Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma / 277-278 (1890) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rönnow ... - Rörsångaren. Se Kärrsångareslägtet - Rörum. 1. Socken i Kristianstads län - Rörum. 2. Norra R., socken i Malmöhus län - Rörverk, samtliga tungstämmorna i orgeln - Röscha, boktryckaret. - Röske-Lund. Se Lund, M. T. - Röskva (Isl., »den raska»), Nord. mytol., syster till Tjalfve (Tjälfve) - Röst, kallas i allmänhet det ljud, som uppstår i menniskans luftstrupe - Röst (T. rüst). 1. Skeppsb., å fartygets sidor anbragta utbyggnader - Röst. 2. Se Tak - Röst, ögrupp i Norge - Rösthugnedagen, gammalt svenskt namn på bönesöndagen (se d. o.) - Röstlängd, en offentlig urkund, i hvilken ett områdes röstberättigade upptagas med angifvande af hvars och ens röstetal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enskilda personer skänkt grundfond, ökad medelst årliga
inbetalningar af delegarna. – R:s fabrik är numera,
sedan fabriken i Meissen flyttats från Albrechtsburg,
den äldsta, som från första anläggningen oafbrutet
fortgått intill våra dagar. – Jfr G. H. Stråle:
»Rörstrands historia och tillverkningar 1726–1850»
(1879).

Rörsångaren. Se Kärrsångareslägtet.

Rörum. 1. Socken i Kristianstads län, Albo
härad. Areal 2,006 har. 926 innev. (1888). Annex
till Östra Vemmerlöf, Lunds stift, Albo
och Jerrestads härad. – 2. Norra R., socken i
Malmöhus län, Frosta härad. Areal 6,783 har. 1,252
innev. (1888). N. R. bildar med Hallaröd ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Lunds
stift, Frosta kontrakt. – 3. Södra R., socken i
Malmöhus län, Frosta härad. Areal 4,772 har. 1,073
innev. (1888). S. R. bildar med Häglinge ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Lunds stift,
Frosta kontrakt.

Rörverk, samtliga tungstämmorna i orgeln.

Röscha (af T. röschen, liten ros, rosett),
boktryckaret., benämning på figurer, af hvilka sådana
sirater som de förr brukliga breda ramarna kring
kolumnerna hopsättas.

Röske-Lund. Se Lund, M. T.

Röskva (Isl., »den raska»), Nord. mytol., syster
till Tjalfve (Tjälfve) och dotter till en bonde,
hos hvilken Tor en gång tog herberge öfver
natten. Tjalfve hade vid detta tillfälle råkat
att knäcka ett lårben på en af Tors bockar,
hvilka slagtades till qvällsvarden. Då Tor
följande morgon återgaf lifvet åt sina bockar,
befanns den ene till följd af Tjalfves förseelse
vara halt på bakbenet. För att blidka den vredgade
Tor erbjöd bonden honom sina tvänne barn, hvilka
sedan alltid följa Tor såsom hans lydiga tjenare.
Th. W.

Röst kallas i allmänhet det ljud, som uppstår i
menniskans luftstrupe, då den från lungorna utandade
luften pressas genom röstspringan (glottis), och som
sedan artikuleras genom musklerna i svalget, gommen,
tungan, käkarna, läpparna o. s. v. Man skiljer
mellan talröst och sångröst. I den senare bestå
de utpressade ljuden af regelbundna svängningar,
d. v. s. toner. Sångrösten är i klangskönhet och
uttrycksfullhet det fullkomligaste af alla musikaliska
instrument. Till sin akustiska beskaffenhet kan
den närmast jämföras med en tungpipa i orgeln,
hvarvid den tonbildande tungan motsvaras af de
stämband, som på ömse sidor omgifva glottis, och
genom hvilkas vibrering tonen alstras. Tonhöjden
beror af stämbandens olika spänning, tonklangen åter
mest af de ofvanför belägna kroppsdelarna (svalget,
mun- och näshålan m. m.). Dock synes stämbandens
olika ställning äfven bidraga till olikheten i klang
mellan s. k. bröströst och falsett. Af Mackenzies
nyaste undersökningar synes framgå, att denna mycket
omtvistade olikhet beror af märkbart olika längd på de
vibrerande delarna af stämbanden. Se vidare Bröströst,
Falsett, Register, Stämma, Sång. A. L.

Röst (T. rüst). 1. Skeppsb., å fartygets sidor
anbragta utbyggnader (se fig.), bestående af på
kant hopdammade plankor, väl sammanbultade och
förbundna till fartygssidorna samt sträckande sig

från förkant af masten och så långt akteröfver,
som för röst-jernen är behöfligt. Rösten följa
fartygets språnglinier och hafva så stor bredd,
att röst-jernen blifva tillräckligt utburna från
sidan, så att vanten efter ansättning gå väl
fritt utanför relingen. Röstens ytterkanter, uti
hvilka röst-jernens öfversta delar ligga infällda,
äro täckta med röstribborna. Röst användas ej på
alla fartyg; på sådana fartyg, å hvilka däcket
ligger uppe vid relingen, eller på sådana, der
vantens ansättning af andra skäl kan anordnas
öfver relingen, äro röst obehöfliga. – 2. Se Tak.
J. G. B.

Röst, ögrupp i Norge, utgör sydvestra spetsen af
Lofotens stora ösamling och bildas af en större ö,
Röst, och flere smärre kringliggande. R. bildar
en socken, som är annex till Værö. Torskfiske.
Y. N.

Rösthugnedagen, gammalt svenskt namn på bönesöndagen
(se d. o.)

Röstlängd, en offentlig urkund, i hvilken ett områdes
röstberättigade upptagas med angifvande af hvars
och ens röstetal, då icke lika rösträtt är hvar och
en tillerkänd, och genom hvilken deras behörighet
att rösta vitsordas. I Sverige upprättas sådana
röstlängder årligen, sedan taxeringslängderna för
årets allmänna bevillning af pröfningsnämnden
granskats, för hvarje landskommun af dess
kommunalnämnd och för hvarje stad eller valkrets
i Stockholm af vederbörande magistrat. Landskommuns
röstlängd eller fyrktalslängd, som uppgöres i enlighet
med faststäldt formulär, skall efter derom utfärdad
kungörelse hållas tillgänglig för granskning under
fjorton dagar, innan den å kommunalstämma i December
justeras för att omedelbart blifva gällande. Gjorda
anmärkningar pröfvas af kommunalstämman. Ett exemplar
af denna röstlängd förvaras hos kommunalnämnden,
och ett anslås i sockenstugan. Stadskommunernas
röstlängder justeras ej på detta sätt för hela året,
utan skola för hvarje gång, innan de tillämpas,
hållas för granskning tillgängliga minst åtta
dagar, hvarefter anmärkningar mot dem må till
magistratens ompröfvände framställas i Stockholm
(enligt valordning af d. 8 Nov. 1889) vid särskildt
justeringssammanträde, som skall hållas så nära
valdag, som omständigheterna kunna medgifva, och i
andra städer vid sammanträde, då röstlängden skall
användas, före hvarje annat ärendes företagande till
behandling. För kyrkostämmorna upprättas ej särskilda
röstlängder annat än i Stockholm, der för hvarje
församling utarbetas röstlängd, som å kyrkostämma
före Maj månads utgång justeras. Å öfriga kyrkostämmor
användas de verldsliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>