Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - San Juan de Amatitlan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
San Juan de Amatitlan. Se Amatitlan.
San Juan de Fuca-Sundet, sund på Nord-Amerikas vestra
kust, mellan Vancouvers ö och staten Washington.
San Juan de las Aguilas. Se Aguilas.
San Juan del Norte (af engelsmännen kallad Greytown),
hamnstad i central-amerikanska republiken Nicaragua, i
en osund trakt vid Rio San Juans mynning. Omkr. 1,500
innev. S. eger en god hamn och drifver handel med
guld, färgträ, hudar m. m. Det anlades 1796 af
spaniorerna, förenades omkr. 1848 med den engelska
lydstaten Mosquitokusten, men afträddes 1860 till
Nicaragua.
San Juan de los Lagos, stad i mejikanska staten
Jalisco, omkr. 2,000 m. öfver hafvet. Omk. 20,000
innev. Der hålles årligen en stor mässa.
San Juan de los Remedios, stad på den
spansk-Vestindiska ön Cuba. Omkr. 8,000
innev. S. grundades 1545 i en sumpig och osund trakt,
är genom jernväg förenad med norra kusten och har en
betydande sockerexport.
San Juans arkipelag (äfven kallad Haro-arkipelagen),
ögrupp vid Nord-Amerikas nordvestra kust, skiljes
från Vancouvers ö af Harosundet, från fastlandet,
staten Washington, af Rosariokanalen. Den omfattar
440 qvkm. Den största ön, San Juan, har ensam en
yta af 138 qvkm., är bördig och eger en förträfflig
hamn. Sedan England 1846 till Förenta staterna
afträdt hela fastlandet och hälften af sundet mellan
kontinenten och Vancouvers ö, uppstod tvist om
eganderätten till S. De diplomatiska förvecklingarna,
som hotade att blifva allvarliga, löstes af den tyske
kejsaren Vilhelm I, hvilken, vald till skiljedomare,
fällde utslaget till Förenta staternas fördel 1872.
Sank, sjöv. Ett fartyg säges skjutas, seglas l. rännas
i sank, då det till följd af grundskott, kollision
l. ramning sänkes. R. N.
Sankelmark, by i Slesvig, 10 km. s. om Flensburg, vid
den lilla Sankelmarksjön. Der stod d. 6 Febr. 1864 en
häftig strid mellan en dansk brigad under Max Müller
(2,800 man), som var stadd på återtåg från Dannevirke,
och de förföljande österrikarna (6,300 man) under
Gablenz. Danskarnas förlust utgjordes af 234 döda
och sårade samt 542 fångar, österrikarnas af 431
man. Ett minnesmärke öfver de fallne restes d. 21
Sept. 1889. – S. hör till Oversö socken, der d. 24
April 1848, likaledes vid återtåg från Dannevirke,
en strid egde rum mellan danskar och tyskar.
E. Ebg.
Sankhja (sankhja-filosofien, sankhja-systemet),
ett buddhistiskt, filosofiskt system, enligt hvilket
verlden uppkommit genom föreningen mellan ande och
natur (puruska och praksti), eller rättare genom
föreningen mellan en oändlig mängd andliga väsenden
och materiella principer. Detta system, som alltså är
uppenbart dualistiskt, står derigenom i skarp motsats
mot vedanta-filosofien. Dess sammanhang med den
grekiska filosofien har påvisats af L. v. Schröder,
i »Pythagoras und die inder» (1884).
Sanklo l. Sanklos (härledning obekant), hvardagligt
namn på inflammation i testiklarna. Se Orchitis.
Sankt, förkortadt S. l. S:t (af Lat. sanctus),
helig. Ordet förekommer oftast vid namn.
Sankt Anna, socken i Östergötlands län, Hammarkinds
härad. Areal 12,327 har. 2,087 innev. (1888). Annex
till Skällvik, Linköpings stift, Hammarkinds
kontrakt. Efter nuv. komministers afgång skall S:t
A. utgöra ett regalt pastorat af 3:dje kl.
Sankt Barbaras öar. Se Abrolhos.
Sankt Bernhard, Stora och Lilla. Se Bernhard.
Sankte Pers fisk, Petersfisk, Zeus faber,
zool., en till fam. makrillfiskar (Scomberideae),
ordn. taggfeningar (Acanthopterygii) hörande
fisk. Kroppen är hoptryckt och hög, ryggfenan
tudelad, munöppningen stor. Vid basen af rygg-
och analfenorna finnes en rad af taggsköldar. På
kroppssidan är en stor, oval, svart fläck. Enligt
legenden är denna fläck ett aftryck af S:t Petrus’
finger – hvaraf namnet. Fisken har en vidsträckt
utbredning i Medelhafvet och Atlantiska oceanen.
L-e.
Sankt Gallen. 1. Kanton i nordöstra Schweiz,
gränsar i n. till Thurgau och Bodensjön, i ö. till
Vorarlberg, Liechtenstein och Grisens, i s. till
Grisons, Glarus och Schwyz samt i v. till Zürich,
hvarjämte den omsluter kantonen Appenzell. Areal
2,019 qvkm. Hela kantonen består af i en ring liggande
dalar, i hvilkas midt Appenzells högland höjer sig. I
v. löper Thurdalen (Toggenburg), i ö. Rhendalen samt i
s. v. Wallensjöns och Linths dalgång, mellan hvilka
senare Thuralperna höja sig, hvilka sönderfalla
i Sentisgruppen, nående en höjd af 2,504 m., och
Churfirsten-kedjan. Söder derom, afskildt genom
Sargansslätten och Wallensjön, fylles landet af
Glarneralpernas östligaste förgrening, Sardona-kedjan,
med Ringelspitz (3,249 m.). I n. har landet icke
alpkarakter; det är kuperadt, men bördigt; den
högsta punkten är Tannenberg (901 m.). De djupast
belägna delarna, Zürich- och Bodensjöarna, ligga
409 och 398 m. öfver hafvet. Genom passen öfver
Hulftegg, Hummehvald, Wildhaus, Kunkel m. fl. stå
kantonens områden i förbindelse med hvarandra. 68 1/2
proc. af arealen äro odlad jord eller betesmark,
16 1/2 proc. skog och 15 proc. improduktiv
jord. Åkerbruket lemnar ej tillräckligt med säd
för kantonens behof; vin odlas nästan endast i
Rhendalen, frukt produceras deremot i betydande
mängd. Boskapsskötsel drifves i rätt stor skala,
äfvensom silkesodling i Sargansområdet. Skiffer,
sand- och kalksten brytas, hvarjämte qvarnstenar
huggas. Af mineralkällorna äro de vid Ragaz-Pfäfers
mest betydande. Industrien har nått en stor
utveckling; särskildt blomstra stickfabriker,
bomullsväfrerier, tryckerier och färgerier i
Toggenburg och Rhendalen. Handeln främjas genom en
mängd ångbåtslinier på Boden- och Zürichsjöarna samt
genom de förenade schweizerbanornas jernvägsnät,
De förnämsta handelsstäderna äro: Sankt Gallen,
Rorschach, Wattwyl, Rapperswyl, Wesen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
