Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schauman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för finska kyrkan» (1857–59). Men tillika togs
hans förmåga i anspråk för praktiska värf. Han
kallades till ledamot i kyrkolagskomitén 1852 och
utsågs af samma komité 1854 att redigera ett nytt,
omarbetadt kyrkolagsförslag. Bland andra komitéer,
i hvilkas arbeten han deltog, må nämnas: komitén
för läroverkens omorganisation (1855), komitén
för reglering af kommunalförvaltningen på landet
(1859) och komitén för upprättande af förslag för
folkskoleväsendet i landet (1861–62). Utsedd att
1856 tala vid en universitetsfest med anledning af
Alexander II:s kröning, tolkade S. de förhoppningar
om raskt framåtskridande i olika riktningar, som
vid denna tid vaknat hos Finlands allmänhet, i ord,
som i hela landet mottogos med det lifligaste
bifall. Efter detta tal, hvilket betraktades som en
epokgörande tilldragelse, var S. en af de främste
bland dem, som arbetade på det konstitutionella
statsskickets återupprättande i Finland. Han valdes
till medlem af det s. k. Januariutskottet 1862 och
till representant i presteståndet vid landtdagen
1863–64. År 1865 blef han biskop i Borgå och var
derigenom sjelfskrifven representant vid landtdagarna
1867, 1872 och 1877. Såväl genom sin vältalighet
som genom sina insigter i stats- och kyrkorättsliga
frågor utöfvade han ett mäktigt inflytande i sitt
stånd. Strängt fasthållande kyrkans lära, var han
dock tolerant mot främmande trosbekännare och varmt
hängifven religionsfrihetens grundsats. Från denna
ståndpunkt arbetade han för ny kyrkolag för Finland
och för skolans skiljande från kyrkan. Ett af honom
såsom medlem i kyrkolagskomitén utarbetadt Förslag
till kyrkolag för storfurstendömet Finland (1863)
låg till grund för 1869 års kyrkolag, ehuru hans
frisinnade synpunkter icke i allt blefvo genomförda. I
tidningar publicerade S. uppsatser i statsrättsliga
och politiska frågor, hvilka han jämte flere af sina
tal utgaf under titeln Tal och uppsatser rörande
statsrättsliga förhållanden i Finland (1876). Såsom
biskop i Borgå stift verkade S. nitiskt för allvar
och pligttrohet bland stiftets presterskap. Han
fortsatte der sina teologiska arbeten, hvilkas
frukter framträdde i »Sanningsvittnet. Theologisk
och kyrklig månadsskrift» (1869–73), och i ett
ofullbordadt arbete öfver Praktiska theologien
(1874–77). Död i Borgå den 28 Juni 1877. M. G. S.
2. Schauman, Bernt Otto, finsk publicist och konstvän,
den föregåendes broder, föddes i Helsingfors d. 17
Maj 1821, blef student 1837, idkade studier vid
universitetet i Upsala 1842–43, blef e. o. amanuens
vid universitetsbiblioteket i Helsingfors 1849 och
ord. amanuens 1854 samt tog 1867 afsked. S. har
varit medarbetare i åtskilliga tidningar samt för
öfrigt skrifvit texten till »Fotografier af finska
målares taflor I–III» (1862–65), »Fotografialbum
från konstföreningens expositioner» 1879, 1880
och 1881 m. m. Den finska konstföreningen, hvars
intendent han var under en följd af år intill 1887,
har väsentligen genom hans bemödanden fått sitt
galleri utvidgadt. Såsom medlem af ridderskapet och
adeln vid flere landtdagar har S. ej sällan tagit till orda i konstfrågor.
M. G. S.
3. Schauman, Josef August, finsk publicist,
den föregåendes broder, född i Helsingfors d. 7
Juli 1826, blef student 1842 och filos. magister
1850. Han var en af de förste i Finland, som
gjorde arbetet i tidningspressens tjenst till
huvudsaklig lefnadsuppgift. 1859–60 redigerade han
veckobladet »Papperslyktan», 1861–63 »Helsingfors
tidningar» och 1864–85 »Huvudstadsbladet». Under
titeln Nu och förr har S. de sista åren publicerat
skildringar från äldre tider. Han har varit en
verksam medlem af Helsingfors kommunalrepresentation
och som medlem af ridderskapet och adeln blifvit
invald i flere vigtiga landtdagsutskott. M. G. S.
Schaumburg (egentl. Schauenburg), f. d. tyskt
grefskap i westfaliska kretsen, vid Weser, begränsadt
af furstendömet Kalenberg, grefskapen Lippe och
Ravensberg samt furstendömet Minden. Grefskapet erhöll
sitt namn af den emellan Rinteln och Oldendorf belägna
borgen Schauenburg, hvars byggherre Adolf I år 1030
af kejsar Konrad II erhöll kringliggande område i
förläning. Efter att hafva varit förenadt med Holstein
1111–1290 blef S. upphöjdt till furstendöme 1620, men
efter den furstliga mansliniens utslocknande (1640)
blef det i westfaliska fredsslutet (1648) deladt
mellan Braunschweig-Lüneburg, Hessen-Kassel och
Lippe. Den lippeska delen bildar f. n. furstendömet
Schaumburg-Lippe (se d. o.). Det område, som tillföll
Hessen-Kassel, blef 1866 preussisk besittning under
namn af grefskapet S. och utgör numera kretsen Rinteln
i regeringsområdet Kassel. Ett annat Schaumburg,
f. d. standesherrschaft, förenades 1887 med
furstendömet Waldeck.
Schaumburg-Lippe, ett till Tyska riket hörande
furstendöme, innefattar vestra delen af det
forna grefskapet Schaumburg samt begränsas af
preuss. provinserna Hannover och Westfalen äfvensom
den preussiska delen af grefskapet Schaumburg. Areal
339,7 qvkm. 37,204 innev. (1885), till största delen
lutheraner. Landet är beläget på Wesergebirges
nordligaste förgreningar; större delen utgöres
af slättland, den mindre af kuperad mark. Några
större vattendrag finnas icke. S. har en mycket
fruktbar jordmån samt stor rikedom på stenkol
och trä. Mineralkällor finnas i Stadthagen
och Eilsen. Hufvudnäringar äro landtbruk
och ladugårdsskötsel. För bildningen sörja,
utom folkskolor, 3 högre borgareskolor, 1 högre
flickskola, 1 skollärareseminarium och 1 gymnasium
i Bückeburg. Furstendömet har 2 städer: Bückeburg
(hufvudstad) och Stadthagen. Enligt författningen af
d. 17 Nov. 1868 är S. en konstitutionel och ärftlig
monarki. Landtdagen sammanträder hvarje år och
består af 15 medlemmar. Budgeten för 1889–90 upptog
inkomsterna till 736,240 och utgifterna till 704,714
mark; skulden består af amorteringslån på 510,000
mark. S. sänder 1 representant till tyska riksdagen
och har 1 stämma i förbundsrådet. Dess krigsstyrka
tillhör 7:de westfaliska jägarebataljonen. Dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
