Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salangor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ofvan är den svartbrun, undertill gråbrun;
kroppslängden är 13 centimeter. Denna fogel, som
förekommer å Indiska arkipelagens öar, bygger
i likhet med några närstående arter de bekanta
ätliga svalbona. Dessa (jfr Kinesiska svalbon)
förfärdigar fogeln af alger och af sin spott, som
under fortplantningstiden i riklig mängd afsöndras;
spotten har mycken likhet med upplöst gummi och
stelnar straxt i luften. Värdet af de årligen i
handeln förda bona lär uppgå till öfver 5 mill. kr.
L-e.
Salangor. Se Selangor.
Salankemen (Szlankemen), köping i
Österrike-Ungern (Kroatien-Slavonien), nära Teis’
utflöde i Donau, 26 km. s. ö. om Karlovicz. Der vunno
Österrikarna under prins Ludvig af Baden en seger
öfver turkarna år 1691.
Salariera. Se Salarium.
Salarium, Lat. (af sal, salt), betecknade
ursprungligen den ration salt, som i forntidens
Rom såväl militärer som civila ämbetsmän erhöllo
på resor i provinserna. Sedermera, när dessa
rationer förvandlades i penningar, kom ordet att beteckna
en militärs eller ämbetsmans lön. Slutligen betydde
det i allmänhet aflöning, sold, arvode. – Salariera,
löna, besolda. Jfr Salär.
Sala silfververk. Se Sala grufva.
Salasser, en keltisk folkstam i transpadanska
Gallien, i Durias (nu Dora Balteas) dal, omkr. 36,000
personer på Kristi tid. Salasserna försvarade
sig tappert mot romarna, men tillintetgjordes
af Augustus. På deras område funnos rika
guldvaskerier.
Sala y Gomez, en obebodd klippö (4 qvkm.) i Stilla
hafvet, den östligaste punkten af Polynesien, 105°
20’ v. lgd fr. Gr. Ön, som är hemvist för en otalig
mängd vattenfoglar, upptäcktes 1793 af spaniorerna.
Salberg, Johan Julius, farmacevt, född 1680 i
Stockholm, förestod en längre tid i sin ungdom ett
kemiskt laboratorium i Dresden, blef derefter
provisor på ett laboratorium i Berlin och återvände
1709 till fäderneslandet samt inköpte apoteket
»Morianen» i Stockholm. Med rykte som den förnämste
farmacevt i Sverige, kallades han till ledamot af
Vetenskapsakademien vid dennas stiftelse. Han dog
i Stockholm 1753. S. författade flere afhandlingar
i Vetenskapsakademiens publikationer. Det var ock
efter hans anvisning och efter analyser af honom, som
Sabbatsbergs helsobrunn 1734 upptogs till begagnande.
Salbjörn, zool. Se Björn.
Salbohed, mötesplats för Vestmanlands regemente,
ligger i Vester-Fernebo socken, Vagnsbro härad,
Vestmanlands län, 18 km. v. om Sala, som är ställets
postadress.
Saldanha Oliveira [sallda’nja], João Carlos, hertig
af S., portugisisk krigare och statsman, f. 1791
i Lissabon, blef 1825 utrikesminister, utnämndes
1826, efter konung Johan VI:s död, till ståthållare
i Porto och undertryckte energiskt migueliternas
upprorsförsök, öfvertog s. å. krigsministerportföljen,
men begärde i Juli 1827 sitt afsked och reste till
England. Efter Dom Miguels tronbestigning 1828 grep
han till vapen för Dom Pedro, blef till en början slagen och
måste fly, men återkom, vann flere segrar, intog
Lissabon och tvang slutligen d. 26 Maj 1834 Dom
Miguel till att afsäga sig kronan. Straxt derefter
utnämnd till marskalk och markis, blef han 1835
krigsminister och president i ministerrådet, men tog
redan s. å. afsked. Efter September-revolutionen 1836
ställde han sig i spetsen för en kontra-revolution,
men misslyckades och måste gå i landsflykt. Först
1846 återvände han, då ett uppror höll på att
störta konungadömet tillika med den reaktionära
ministèren Cabral. Han utnämndes till hertig och
trädde å nyo i spetsen för regeringen, höll sig
qvar vid styret till Juli 1849, då han efterträddes
af Cabral, men ställde sig i Maj 1851 i spetsen för
ett militär-uppror, störtade sin medtäflare och var
derefter så godt som oinskränkt regent till d. 6 Juni
1856, då han sjelf störtades. 1860 blef han president
i högsta militärdomstolen. 1862–1864 och 1866–69 var
han sändebud vid påfliga hofvet, och 1870 tvang han,
i spetsen för några soldater, konungen att å nyo
utnämna honom till förste minister, men han lyckades
hålla sig qvar endast några månader. Sedan 1871 var
han sändebud i London. Död 1876.
Saldera. Se Saldo.
Saldo (Ital.), afslutning, rest; handelst., den vid
afslutningen af ett konto befintliga skillnaden
mellan debet- och kredit-sidan (inkomst- och
utgifts-sidan). – Saldera, utjämna, upphäfva, betala
(en räkning o. s. v.). Se Balans 2.
Saldoni [-då-], Baltasar, spansk musiker, f. 1807,
sedan 1840 förste sångprofessor vid Madrids
konservatorium, anses som en af de mest betydande
nyare spanske tonsättarna och sånglärarna. Han
har skrifvit italienska operor och spanska
»zarzuelas» (operetter), mässor, motetter,
hymner, orgelsaker, orkesterverk, körsånger,
visor och pianostycken, hvarjämte han utgifvit
en stor sångskola med vokaliser. Han har äfven
författat biografiska och musikhistoriska uppsatser.
A. L.
Saleb. Se Salep.
Saleby, socken i Skaraborgs län, Skånings härad. Areal
3,427 har. 1,788 innev. (1888). S. bildar med
Trässberg och Härjevad ett konsistorielt pastorat af
2:dra kl., Skara stift, Barne kontrakt.
Salen, stad i Marokko, vid Atlantiska
hafvet. Omkr. 10,000 innev. Före 1755, då staden
eröfrades af marokkanerna, var den ett sjelfständigt
piratsamhälle och hade då större betydelse än nu. På
samma ställe låg den romerska kolonien Sala.
Saleijer (Salaijer), ö i Indiska arkipelagen,
s. om Celebes. Areal 771 qvkm. Ön styres af infödda
höfdingar, men är skattskyldig under Nederlanden. Den
förnämsta naturprodukten är bomull. Befolkningen
tillhör den malajiska stammen och utgör omkr. 30,000
personer.
Salem. 1. Socken i Stockholms län, Svartlösa
härad. Areal 6,970 har. 922 innev. (1888). Annex till
Botkyrka, Strengnäs stift, Södertörns kontrakt. –
2. Namn på Sparlösa och Slädene gemensamma kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
