Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sicilien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Maj, sedan fästet gifvit sig. Af hans ättlingar,
som upphöjdes i riksgrefligt stånd 1773, fortlefver
den katolska grenen S.-Hohenburg.
Sicklaö, f. d. socken i Stockholms län, sedan 1888
års ingång förenad med Nacka och Erstaviks kapell
till Nacka socken. Jfr Nacka.
Sicksack (Fr. zigzag), en följd af linier, som
bilda vinklar med hvarandra, hvarannan utstående och
hvarannan inåtstående; kors och tvärs.
Sic transit gloria mundi, Lat., så förgår denna
verldens härlighet.
Sic volo, sic jubeo, Lat., så vill jag, så befaller
jag.
Sic vos, non vobis, Lat., »så verken I, men icke för
er sjelfva», d. v. s. den ene har mödan, den andre
tar lönen.
Sicyon. Se Sikyon.
Sida-bast, användbart på samma sätt som hampa,
erhålles af innerbarkens fibrer hos flere arter
af malvacéslägtet Sida, som i talrika former är
utbredt öfver Ost- och Vestindien, samt äfven har
representanter i Norra Amerika (Virginia), i Brasilien
och å Kanariska öarna. De arter, som lemna ofvannämnda
bast, äro S. cordifolia L., S. rhomboidea Roxb. och
möjligen S. retusa L. För öfrigt äro alla arterna
utmärkta genom sin stora halt af växtslem, i synnerhet
i bladen, men äfven i blommorna och rötterna,
hvarför afkok på dessa begagnas för samma ändamål som
Althaea-dekokt i Europa. O. T. S.
Siddim (Arab. Schadhâm, salt), »Saltdalen», hette
enligt judisk tradition den fruktbara dal, som genom
Sodoms och Gomorras förstöring förvandlades till Döda
hafvets bäcken.
Siddons [si’ddöns], Sarah, engelsk skådespelerska. Se
Kemble 3.
Siddur. Se Rabbinska språket och literaturen, sp. 619.
Sideby, socken, afskild 1860 från Lappfjärd,
i Vasa län, Nerpes domsaga, Ilmola härad,
utgör ett konsistorielt pastorat af 3:dje
kl., Åbo ärkestift, Vasa nedre kontrakt. Utmed
socknegränsen mot Satakunda samt Åbo och Björneborgs
län framstryker finska landtryggen (Suomenselkä),
utbredande sig i en knappt märkbart upphöjd,
småbackig sandplatå, som med Sideby-udde skjuter
ut i hafvet. Areal 186 qvkm. Befolkningen,
svensktalande, 2,712 personer (1887).
A. G. F.
Siden. Se Sidenindustri.
Sidenapslägtet. Se Hapale.
1. Sidenbladh, Per Elis, geolog,
statistiker, född i Arnäs socken i Ångermanland
d. 19 Febr. 1836, blef 1855 student i Upsala och
1863 filos. doktor. Anställd 1860 som tjensteman vid
Sveriges geologiska undersökning, deltog han under
åtta år i dess arbeten, hvarefter han öfvergick till
Statistiska centralbyrån, der han 1867 blef aktuarie,
1870 sekreterare samt 1879 öfverdirektör och chef. I
sistnämnda egenskap är han numera äfven ordförande
i Statistiska tabellkommissionen. Sedan 1880 har
S. varit ledamot i Kommissionen för de allmänna
kartearbetena. Vidare var han en af de svenska
kommissarierna vid geografiska kongressen i Paris
(1875), ombud vid statistiska kongressen i Budapest
(1876) samt ledamot vid permanenta
statistiska kommissionens möten i Paris (1875 och
1878) och vid demografiska kongressen derstädes
(1878). 1876 blef han ledamot af Landtbruksakademien,
1882 af dess förvaltningskomité, 1884 af
Vetenskapsakademien, hvarjämte han är medlem
af flere utländska institutioner. 1869 utsedd af
Vetenskapsakademien till redaktör af Statskalendern,
innehade han denna befattning i åtta år. S. har
sedan stiftandet (1881) varit ordförande i styrelsen
för försäkringsaktiebolaget Fylgia. Af trycket
har han utgifvit de geologiska kartbladen Arboga
(1862), Säfstaholm (1864), Tärna (1867), Rånäs
(1868) och Venersborg (1870) jämte
beskrifningar; Förslag till förändradt sätt för erhållande
af en del jordbruks-statistiska uppgifter (1874),
hvilket förslag är af regeringen satt i verket;
Schweden, statistische mittheilnngen (utgörande den
statistiska delen af Sveriges officiella katalog
vid verldsutställningen i Wien 1873; öfversatt på
franska), Swedish catalogue (för verldsutställningen
i Filadelfia 1876), Royaume de Suède (för
verldsutställningen i Paris 1878) m. m. Dessutom har
han som tjensteman i det statistiska ämbetsverket
bidragit till de derifrån sedan år 1867 årligen
utgångna officiella statistiska publikationerna (deraf
Sveriges officiela statistik i sammandrag, årg. 1870
och 1871; särskildt utgifven) samt som föredragande i
Landtbruksakademien från och med 1881 afgifvit årliga
redogörelser Om hushållningssällskapens verksamhet
(i akademiens handlingar och tidskrift).
2. Sidenbladh, Karl, språkforskare, statistiker,
den föregåendes broder, född d. 25 April 1840 i
Arnäs, Vesternorrlands län, blef 1859 student i
Upsala, 1866 filos. doktor och e. o. amanuens vid
universitetsbiblioteket samt 1867 docent i nordiska
språk. 1871 utnämndes han till aktuarie i Statistiska
centralbyrån, der han förut tjenstgjort, och
1879 utnämndes han der till förste aktuarie. 1882
blef han ledamot af Landtbruksakademien och 1886
ledamot af Statistiska tabellkommissionen. Sedan
några år har han deltagit i komitéers arbeten
och i kommunala värf. Af trycket har S. utgifvit:
Stiörnu-Odda draumr (1866), Allmogemålet i Norra
Ångermanland (1867), Statistiska meddelanden om Island
(1871), Öfversigt af svenska litteraturen. Läsebok
(jämte C. L. Östergren, 1872), Sveriges härads- och
sockennamn (1872, ny uppl. 1873), bearbetad uppl. af
Administrativ och statistisk handbok af E. Fåhraeus
(1879, tillägg dertill 1885), Sveriges kommuner i
administrativt, judicielt och ecklesiastikt hänseende
(1885, årligen nya uppl. 1886–89) m. m. Derjämte
har han redigerat Sveriges statskalender (alla
årgångarna fr. o. m. 1878) och författat en del
af det statistiska ämbetsverkets publikationer
(mest befolkningsstatistik), äfvensom bearbetat och
utgifvit Sveriges officiela statistik i sammandrag
(årg. fr. o. m. 1872) och Sparbankerna i Sverige
(årg. fr. o. m. 1870).
Sidenindustri. Siden (af Kines, si, silkesmask)
är en väfnad, tillverkad af de på ett visst sätt
behandlade trådar, hvaraf åtskilliga insekter, de
s. k. spinnarna, vid förpuppningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
