Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Silfverstolpe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lärarinneseminarium och i en enskild läroanstalt
för fruntimmer, äfvensom i söndags- och aftonskolor
för arbetare –, vidare såsom rektor, direktions-
och skolrådsledamot, examinator i en militärskola,
offentlig föreläsare o. s. v. har S. troligen
i vidsträcktare mån än någon annan nu lefvande
svensk inhöstat erfarenhet om hvad som rör de
praktiska delarna af undervisningen. Under allt
detta har han, ända sedan början af 1840-talet,
genom skrifter och muntliga föredrag arbetat för
den offentliga undervisningens förbättrande i
enlighet med de grundsatser, hvilka omkring 1840
begynte göra sig gällande i Sverige och som för
öfrigt räknade K. J. L. Almqvist, O. E. L. Dahm,
A. Fryxell, J. A. Hazelius, J. P. Lefrén,
P. E. Svedbom m. fl. såsom målsmän. För sin del har
S. särskildt ifrat för ämnesläsning, fri flyttning,
ökad tid åt modersmålet, de främmande lefvande
språken och naturvetenskaperna, lämpligare metoder
o. s. v. Vidkommande anordningen af den offentliga
undervisningen har han yrkat åtskilliga genomgående
omdaningar, t. ex. att folkskolan må ombildas
till en för barn ur alla samhällsklasser gemensam
bottenskola (»kommunalskola»), med uteslutande svenska
läroämnen, samt ställas under kommunalstämmornas
och landstingens vård, äfvensom att seminarierna må
erhålla särskilda styrelser i st. f. att lyda under
domkapitlen. Hans grundåsigt i fråga om uppfostran
är att individualiteten bör erhålla full frihet att
på förnuftigt sätt göra sig gällande. För skolornas
förbättring i afseende på hygien och materiel var
S. flere år outtröttligt verksam. Hans föredrag »Om
skolhusen och skolmaterielen» i Pedagogiska föreningen
1853 (tryckt i »Handlingar och skrifter», se nedan)
ådrog sig mycken uppmärksamhet och föranledde sakens
framdragande på riksdagen. 1851–60 utförde S., efter
ett af P. E. Svedbom gifvet uppslag, under strider
med Stockholms stads konsistorium och territoriella
församlingar, snart sagdt ett herkulesarbete för
omorganisationen af hufvudstadens folkskolor. –
Genom sin reseberättelse om skolförhållandena
i Förenta staterna samt genom sitt inflytande i
riksdagen verkade S. mycket för åvägabringandet
af den särskilda folkskoleinspektion, som kom till
stånd 1860. Också var han, ehuru ej sjelf inspektör,
af ecklesiastikministern anmodad att deltaga i de
första inspektörsmötena. – Äfven qvinnobildningen är
af S. i betydlig mån främjad. Genom hans initiativ
anordnades 1859 en »Lärokurs för fruntimmer»,
hvilken tvifvelsutan påskyndade upprättandet (1860)
af Seminarium för bildande af lärarinnor, vid
hvars första organisation S. nitiskt medverkade. –
Tanken att åstadkomma populära föreläsningar och en
högskola i Stockholm har i S. en af sina upphofsmän
och ifrigaste främjare. Redan i Littetursällskapet
(stiftadt 1841) och Bildningscirkeln (st. 1845) höll
han föredrag i detta syfte. Enligt hans åsigt hade
dock högskolans främsta uppgift bort blifva att fylla
det praktiska lifvets och allmänbildningens kraf. –
I förening med P. E. Svedbom och G. R. Rabe m. fl.
grundade S. vårt lands första periodiska organ
för undervisningsfrågor: »Tidskrift för lärare och
uppfostrare», i hvars redaktion han i två år (1846 och
1847) deltog. – Till sockenbibliotekens fromma har
S. dels föranstaltat utgifvande af bokförteckningar
och spridt boksamlingar, dels utgifvit skrifter
om sådana bibliotek. – I riksdagen samt genom
flere tryckta arbeten har S. med en ifver och en
skicklighet, som rönt mycken uppmärksamhet i främmande
land, men som ej medfört framgång i Sverige, arbetat
för vaccinationstvångets afskaffande. – Uppslag till
stiftandet af Svenska allmänna djurskyddsföreningen
(1875) gafs af S. och hans hustru.
Dels för vetenskapliga ändamål och dels
för att inhemta kännedom om undervisningens
tillstånd har S. gjort en mängd utrikes resor,
bl. a. 1849–50, med offentligt understöd, i England
och Nord-Amerika. Såsom svenskt ombud bevistade han
1854 den internationella skolexpositionen i London
(den första i sitt slag), hvarvid ej minst den svenska
afdelningen, anordnad af honom, ådrog sig en gynsam
uppmärksamhet.
Af det stora antal skrifter, som af S. utgifvits,
må här nämnas: Resa i Förenta staterna I (1852,
»Om bildningen och bildningsmedlen i F. st.»
[ett arbete, som, varande det första i sitt slag,
öfversattes på engelska 1853 och tillvann sig en
synnerligen smickrande uppmärksamhet]); II (1854,
»Patentväsende och jernvägslagstiftning i F. st.»),
Afhandlingar (och smärre uppsatser) i fysiska och
filosofiska ämnen I–III (1854, 1857, 1869), Smärre
skrifter rörande uppfostran och undervisning (1884),
Handlingar och skrifter rörande undervisningsväsendet
(s. å.). Derjämte har han författat flere afhandlingar
(på svenska, engelska och franska) i medicinsk
statistik, med särskildt afseende på vaccinationen,
minnesteckningar öfver Berzelius (1849), B. Cronstrand
(i dennes, af S. utgifna, »Efterlemnade skrifter»,
1878), L. J. Hierta (1878) och Em. Swedenborg
(1888), vidare läroböcker i fysik, geometri,
aritmetik, kristendom och svensk statsförfattning
(»Lag och rätt. Kort sammandrag af fäderneslandets
statskunskap», 4:de uppl. 1879), i hvilka man
finner ett stort antal metodiska anvisningar af
högt värde, äfvensom läseböcker för barn samt en
mängd afhandlingar och uppsatser i tidskrifter
(Vetenskapsakademiens publikationer, Framtiden,
Läsning för folket) och tidningar. Anonymt och
till privat utdelning har S. utgifvit åtskilliga
synnerligen märkliga arbeten. -r
Si-l-kade, Turk. Se Di-l-kade.
Silke. Se Silkesodling.
Silkeborg, dansk handelsplats i Nörrejylland,
vid Gudenås utlopp i S. Langsö. 4,217
innev. (1890). Platsen leder sitt ursprung från en
pappersfabrik, som M. Drewsen grundlade 1844 och
som nedlades 1889. År 1855 blef S., som då hade
1,204 innev., en egen kommun, och 1877 fick det en
egen kyrka. Det ligger mycket vackert i närheten af
Himmelbjerget och omgifvet af skog. 1883 inrättades
der en kuranstalt. 1871 blef S. sammanbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
