Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rytm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fiske i Öresund och angränsande vatten. Den egentliga
fiskarepersonalen räknade 1885 353 pers., med hustrur
och barn 953 pers. Fiskredskapen hade s. å. ett
värde af 264,600 kr. och värdet af den fångade fisken
137,250 kr., deraf 36,340 kr. för sill. Fiskeläget var
i forna dagar särskildt bekant för smuggling i stor
skala af dess alltid djerfva och driftiga sjöfolk. När
ryssarna 1788 lågo med krigsskepp i Sundet, gingo
några personer i land och antände fiskeläget, hvilket
fullständigt nedbrann så när som på 2 hus.
Råbelöf, f. d. socken i Kristianstads län,
införlifvad med Fjelkestad.
Råbergh, Herman, finsk universitetslärare, teologisk
skriftställare, föddes i Åbo d. 4 Sept. 1838,
blef student 1858 och filos. kandidat 1863 samt
promoverades till filos. magister 1864. Sedan han
1867 aflagt teol. kandidatexamen och prestvigts samt 1870
försvarat afhandlingen Nikolaus af Basel i förhållande till
kyrkan och mystikerna i det 14:de århundradet. I,
kallades han s. å. till docent i kyrkohistoria vid
universitetet i Helsingfors. 1871 publicerade han
afhandlingen Den Alexandrinska judendomens betydelse för
Guds rikes utveckling, blef 1872 teol. licentiat och
utnämndes s. å. till professor i kyrkohistoria efter att
hafva disputerat med 2:dra delen af ofvannämnda afhandl. om
Nikolaus af Basel. R., som sedan 1877 varit dekanus för
teologiska fakulteten vid universitetet i Helsingfors,
deltog såsom ombud för denna fakultet i kyrkomötet
1886 samt var representant för presterskapet
i Borgå stift vid 1888 års landtdag. Han har
offentliggjort ett antal uppsatser i literära
och teologiska tidskrifter samt i tidningar. Han
deltog dels såsom ansvarig, dels såsom biträdande
redaktör i redaktionen af »Kyrkligt Veckoblad»
(1867–69) och redigerade »Tidskrift för teologi och
kyrka» (1877–82). I teologiskt hänseende är hans
ståndpunkt positivt biblisk och kyrklig. Senast har R.
egnat sig åt studier i den finska kyrkans historia,
hvilkas frukter framträdt i akademiska föreläsningar
och i tvänne akademiska program: De reformatoriska
idéernas utveckling i Finland intill framträdandet af
Agricolas finska öfversättning af Nya testamentet
(1880) och Den evangeliska predikoverksamhetens
grundläggning och utveckling i Finland intill 1640 (1883).
M. G. S.
Råbockar. Se Rådjuren.
Råborg. Se Borg, sjöv.
Råby. 1. Råby-Rekarne, socken i Södermanlands län,
Vester-Rekarne härad. Areal 2,312 har. 341 innev. (1888).
Annex till Tumbo, Strengnäs stift, Vester-Rekarne kontrakt.
– 2. Råby-Rönö, socken i Södermanlands län, Rönö härad.
Areal 5,622 har. 1,017 innev. (1888). R.-R. bildar med Bärbo
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Strengnäs stift,
Nyköpings Vestra kontrakt. – 3. Stora Råby, socken i
Malmöhus län, Torna härad. Areal 738 har. 461 innev. (1888).
St. R. torde hällre vara annex till än moderförsamling
för Bjellerup, hvilka församlingar bilda ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Lunds stift, Torna kontrakt.
Råby räddningsinstitut. Se Förbättringsanstalter och
Gyllenkrook 2.
Råbäck, egendom i Medelplana socken, Skaraborgs län,
sammanlagdt 6 mtl, taxerade till omkr. 260,000 kr.
Till egendomen höra sand-, talg- och kalkstensbrott,
stenhuggeri och stenhyfleri samt lastageplats och
ångbåtsstation vid Vänern. Gården ligger synnerligen
naturskönt på vestra sluttningen af Kinnekulle s. om Hellekis
och är mer än någon annan på Kinnekulle omtalad för sina härliga
naturomgifningar, bland hvilka särskildt må nämnas
Mörkeklefs grotta. Egendomen, som under 1500- och
1600-talet tillhörde adliga slägten Stake och under
förra hälften af 1700-talet medlemmar af slägten
Gyllengrip, eges nu af frih. C. Klingspor.
Råckentraf (af Sv. dial. råkka, kål),
Turritis glabra L. (Arabis perfoliata Lam.), bot., en
vanligen ganska högväxt, blådaggig ört, hörande
till nat. fam. Cruciferae Adans., kl. Tetradynamia L.,
hvars styfva, upprätta stjelk har tämligen tätt
sittande, spiralställda, uppåt riktade och småningom
i storlek aftagande blad. Blommorna äro gulhvita,
med slutna blomfoder och korta stift; skidorna äro
långa, tilltryckta. Örten förekommer å torra ställen,
vid vägkanter o. d. här och der från Skåne ända upp
till Pite lappmark.
O. T. S.
Råd (rådet). 1. I fråga om äldre tider
sammanfattningen af de personer, som på grund af
särskild utnämning med råd och dåd biträdde den
svenske konungen i styrelsen. Officielt har denna
korporation burit namnen »konungens råd», »rikets råd»
l. »riksrådet» (se d. o.), »senaten». Ledamot
af densamma har benämnts »rådsherre», »riksråd»,
»kungligt råd». Om den svenske konungens råd i
våra dagar se Statsråd. – 2. Den genom val utsedda
samling af män, »rådmän», som vid sidan af borgmästare
handhaft (och delvis ännu handhar) förvaltning och
rättskipning inom de svenska städerna (se Borgare,
sp. 899, Borgmästare, Magistrat och Rådman).
Råda. 1. Socken i Göteborgs och Bohus län, Askims
härad. Areal 3,112 har. 1,258 innev. (1888). Annex
till Fässberg, Göteborgs stift, Domprosteriets Södra
kontrakt. – 2. Socken i Skaraborgs län, Kållands
härad. Areal 2,742 har. 1,072 innev. (1888). R. bildar
med Kållands-Åsaka och Mellby ett regalt pastorat af
1:sta kl., Skara stift, Kållands kontrakt.
– 3. Norra R., socken i Värmlands län, Elfdals härad.
Areal 57,233 har. 7,129 innev. (1888). Annex till
Eks härad, Karlstads stift, Elfdals kontrakt.
– 4. Södra R., socken i Värmlands län, Visnums härad. Areal
omkr. 5,000 har. 1,487 innev. (1888). Annex i
Karlstads stift, Visnums kontrakt, till Amnehärad,
Skara stift, Norra Vadsbo kontrakt. – Södra Råda
(»Amnehärads Råda») kyrka är märklig såsom en af de
bäst bibehållna medeltida träkyrkorna i Sverige. Den
består af ett nästan qvadratiskt långhus med ett i
öster derom tillbygdt, något lägre och likaledes
fyrsidigt kor. Både långhuset och koret äro uppförda
af kanthugget furutimmer, klädt med huggen spån,
samt försedda med högt kroppåstak. Den inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
