjukgymnastik
först af svensken P. H. Ling (se Ling, P. H.,
och Gymnastik), och då hans system numera är det
förherskande i hela den civiliserade verlden, kallas
sjukgymnastik vanligen svensk sjukgymnastik. Ur den
lingska sjukgymnastiken har framgått den zanderska
mekaniska gymnastiken (se Mekanisk gymnastik), till
skilnad från hvilken den lingska sjukgymnastiken ofta
kallas manuel gymnastik. Den lingska sjukgymnastiken
skiljer på 3 arter af rörelser: 1:o aktiva, hvilka
rörelsetagaren sjelf genom egen kraft utför; 2:o
passiva, hvilka rörelsegifvaren (en eller flere)
utför på eller med någon rörelsetagarens kroppsdel,
utan att rörelsetagaren gör motstånd eller är
behjelplig vid rörelsens utförande; 3:o duplicerade
eller motståndsrörelser, vid hvilka a) rörelsetagaren
sjelf utför rörelserna, under det rörelsegifvaren (en
eller flere) gör ett jämnt, efter rörelsetagarens
krafter och den afsedda effekten afpassadt
motstånd, duplicerad koncentrisk, aktiv-passiv eller
förkortnings-rörelse, eller ock b) rörelsegifvaren
utför rörelsen med rörelsetagarens kroppsdel, under
det den senare gör motstånd, duplicerad excentrisk,
passiv-aktiv eller förlängnings-rörelse. Dessa den
manuella sjukgymnastikens s. k. duplicerade rörelser
äro egendomliga för den svenska sjukgymnastiken, och
de ega sin motsvarighet i den mekaniska gymnastikens
aktiva maskin-rörelser. Den nomenklatur, som
mest begagnas inom den svenska sjukgymnastiken,
är hufvudsakligen uppgjord af L. G. Branting.
Sjukgymnastiken begagnas ej blott för att bota
sjukdomar, utan tjenar äfven, särskildt i fråga
om personer, som föra ett stillasittande lif, att
bevara helsan och benämnes då motionsgymnastik eller
dietetisk gymnastik. De sjukdomar, vid hvilka detta
slags gymnastik i synnerhet visat sig verksamt,
äro: muskelsvaghet och förlamningar; muskel- och
ledgångsrheumatism; missbildningar, orsakade af
sjukdom eller dålig kroppshållning (se Ortopedi);
kroniska lungsjukdomar, i hvilka lungväfnaden ej
undergått någon betydlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
