Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Siena ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nicola Pisano, en bronsstaty (Johannes Döparen),
en berömd tafla af Duccio di Buoninsegna, det enda
bibehållna verk af denne mästare i Sienas målareskola,
samt en mängd andra dyrbara konstverk. Invid
kyrkan ligger Piccolominis bibliotek, smyckadt af
Pinturicchios fresker, och under densamma baptisteriet
San Giovanni med en berömd dopfunt. I stadens öfriga
50 kyrkor finnas äfvenledes värdefulla målningar
och skulpturer. Midt i staden ligger Piazza Vittorio
Emanuele (fordom Piazza del Campo), anlagd i form af
en antik teater och ännu skådeplatsen för de årliga
festspel, numera kappränningar, som sedan medeltiden
firas i S. Platsen omgifves af praktbyggnader, såsom
det i 13:de och 14:de årh. i utsökt gotik uppförda,
med ett 90 m. högt klocktorn försedda Palazzo
pubblico, den af Sienas mästare med statyer smyckade
Loggia dei Nobile, Palazzo del Governo m. fl. I midten
reser sig Fonte Gaja, en berömd fontän af Jacopo
della Quercia. Bland stadens öfriga byggnader må
nämnas: Palazzo Tolomei och P. Buonsignori i gotisk
stil samt Palazzo Spanocchia och P. del Magnifico
i renaissance. Af högre bildningsanstalter eger
S. ett af en juridisk och en medicinsk fakultet
bestående universitet, grundadt 1203, Accademia
dei fisiocritici med naturhistoriskt museum, ett
kungl. provinsialinstitut för de sköna konsterna,
ett bibliotek med 50,000 bd samt ett tafvelgalleri,
vigtigt för kännedomen om Siena-skolans konst. I
S. talas den renaste och bästa italienskan. – S.,
som troligen anlagts af etruskerna, blef under
Augustus romersk koloni med namnet Sena Julia
samt förenades sedermera med de lombardiska och
karolingiska väldena. Sjelfständigt från början
af 12:te årh., nådde det snart en betydande
blomstring. Det ghibellinska adelspartiet, som i
början innehade makten, invecklade staden i strid
med Florens, hvarunder det visserligen vann den
lysande segern vid Monte Aperto (1260), men efter
derpå följande motgångar måste träda tillbaka för de
demokratiske guelferna, som 1280 tillvällade sig
stadens styrelse. Från slutet af 13:de årh. täflade
S. med sjelfva Florens i rikedom och intresse för
konsten. Dess storartade byggnader och samlingar
vittna ännu om den särskildt inom målarekonsten
framstående Siena-skolans betydelse. De ständiga
partitvisterna och upprepade strider med Florens
undergräfde emellertid stadsrepublikens bestånd, och
omkr. 1500 eröfrades makten af Pandolfo Petrucci,
benämnd il Magnifico. Efter dennes död (1512) blef
hans genom sitt tyranni förhatliga slägt fördrifven
1524, hvarefter S. ställde sig under kejsar Karl V:s
hägn. Men då det kejserliga beskyddet blef alltför
tryckande, reste sig de frihetsälskande sienesarna
och bortjagade 1552 med fransk hjelp den spanska
besättningen. Efter ett tappert försvar föll staden
likväl 1555 i kejsarens bundsförvandt Cosimo de
Medicis’ händer och förenades 1557 med Florens till
staten, sedermera storhertigdömet, Toscana. 1859
anslöt S. sig, först af alla städer i Toscana, till
konung Viktor Emanuel.
Siena, Marco da (egentl. Marco Pino), italiensk
målare af neapolitanska skolan, död omkr. 1587. Elev
af Daniele da Volterra, efterapade han Michelangelos
målningar. Han var hufvudsakligen verksam i Neapel,
men äfven i Rom och Monte Cassino. Hans flesta arbeten
finnas i kyrkorna i Neapel och trakten deromkring.
O. G-g.
Siende härad, i Vestmanlands län, ingår i Vestmanlands
Södra domsaga och Vesterås fögderi samt omfattar
socknarna Badelunda, Hubbo, Irsta, Kungsåra, Kärrbo
och Tillberga. Areal 22,226 har. 4,940 innev. (1889).
Siene, socken i Elfsborgs län, Kullings härad. Areal
2,858 har. 632 innev. (1889). Annex till Hol, Skara
stift, Kullings kontrakt.
Sienklewicz [-evitj], Henryk, psevd. Litwos
(»litavern»), polsk skriftställare, född 1845,
bosatt i Varsjav, har en längre tid vistats i
Förenta staterna, hvarifrån han meddelat intressanta
reseskildringar. Jämte humoresker, noveller och
literära essays har han utgifvit de historiska
romanerna Ogniem i mieczem (1885; »Med eld och svärd»,
1887), Potop (»Syndafloden», 1886) m. fl. S. är en af
Polens mest läste författare. Hans Samlade skrifter
hafva utkommit under titeln Pisma (bd 1–9, 3:dje
uppl. 1884–85). Åtskilliga af hans berättelser hafva
öfversatts till svenska.
Sieradz [sir-], stad i rysk-polska
guvernementet Kalisz, på en vacker slätt vid
Warta. 15,040 innev. (1884). Fruktodling och
klädesfabrikation. Staden, som omnämnes redan 1139,
var fordom betydande och eger ännu två kyrkor från
13:de och 14:de årh.
Sierra, Sp., bergskedja. Jfr Serra.
Sierra Leone, kuststräckning i Öfre Guinea, i Afrika,
från kap Verga till kap Mesurador med en längd af
ungefär 440 km. Gränsen mot det inre landet är
obestämd. Landet ligger på södra sluttningen af
Guineas högslätt, som sträcker sig ända fram till
hafvet och blott på några ställen lemnar låga, smala
stränder. Det är till stor del bevuxet med nästan
ogenomträngliga skogar, der det finnes utmärkta,
byggnadsmaterialier och färgträd. Jordmånen är
mycket fruktbar; klimatet är hett och ytterst osundt
vid kusterna, men betydligt sundare och mildare i
de högre bergstrakterna inåt landet. Befolkningen
utgöres hufvudsakligen af negrer. S. upptäcktes 1460
af Pedro de Cintra och koloniserades derefter af
portugiser. 1787 anlades af det engelsk-afrikanska
handelskompaniet på södra sidan af floden Rokelle en
koloni, äfven den kallad Sierra Leone, dels för att;
hindra slafhandeln, dels i handelsintressen. 1808 kom
kolonien under britiska kronan. Den innefattar nu en
likaledes Sierra Leone benämnd halfö mellan floderna
Rokelle och Ribbers mynningar, halfön Bulama och ön
Sherbro samt en midt emot liggande kuststräcka,
med en areal af tillsammans 7–8 tusen qvkm. och
75,000 innev. (1888), deraf 270 hvita. De förnämsta
handelsvarorna äro färgträ, kokosnötter, sesam,
kautsjuk, gummi, jordnötter, palmolja, elfenben, vax,
ingefära och andra kryddor. Säte för den engelske
guvernören är staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
