Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rühmkorff ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Abessinien, hvarunder han vistades flere månader i
Gondar. Han öfverlemnade sina rika samlingar af
naturföremål till Senckenbergska museet i Frankfurt
och en samling mynt och egyptiska fornlemningar
samt värdefulla etiopiska handskrifter till
stadsbiblioteket i samma stad. R. dog 1884. Jämte
monografier i tidskrifter offentliggjorde han Reisen
in Nubien, Kordofan und dem Peträischen Arabien (1829),
Neue wirbelthiere zur fauna Abessiniens gehörig (1835–40),
Reise in Abessinien (1838–40)
och Systematische übersicht der vögel Nord- und Ost-Afrikas (1845).
Rüse. Se Ruse.
Rüstow, Friedrich Wilhelm, tysk
militärskriftställare, född i Brandenburg 1821,
blef 1840 officer vid preussiska ingeniörkåren. Han
tillvann sig snart stort anseende för kunskaper
och duglighet och skulle säkerligen stigit ganska
högt, om han icke gripits af demokratiska idéer och
gifvit luft åt dessa i en 1850 utgifven skrift med
titel Der deutsche militärstaat vor und während der Revolution.
Han häktades och dömdes för högförräderi
till 31 års fästningsarrest, men flydde ur fängelset
och fann en fristad i Schweiz. I Zürich, der han
bosatte sig, egnade han sig med stor framgång åt
militär-skriftställeri, höll krigsvetenskapliga
föreläsningar vid universitetet, tjenstgjorde
från 1853 såsom instruktör vid truppöfningarna,
utöfvade ett visst inflytande på ombildningen af
edsförbundets krigsmakt och blef 1857 major i Zürichs
genistab. Sommaren 1860 blef R. generalstabschef hos
Garibaldi, fick derefter befälet öfver sydarméns
venstra flygel och slog neapolitanerna vid Capua
d. 19 Sept. och vid Volturno d. 1 Okt. Då Garibaldi
öfverlemnade konungariket Bägge Sicilierna åt Viktor
Emanuel, återvände R. till Schweiz och egnade sig
med förnyad ifver åt skriftställeriet. R. blef
1870 öfverste i ingeniörkåren. I harmen öfver
att icke hafva erhållit en lärarebefattning i
militärvetenskaper vid polyteknikum i Zürich
och med anledning af ekonomiska bekymmer förkortade
R. sitt lif d. 14 Aug. 1878. – Utom arbeten i taktik
(Geschichte der infanterie, Allgemeine taktik m. fl.),
strategi (Strategie und taktik der neuesten zeit,
Die feldherrnkunst des neunzehnten jahrhunderts, »Det
nittonde århundradets fältherrekonst», 1882–86,
m. fl.), organisation (Über die organisation der heere)
och militär politik (Kriegspolitik und kriegsgebrauch)
skref R. en mängd arbeten i krigshistoria, dels vetenskapliga
undersökningar öfver äldre fälttåg, såsom
Die ersten feldzüge Bonapartes in Italien und Deutschland
och Der krieg von 1805 in Deutschland und Italien, dels
redogörelser för alla krig i Europa från 1848
till och med rysk-turkiska kriget 1877–78, hvilka
arbeten började utgifvas, medan det för tillfället
skildrade kriget ännu pågick. R:s äldre arbeten
äro i allmänhet ganska grundliga och lärorika, de
sista krigshistoriska alltför mycket krönikeartade,
grundade på otillräckliga källor och läggande i
dagen bitterhet, synnerligen mot diplomaterna.
C. O. N.
Rütimeyer, Ludwig, schweizisk paleontolog och
geolog, f. 1825, sedan 1855 professor i Basel,
har såsom paleontolog hufvudsakligen sysselsatt
sig med undersökningar öfver vertebraterna, såsom
pålbyggnadernas, torfmossarnas och de interglaciala
bildningarnas däggdjursfauna, tertiärperiodens
boskapsdjur, hjortfamiljens geologiska historia
m. m. Bland hans geologiska arbeten må nämnas
Thal- und seebildung (1869), Pliocen und eisperiode (1876)
och Der Rigi (1878). B. L-n.
Rütli l. Grütli, äng i schweiziska kantonen Uri
på vestra stranden af Urisjön, bekant såsom den
schweiziska frihetens vagga. Der var det, enligt
sagan, som natten till d. 8 Nov. 1307 Werner
Stauffacher från Steinen (Schwyz), Walter Furst
från Attinghausen (Uri) och Arnold från Melchthal
(Unterwalden) jämte 30 andra likasinnade svuro att
troget bistå hvarandra och ej hvila, förrän landet
var befriadt från förtryckarna. För medel, som samlats
genom subskription bland den schweiziska skolungdomen,
har platsen inköpts till nationalegendom.
Ry, by i Nörrejylland, ungefär midt emellan Silkeborg
och Skanderborg vid foten af Himmelbjerget, är bekant
som den plats, der den nörrejydska adeln d. 4 Juli
1534 valde Kristian III till Danmarks konung. E. Ebg.
Rya, socken i Kristianstads län, Norra Åsbo
härad. Areal 6,058 har. 953 innev. (1888). Annex till
Örkelljunga, Lunds stift, Norra Åsbo kontrakt.
Rybinsk, stad i ryska guvern. Jaroslav,
ligger på högra stranden af Volga, midt emot
Sjeksnas mynning och omkr. 30 km. nedanför Mologas
mynning. Omkr. 20,000 innev. Genom sitt läge i midten
af det ryska kanalsystemet, genom hvilket Östersjön
står i förbindelse med Kaspiska hafvet och Ishafvet,
är R. hufvudort för en stor del af Rysslands inre
handel och flodfart samt kan på sätt och vis betraktas
såsom Petersburgs hamn vid Volga. De från nedre
Volga kommande större fartygens laster, bestående
mest af spanmål och mjöl, men äfven af salt, bränvin
och talg m. m., lossas i mindre båtar, som kunna
gå på kanalerna till Petersburg. Efter anläggning
af jernvägen från R. till Bologoje vid
Petersburg–Moskva-banan föres en del af de till R. ankommande
varorna på densamma. I medeltal besökes R. årligen af
5–7 tusen farkoster med last till ett värde af 40–50
mill. rubel. Under seglationstiden stiger folkmängden
till bortåt 100,000, och antalet fartyg är då så
stort, att de betäcka Volga och Sjeksna som en bro.
Ryckaert. Se Rijckaert.
Ryd (i ortnamn). Se Rud.
Ryd. 1. Socken i Skaraborgs län, Kåkinds härad. Areal
1,114 har. 329 innev. (1888). Annex till Sköfde,
Skara stift, Billings kontrakt. – 2. Vestra R.,
socken i Upsala län, Bro härad. Areal 4,537 har. 844
innev. (1888). V. R. bildar med Stockholms-Näs ett
regalt pastorat af 2:dra kl., Upsala stift, Håbo
kontrakt. – 3. Vestra R., socken i Östergötlands län,
Ydre härad. Areal 13,440 har.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
