Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seglingsberg - Seglingsbeskrifning - Selgingsnål - Seglora - Segmalm - Segment - Segnerska hjulet - Segni - Segno - Sego. Se Segu - Segorbe - Segovia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Strömsholms kanal, Kolbäcksån, i Rämnas socken, Snefringe
härad, Vestmanlands län. Midt för stationen ligger det
till Rämnas bruk hörande Seglingsberg, med masugn,
qvarn och såg samt taxeradt till 130,500 kr. Under
1700-talet innehades S. af slägterna Adlerberg,
Schön m. fl.
Seglingsbeskrifning, sjöv., beskrifning öfver kuster,
farleder, strömmar och vindar, afsedd att vägleda den
sjöfarande. Ett dylikt arbete öfver svenska kusten är
utgifvet under namn af »Den svenska lotsen». Under
titel »Underrättelser för sjöfarande» utkommer
från Sjökarteverket hvarje vecka ett mindre häfte,
som upptager alla förändringar i afseende på fyrar,
prickar, grund m. m. för alla land och haf. R. N.
Seglingsnål. Se Segelsten.
Seglora, socken i Elfsborgs län, Marks härad. Areal
12,294 har. 2,147 innev. (1888). S. bildar med Frisla,
Kinnarumma och Skepphult ett konsistorielt pastorat
af 2:dra kl., Göteborgs stift, Marks och Bollebygds
kontrakt.
Segmalm, metallurg., kallas vid koppartillverkningen
sådana malmer, som förekomma tillsammans med
trögsmälta och segflytande bergarter, såsom
hornblende, talk, asbest o. s. v., och hvilka
derför användas att uppsättas öfver formorna i
sulu-ugnen, då man önskar öka nasarna (se Nas).
C. A. D.
Segment (af Lat. secare, skära), egentl. afskuret
stycke. 1. Matem. I allmänhet hvarje begränsad del af
en rät linie eller kurva, stundom också en begränsad
del af en plan eller buktig yta. Särskildt användes
ordet segment (cirkelsegment) för att beteckna en
af en cirkelbåge och dess korda begränsad del af
cirkelns yta. Den krokliniga vinkel, som bildas af
cirkelbågen och kordan kallas segmentets vinkel; med
vinkel i segmentet förstås den rätliniga vinkel, hvars
spets är en godtycklig punkt på cirkelbågen, och hvars
ben utgöras af denna punkts sammanbindningslinier
med kordans ändpunkter. Alla vinklar i ett och samma
segment äro lika stora. – Vinkeln i ett segment är
spetsig, rät eller trubbig, allteftersom segmentet
är större än, lika stort med eller mindre än halfva
cirkeln. Två eller flere segment, i hvilka vinklarna
äro lika stora, kallas likformiga segment. – Sferiskt
segment se Sferisk. – 2. Zool. Segment benämnas inom
zoologien de afdelningar inom djurkroppen, hvilka
ligga den ena bakom den andra. I sin enklaste form,
då kroppens alla segment hafva en fullständigt eller
nästan fullständigt likartad byggnad, anträffas
segmenteringen hos många maskar, hvilkas kropp
består af ett antal afdelningar, hvilka såväl till
det yttre äro skilda från hvarandra som i det inre
skilda genom skiljeväggar, och hvilka – med undantag
af det första och sista segmentet – äro väsentligen
likartadt byggda; så innehåller hvarje segment ett
par afsöndringsorgan, ett par nervknutar (ganglier),
bär två par bihang o. s. v. Hos de s. k. leddjuren
äro segmenten eller lederna olikartade, i det å
kroppen hos flertalet några större afdelningar kunna
urskiljas, inom hvilka afdelningar segmenten äro
hufvudsakligen öfverensstämmande, medan de äro mera
afvikande från segmenten
i de andra hufvudafdelningarna. På liknande sätt
förhålla sig ock segmenten hos ryggradsdjuren,
hos hvilka dock segmenteringen vanligtvis blott är
utpräglad hos vissa organsystem (skelett, nervsystem
o. s. v.). I allmänhet betecknar segmentbildningen
ett högre skede i djurorganismens utveckling. Den
saknas helt och hållet hos de lägsta formerna
(kavitetsdjuren och de lägsta maskarna), men
framträder, då kroppen uppnår en betydligare storlek
och blir i behof af mångfaldigare organ. Så är
tvifvelsutan den yttre segmentbildningen förvärfvad
i sammanhang med behof af större rörlighet. Den
likartade (homonoma) segmenteringen är en lägre
utvecklingsform än den olikartade (heteronoma), hos
hvilken senare några segment genom särskild utveckling
af vissa organ, som kunna tillbakabildas hos andra
segment, erhålla en högre fysiologisk betydelse.
1. G. E. 2. L-e.
Segnerska hjulet (i England benämndt »Barker’s
mill») är ett år 1750 af Segner i Tyskland
uppfunnet vattenhjul, hvars verkan grundar sig
på vattnets reaktion vid utströmning. Det utgöres
af ett vertikalt rör med två eller flere smalare
rör nedtill, anbragta i horisontalt läge. Vattnet
inströmmar upptill och utströmmar nedtill, vid de
sistnämnda rörens yttre ändar, genom ett i sidoytan
till hvarje af dessa rör uttagen öppning. På motsatt
sida mot den, der utströmningen sker, uppstår
då ett tryck, som sätter apparaten i rotation
kring dess vertikala axel. Naturligtvis måste
öppningarna vara uttagna åt samma håll i samtliga de
horisontala rören, så att öfverallt trycket verkar
till rotation i en och samma riktning. Något
praktiskt värde har icke denna apparat, men
den innehåller grunden till de s. k. skotska
turbinerna och andra reaktionshjul. Jfr Turbin.
G. R. D.
Segni [senji], Lat. Signia, stad i italienska
provinsen Rom, vid Rom–Neapel-banan. 5,789
innev. (1881). Biskopssäte. Staden, som lär hafva
blifvit anlagd af Tarquinius Superbus, har en vacker
katedral samt lemningar af cyklopiska murar.
Segno [senjå], Ital., musikt., »tecken». – Dal segno,
»från tecknet». Se Al segno.
Sego. Se Segu.
Segorbe (fordom Segohriga), naturskönt belägen, af
gamla murar omgifven stad i spanska prov. Castellon
de la Plana (Valencia), vid floden Palancia. 8,095
innev. (1877). Biskopssäte. Marmorbrott, pappers-
och stärkelsetillverkning.
Segovia. 1. Provins i Spanien, begränsad af
provinserna Valladolid och Burgos i n., Soria i
n. ö., Guadalajara och Madrid i s. ö. samt Avila
och Valladolid i v. Areal 6,827 qvkm. 154,457
innev. (1887). Landet är bergigt i söder och
sydöst, der Sierra Guadarrama stryker fram, men
för öfrigt slätt eller småkulligt. De förnämsta
floderna äro Dureton, Cega och Eresma, hvilka flyta
till Duero. Jordmånen är fruktbar; säd, frukter
och vin produceras i stor mängd. Fårafveln är
betydande. Handel och industri äro i S. nästan
utan all betydelse. Bly- och guldgrufvor finnas. –
2. Hufvudstad i nämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
