- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
107-108

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rydberg, Gustaf Fredrik - Rydbergska stiftelsen - Rydboholm, herregård i Östra Ryds socken - Ryde, stad och badort på norra kusten af engelska ön Wight - 1. Rydelius, Andreas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nyare taflor af honom må nämnas flere utsigter
från Ringsjöns utlopp samt Vattenqvarn i Skåne
(vinterlandskap i dimma), utställd i Konstakademien 1885.
–rn;

Rydbergska stiftelsen. Grosshandlaren i Stockholm
Abraham Rydberg (född i Lidköping d. 3 April 1780,
student i Upsala 1798, död i Stockholm d. 23 Mars
1845), som från fattigdom arbetat sig upp till
välstånd och anseende, donerade i sitt testamente
(1834) en summa penningar till inrättandet af en
»förbättrad navigationsskola» i Stockholm. För
dessa medel bildades Abraham Rydbergs stiftelse
till danande af skickliga sjömän
(vanligen kallad
»Rydbergska stiftelsen»). Denna stiftelse, hvars
reglemente stadfästes af K. M:t d. 4 Maj 1850, har
till ändamål att kostnadsfritt lemna undervisning
i sjömansyrket åt ynglingar i en ålder mellan
15 och 20 år. Undervisningen, som, alltsedan
d. 1 Maj 1849, meddelas under Maj–Sept. månader,
försiggår dels på land (vid stiftelsens egendom
n:r 4 B Alberget, å kungl. Djurgården), dels
ombord å stiftelsens skolfartyg, skeppet »Abraham
Rydberg» (om 150 tons och med plats för omkr.
60 elever). Öfningarna i land bestå dels i fristående
gymnastik m. m., dels i upptackling och utrustning
af fartyget jämte sjömanning och exercis med
segel. Sedan fartyget blifvit sjöklart, utgår
det på expedition i Östersjön. Stiftelsen egde
vid 1888 års slut i kontanter samt lös och fast
egendom sammanlagdt 422,139 kr.
– Rydbergs minne är fäst äfven vid en annan penningedonation, hvilken
han ställde till Stockholms Grosshandelssocietets
förfogande för uppförandet af ett »hôtel-de-ville»
i hufvudstaden. För dessa medel byggdes – om i
öfverensstämmelse med testators afsigt, må lemnas
derhän – på det gamla Kastenhofs (se d. o.) tomt
ett hotel för resande, Hotel Rydberg, Stockholms
första tidsenliga byggnad af detta slag. Denna
donation förvaltas af Grosshandelssocietetens
deputerade. Hotellet öppnades för allmänheten 1857 och
har sedan 1859 innehafts på arrende af herr R. Cadier.
L. H.

Rydboholm, herregård i Östra Ryds socken,
Stockholms län, vid Kyrkviken (en vik af Stora
Värtan). Till R. höra sammanlagdt 27 7/8 mtl i Östra
Ryds och Täby socknar, med ett taxeringsvärde af
671,000 kr. (1888). R. bebyggdes till sätesgård
trol. af riddaren Gustaf Amundsson Sture (d. 1444),
riksföreståndaren Sten Sture d. ä:s fader, och ärfdes
af dottern Brita Gustafsdotter Sture, som blef gift
med riksrådet Johan Kristiernsson Vase, Gustaf Vasas
farfar. Genom Gustafs syster Margareta Eriksdotters
giftermål med riksrådet Joakim Brahe kom R. till
Braheätten och har sedan fortfarande tillhört
denna med undantag af den korta tiden 1756–61, då
det till följd af grefve Erik Brahes delaktighet
i 1756 års revolutionsförsök var indraget till
kronan. R:s slott består af en hufvudbyggnad och två
dermed sammanhängande flyglar af tegel samt vid östra
flygeln ett fritt stående torn. I dettas andra våning
visas Gustaf I:s arbetsrum och studerkammare. Den af
excell. M. F. Brahe anlagda engelska
parken (48 har) är såväl genom ställets natur som
genom smak i anläggningen och utmärkt vård en af de
härligaste platser i Stockholms omnejd och besökes
derför mycket af lustresande stockholmsbor. Af tvänne
der af Gustaf Vasa som ung planterade ekar qvarstår
den ena, ehuru svårt medtagen af ålder. Med Stockholm
finnes sommartiden daglig ångbåtsförbindelse.

Ryde [rejd], stad och badort på norra kusten af
engelska ön Wight, 8 km. s. v. om Portsmouth. 11,461
innev. (1881).

1. Rydelius, Andreas, biskop, född i Linköping d. 24
Aug. 1671, blef 1689 student i Upsala, der han kom
i nära beröring med den kartesianska filosofiens
framstående målsman professor Bilberg hvilken på
honom utöfvade ett mycket stort inflytande. Efter
tio års vistelse dels i Upsala, dels i Örebro,
der Bilberg 1693 blifvit kyrkoherde, flyttade
R. till Lund på inbjudning af flere bland de
förnämste universitetslärarna derstädes och i
hopp att der vinna fast anställning. I 8 år måste
han emellertid uppehålla sig medelst privata
filosofiska föreläsningar, som voro synnerligen
omtyckta och besökta. Först 1707 utnämndes han
till kommunitetsprost, eller föreståndare för ett
akademiskt konvikt, hvarest fattiga studenter fingo
fri middagsspisning och derefter sysselsattes med
lärda öfningar. Trenne år senare blef han professor
i logik och metafysik samt fick i denna egenskap rika
tillfällen att lägga i dagen sin eminenta förmåga som
filosofisk föreläsare och skriftställare. Prestvigd
1725, erhöll han 1730 på egen begäran transport till
teologiska fakulteten samt utnämndes till förste
teologie professor och domprost 1732. Tvänne år senare
fick han mottaga enhällig kallelse till det lediga
biskopsämbetet i Lunds stift. Hans verksamhet som
biskop blef dock ej långvarig. Han afled nämligen
i Osby prestgård, under uppresa till riksdagen i
Stockholm, d. 1 Maj 1738. – R. har ansetts såsom
sin tids lärdaste man i Sverige. Såsom filosof
tillhörde han den kartesianska skolan, men framträdde
dock i mycket som en sjelfständig tänkare. Ett
hufvudsyfte vid hans filosoferande var ock att från
den kartesianska lärobyggnadens ståndpunkt söka
åstadkomma en försoning mellan det filosofiska
vetandet och den kristna uppenbarelsetron. Hans
vigtigaste arbete, Nödiga förnufts-öfningar ät lära
kenna thet sundas wägar och thet osundas felsteg

(5 del., 1718; 3:dje uppl. 1766), är det första
utförligare filosofiska verk på svenskt tungomål samt
anses såsom ett af tidehvarfvets lärdaste och yppersta
literära arbeten. Förutom åtskilliga vittra arbeten
af framstående art (en del utg. 1868 af F. Braune)
må bland alstren af hans författareverksamhet
nämnas Grammatista philosophans (1714: många uppl.,
senast 1844). Sententiae philosophicae fundamentales
(1733; 3:dje uppl. 1741; äfven öfvers. på svenska)
samt Sedebok, hvarutinan gifves en kort
anledning til dygden
(1731; flere uppl., senast
1834). 1822 lät Sv. akad. prägla en minnespenning
öfver honom, och Franzén skref i samma akademis
Handlingar (10:de delen, 1826) hans »Minne».
J. H. B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfan/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free