Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samaritkurs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfriga fria, t. ex. Papilionaceae, eller växter med
fjärilslik blomkrona. Liksom blomkronan, kan äfven
blomfodret vara sambladigt, gamosepalt (af gamos,
gifte, och sepala, foderblad). O. T. S.
Samboer (äfven Cabroer och Griffioer), afkomlingar af
en neger och en mulatt. Jfr Menniskoraser (sp. 1363).
Sambor, stad och hufvudort i ett regeringsområde i
Galizien, belägen vid Dnjestr och Dniestr-banans
bilinie Chyrow–Stryj. 13,586 innev. (1880). Säte
för krigsrätt. Staden har bryggerier, qvarnar och
linneväfverier samt drifver betydande handel.
Sambordsplanka. Se Bordläggning, skeppsb.
Sambre [sangbr], biflod från v. till Meuse, upprinner
på Ardennerna, 210 m. öfver hafvet, i franska
depart. Aisne, passerar städerna Landrecies och
Maubeuge och inträder derefter i Belgien, der den vid
Namur utmynnar i sin hufvudflod. Med en längd af 180
km. är den segelbar under ett lopp af 148 km. Dess
bifloder äro från h. i Frankrike Petite och Grande
Helpe, i Belgien Hante och Heure, från v. Piéton
och Orneau. En kanal af 67 km. längd, Sambrekanalen,
går från Landrecies söderut till Oise, sammanbindande
Seines och Meuses områden.
Sambruk. Se Hyttbruk.
Sambuca Zabut, stad i italienska
prov. Girgenti, området Sciacca, på Sicilien. 9,682
innev. (1881). Handel med vin, olivolja och mandel. I
staden fins ett af sarasener bygdt, efter emiren
Zabut uppkalladt, numera förfallet kastell. Staden
tillhörde fordom den romerska slägten Barberini.
Sambucko, sjöv., ett arabiskt, mindre fartyg,
förekommande på ost-afrikanska och indiska kusterna.
R. N.
Sambucus, bot. Se Fläder.
Sambuka (Grek. sambyke), ett af forntidens greker
begagnadt, trehörnigt stränginstrument, som liknade
harpa.
Samburhjorten. Se Kronhjortar.
Sambyggare, bot. Se Monaecia.
Sameganderätt, jur., eger rum, då två eller flere
personer gemensamt ega en och samma sak. Delaktigheten
kan vara lika, hvilket antages vara händelsen, då
förvärfvet icke angifver något annat, eller olika.
Sameganderätten får icke, såsom förhållandet var
i den romerska rätten, fattas så, som skulle hvar
och en af samegarna hafva sin särskilda del af
rättsobjektet under sin uteslutande rätt, utan på
ett naturligare sätt så, att hvar och en af dem har
hela den gemensamma saken till föremål för sin rätt,
med den inskränkning deri, som följer af den eller
de andres lika rätt. I utöfningen af eganderätten
måste samegarna antingen jämka med hvarandra, der
saken endast af en i sänder kan tillgodogöras, eller
öfverenskomma om sättet för sakens tillgodogörande
för gemensam räkning. Kostnaderna böra af samegarna
tillskjutas efter deras andelar. Om någon för sin del
frånträder det gemensamma tillgodogörandet af saken,
äro de öfrige berättigade att ensamma göra sig den
till godo, dock
ej så, att saken genom öfvermått deri försämras. De
särskilda kostnaderna härför bäras af dem ensamt. Hvar
och en af samegarna har rätt att på annan man
öfverlåta sin rätt och, i fall saken kan intecknas,
låta taga inteckning för sin del. Afkastningen
af saken skall fördelas mellan samegarna; och kan
hvar och en af dem äfven fordra delning af sjelfva
saken, så vidt densamma är delbar, d. v. s. är till
sina delar proportionel lika användbar för samma
ändamål som hela saken odelad. Jfr Eganderätt.
E. V. N.
Sameland, försvenskning af den lappska benämningen
på Lappland. Jfr Lappar, sp. 764.
Same-nabma-kastates. Se Adde-nabma-kastates.
Samfundet för Nordiska museets främjande. Se Nordiska
museet.
Samfundet för utgifvande af handskrifter
rörande Skandinaviens historia, Kongliga. Genom
öfverkammarherren friherre Stiernelds försorg samlades
1815 en fond för bekostande af utgifningen utaf
dittills otryckta handlingar angående Skandinaviens
historia. För att taga verket om hand, bildades
en komité, bestående af utrikesministern grefve
Lars von Engeström, statsrådet friherre Adlerbeth,
nämnde friherre Stierneld, protokollssekreteraren
Adlerbeth och aktuarien i riksarkivet Sundel samt
såsom sekreterare P. A. Granberg. Komitén, som hade
sitt första sammanträde d. 10 Nov. s. å., kallade till
korresponderande ledamöter om literaturen förtjente
män i alla svenska landsorter och på flere trakter
i Norge och Finland samt inhemtade upplysningar om
befintliga historiska manuskriptsamlingar. Första
delen af komiténs skrifter utgafs från trycket
1816. Genom beslut d. 8 Febr. 1817 utbyttes
benämningen komité mot samfund, och K. M:t stadfäste
genom resolution d. 16 Jan. 1821 ett förslag till
stadgar. Dessa stadgar innehålla, med sedermera genom
k. br. d, 17 Dec. 1831 gjorda ändringar och tillägg,
hufvudsakligen följande. Samfundets ändamål är att
af trycket utgifva sådana otryckta handlingar, som
upplysa någon del af Skandinaviens historia. Antalet
af ordinarie ledamöter skall vara 60 – det har
emellertid vexlat rätt mycket –, men antalet af
korresponderande ledamöter, såväl inländske som
utländske, är obestämdt. Samfundet sammanträder den
första tisdagen i månaderna Okt., Nov., Jan., Febr.,
Mars och April, en af de sista dagarna i Dec. månad
äfvensom d. 12 Maj, konung Gustaf I:s födelsedag, som
är samfundets högtidsdag. Ordförande väljes för år
bland ledamöterna, med slutna sedlar. En sekreterare,
som tillika är ledamot, förer protokollet vid
sammankomsterna, förvarar samfundets handlingar,
besörjer brefvexlingen, har tillsyn vid tryckningen
m. m. En skattmästare väljes för hvarje år. Den första
granskningen af de handskrifter, som äro ämnade att
till trycket befordras, ombestyres af en ledamot,
som derefter meddelar dem åt andra ledamöter,
hvilka deröfver vilja yttra sin mening. Samfundet,
som icke har några anslag af allmänna medel, bekostar
tryckningen af sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
