Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slags mätningar med hjelp af qvicksilfver på ett
flått fat med öppningar åt åtta håll. Palmieri har
iakttagit jordbäfningar medelst elektromagnetism
sålunda att en åt alla sidor rörlig pendel fått
sluta volta-kedjor, hvilka genom dermed förbundna
telegrafapparater angifvit i hvilken riktning
jordbäfningarna gått.
Seismologi (af Grek. seismos, jordbäfning, och
logos, lära), läran om jordbäfningarna.
Seismometer. Se Seismograf.
Seisseralp, högslätt på de sydtyrolska
dolomitalperna, bildande en fördjupning
i bergmassan och sträckande sig från s. ö. till
n. v., mellan Schlern och Grödendalen. Dess omkrets
är 60 km., höjden vid midten omkr. 1,400 m., men vid
kanterna öfver 2,000 m. öfver hafvet. Ur geologisk
synpunkt är denna, af flere klyftor genomskurna
högslätt af intresse genom sin rikedom på petrifikat
och sina toppar af augitporfyr. S. är Tyrolens
vidsträcktaste alpbete och tillhör till största delen
kommunen Kastelruth.
Seistan. Se Sistan.
Seitel. Se Seidel.
Sej, zool. Se Torskslägtet.
Seja l. Dsjeja, biflod till Amur, rinner upp på
Stanovojbergen, flyter i sydöstlig hufvudriktning
genom den ryska Amurprovinsen och faller vid
Blagovjesjtjensk från v. ut i sin hufvudflod. S. är
segelbar under en sträcka af 480 km.
Sejanus, Lucius Aelius, romersk kejsaregunstling,
var son af en etrurisk riddare, Sejus Strabo,
men adopterades af en viss Julius, som under kejsar
Augustus var befälhafvare för pretoriangardet. Kort
efter sin tronbestigning ställde kejsar Tiberius
honom vid hans faders sida som pretorianernas chef,
och några år efteråt gaf han åt honom ensam kommandot
öfver den mäktiga lifvakten. S. lät ej allenast
till Rom församla alla gardestrupperna, hvilka under
Augustus blifvit delvis stationerade på olika platser
utom hufvudstaden, utan äfven med kejsarens begifvande
år 23 e. Kr. för dem upprätta ett starkt förskansadt
läger. Stödd dels på dessa trupper och dels på
kejsaren, hvars oinskränkta förtroende han åtnjöt,
var han sedermera under någon tid den, som nästan
ensam länkade Roms öden. För att ytterligare stärka
sin makt och bana sig väg till tronen, röjde han undan
flere medlemmar af den kejserliga familjen, bland dem
kejsarens egen son, Drusus, till hvars gemål, Livilla,
han stod i ett brottsligt kärleksförhållande. Denne
Drusus lät han genom Livilla år 23 afdagataga med
gift. Slutligen, år 26, förmådde han kejsaren sjelf
att för alltid lemna Rom och draga sig tillbaka till
ön Capri. Varnad, började Tiberius genomskåda den
allsmäktige gunstlingen samt lät år 31 öfverrumpla
och afrätta honom. Se Jülg, »Vita Lucii Aeli Sejani»
(1882).
Sejm, den forna polska riksdagen. – Sejmik,
provinslandtdag i det forna Polen.
Sejnfall (af Eng. sign, signal), sjöv., den lina,
hvarmed på örlogsfartyg flaggor upphissas på toppen
eller under gaffeln. Jfr Knapp,
sjöv.
R. N.
Séjour [sesjour], Fr., vistelse, vistelseort; den
tid, hvarunder främlingar pläga vistas vid ett bad
(badsejour), en brunnsort (brunnssejour) o. s. v.
Sejrö, dansk ö i Kattegatt, utanför Själlands
nordvestra kust, i Sejröbukten. 761 innev.
(1880). På nordligaste spetsen af ön finnes en fyr.
E. Ebg.
Sejsa, sjöv., med lina eller garn sammanbinda
två eller flere tåg, som ligga bredvid hvarandra
(t. ex. gångarna eller parterna i ett blocktyg),
så att de ej förskjuta sig. Sjelfva fastgöringen får
namn af sejsning. R. N.
Sejsing, sjöv., ett kort tåg, slaget, lagdt eller
flätadt af kabelgarn. Det finnes »refsejsingar»,
hvilka användas vid seglens refning,
»beslags-sejsingar» till seglens beslående,
»kabellar-sejsingar» vid ankarets hemvindande
m. fl. R. N.
Sekakul, bot. Se Palsternacka.
Sekant (af Lat. secare, skära), matem. 1. Hvarje rät
linie, som skär en kurva i en eller flere punkter. –
2. En af de trigonometriska eller goniometriska
funktionerna (se Trigonometri). – Sekantkoefficienter
kallas vissa tal, som uppträda vid utvecklingen
af sekanten för en båge i potensserie; dessa tal,
af hvilka de fyra första äro 1, 1, 5, 61, äro nära
beslägtade med de Bernoulliska talen. G. E.
Sekel. 1. (Siclus), hebreisk vigt- och
myntenhet. Ursprungligen var det en vigt särskildt för
metaller. Så länge det ej fanns myntade penningar, var
sekel äfvenledes ett slags räknemynt, som utgjorde
en tretusendedel af en hebreisk talent. 142 f. Kr.,
på Makkabeernas tid, började sekelmynt präglas,
motsvarande ungefär 2 kr., med inskriften »Sekel
Iisrael» och på reversen ett olivträd, en drufva, en
palm e. d. – 2. (Lat. saeculum), århundrade. I den
kanoniska rätten betecknar »saeculum» det verldsliga
lifvet i motsats till det andliga, verlden i motsats
till kyrkan. Deraf uttrycket sekularisation. Jfr
Sekular.
Sekond (af Lat. sectudus, den andre), sjöv.,
chefens närmaste man ombord å örlogsfartyg,
vanligtvis af kaptens rang. Hans närmaste åliggande
är tillsyn vid allt, som rör disciplin, ordning
och hushållning. Enligt fartygschefens order leder
han alla arbeten vid ut- och afrustning, uppgör
skeppsrutin och besättningens fördelningar samt
har uppsjgt öfver samtliga uppbörder och detaljer,
dervid biträdd af fartygets officerare. Då alla man
äro på däck, för sekonden befälet, för såvidt icke
chefen sjelf öfvertager det. På mindre fartyg, der
sekond ej är kommenderad, ansvarar chefen sjelf för
sekondens åligganden. Sekond. kallas på norska och
danska »nästkommanderende». R. N.
Sekret (Lat. secretus, afskild), som adjektiv: hemlig,
t. ex. i sammanställningen sekreta kommissionen; som
substantiv: dels sigill (hemligt sigill, en furstes
sigill), dels afsöndrad vätska (se Afsöndring 1).
Sekreta deputationen. Se Hemligt utskott.
Sekreta (d. v. s. Hemliga) kommissionen, en af 1723
års riksdag beslutad, för de hemligaste ärendenas
behandling afsedd komité af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
