Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma / 219-220 (1890) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ränta ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ränta, affall vid slagt, särskildt det slagtade
djurets inelfvor (mage) jämte de afhuggna fötterna
och hufvudet.

Ränta på ränta. Se Ränteräkning.

Räntefot. Se Ränta.

Ränteförenkling, kamer., de åtgärder till förändradt,
mera lämpligt sätt för utgörande af grundskatten
ränta, hvilka på regeringens initiativ beslötos vid
1850–51 års riksdag och genom k. kung. d. 11 Maj 1855
bragtes till verkställighet. Ränteförenklingen bestod
hufvudsakligen deri att vissa hufvudräntepersedlar
bestämdes, nämligen fläsk, hö, kött (torrt oxkött),
smör, spanmål och tackjern, samt att de öfriga
många räntepersedlarna (se d. o.) förvandlades
till någon af hufvudpersedlarna. Nya jordeböcker
upplades, och sättet för markegångsprisens
bestämmande ändrades. Från denna för landets
jordbeskattning betydelsefulla reform gjordes ett
betänkligt undantag derigenom att frälseräntorna
lemnades alldeles orubbade.
Kbg.

Ränteförsäkring. Se Lifförsäkring.

Räntekammare. Se Räntmästare.

Räntekammaren, Kungliga, förv., en afdelning
af Statskontoret från detta verks tillkomst
till 1877. Enligt en förordning af 1730 mottog
Kungl. Räntekammaren inflytande statsmedel
och verkställde Statskontorets anordningar
samt uppgjorde en årlig redogörelse, kallad
»Kungl. Räntekammarens hufvudbok». I Räntekammaren
skulle äfven förvaras likare för aln och målkärl samt
medicinalvigter. Tvänne af tjenstemännen titulerades
»kungliga räntmästare». Vid 1876 års reglering indrogs
Kungl. Räntekammaren, men 1877 års riksdag beviljade
lön för en räntmästare, som sköter statsverkets
liqvider och uppgör en årlig kassaredogörelse.
Kbg.

Ränteköp. Se Ocker, sp. 82.

Räntepersedlar, kamer., de olika slags varor
(nämligen, utom penningar, alla slag af säd och
mjöl, hö, smör, ved o. s. v.), i hvilka grundskatten
ränta, med fäst afseende på olika ortförhållanden,
förr levererades. Räntepersedlarna stego till ett
antal af öfver 200 stycken. De finnas uppräknade
i k. kung. d. 11 Maj 1855 ang. ränteförenkling (se
d. o.). Kbg.

Ränteri. Se Räntmästare.

Ränteräkning. Beräkning af vanlig (eller s. k. enkel)
ränta sker medelst intresseräkning (se d. o.). Man
utgår härvid från den af praktiska skäl betingade
grundsatsen att räntevinsten bör vara enkelt
proportionel mot kapitalet och mot tiden. (Ur rent
teoretisk synpunkt skulle man visserligen lika gerna
kunna antaga räntebeloppet t. ex. proportionel mot
qvadraten på kapitalet och kuben på tiden.) Genom
en obetydlig modifikation af denna grundsats
uppkommer s. k. ränta på ränta, eller sammansatt
ränta. Man antager här, att räntebeloppet väl är
enkelt proportionelt mot kapitalet och mot tiden,
men blott inom en kortare, på förhand bestämd tidrymd
(vanligen ett år). Sedan denna tidrymd är förfluten,
anses den upplupna räntan lagd till kapitalet, och
med det sålunda bildade nya kapitalet förfares sedan
på samma sätt som med det ursprungliga o. s. v. ända till
lånetideris slut. Är kapitalet k kronor, tiden t
år och räntefoten p procent, blir således summan af
kapital och ränta vid första årets slut

	kp		p
k +	––	= k ( 1 +	–– )
	100		100

Betraktas nu denna summa
såsom kapital, blir vid andra årets slut summan af
kapital och ränta

	p		p		p		p
= k ( 1 +	–––	) + k ( 1 +	––-	)	––-	= k ( 1 +	––-	)2;
	100		100		100		100

vid tredje årets slut får man på
samma satt k (1 + p/100)³ och vid t:te
årets slut k (1 + p/100)^t. Räntan blir således denna
qvantitet minskad med det ursprungliga kapitalet,
d. v. s. k [(1 + p/100)^t -1]. Utgöres tiden icke af
ett helt antal år, beräknas för den öfverskjutande
bråkdelen enkel ränta. – Låter man den tidrymd,
hvarunder räntebeloppet är enkelt proportionelt mot
kapitalet och tiden, icke vara ett år, utan oändligt
liten, erhåller man det slag af sammansatt ränta,
som kallas kontinuerlig ränta, d. v. s. ränta, som i
hvarje ögonblick lägges till kapitalet. Genom samma
betraktelsesätt, som här ofvan användts, finner man,
att den kontinuerliga räntan under
t år är gränsvärdet för

		p
k	[( 1+	–––-	)nt -1],
		100 n

då n blir oändligt stort, och detta gränsvärde
är k(e^tp/100 - 1),
då med e förstås 2,71828 ..., d.
v. s. basen för det naturliga
logaritmsystemet. Sålunda blir t. ex. den
kontinuerliga räntan å 1,000 kronor under ett
år med 4 proc. räntefot lika med 1,000 (e^0,04 - 1),
eller 40,81 kr., således 81 öre mera än
efter enkel ränteberäkning. Kontinuerlig ränta
förekommer visserligen icke direkt i det praktiska
lifvet, men vissa beräkningar, särskildt inom
lifförsäkringsväsendet, kunna väsentligen förenklas
med tillhjelp af formlerna för kontinuerlig
ränta. G. E.

Räntespanmål, kamer., den till leverering i spanmål
afsedda grundränta: hvete, råg, korn och hafre.
Kbg.

Räntmästare, benämning på vissa tjenstemän, som
hafva till uppgift att förvalta offentliga kassor. Så
t. ex. finnes i Statskontoret en räntmästare, som är
gemensam kassör för inkomst-, fond- och stämpelbyrån
samt utgiftsbyrån. Till 1877 var kungl. räntmästaren
chef för en särskild afdelning (se
Räntekammaren) af nämnda verk. För skötande af länens
kassaförvaltning har sedan 1600-talet i samband med
länsstyrelsen i hvarje län funnits en landträntmästare
(se d. o.). Vid universitetens drätselverk
hafva särskilda akademiräntmästare jämväl sedan
1600-talet funnits anställda. Akademiräntmästaren är
sjelfskrifven ledamot af universitetets drätselnämnd
och har säte i såväl det större som det mindre
akademiska konsistoriet i ekonomiska ärenden. –
Stället, der de under en räntmästares uppsigt
befintliga värdepapper, valutor och handlingar
förvaras, kallas räntekammare l. ränteri.
K. H. B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>