Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roxburgh, grefskap i södra Skotland - Roxen, insjö i Östergötland - Roxlösa. Se Rogslösa - Roxolaner, i forntiden ett mäktigt sarmatiskt folk - Roy, Marcus. Se Fidelis den helige - Roy, Antoine - Roy, R. M. Se Brahmo somaj - Royabamba. Se Riobamba - Royal society, »Kungliga samfundet», det äldsta och förnämsta vetenskapliga samfundet i England - Royal suédois, »Kungliga svenska» (regementet). 1. Namn på ett till stor del af svenskar rekryteradt regemente i fransk tjenst - Royal suédois. 2. Ett regemente i svensk tjenst, som uppsattes 1813 i Pommern (Wolgast) af fransmän och italienare - Royan, stad i franska depart. Charente-Inférieure - Royauté, Fr., kunglig värdighet. Jfr Emblem - Roeyer-Collard, Pierre Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
obetydlig industri, företrädesvis yllemanufakturer
i Hawick, Jedburgh och Kelso. Tweeds, Teviots
m. fl. bifloders romantiska dalar äro de skotska
sångernas och sägnernas klassiska mark. Få skotska
grefskap hafva så storartade klosterruiner som de
vid Melrose, Jedburgh och Kelso, och grefskapet var
såsom gränsland till England länge skådeplats för
förhärjande gränskrig. Dessa utgöra ämnet för flere
skildringar af W. Scott, hvars präktiga herresäte
Abbotsford ligger inom grefskapet. Hufvudstad är
Jedburgh. Nära Teviots förening med Tweed ligger
grefskapets forna hufvudstad Roxburgh (omkr. 1,000
innev.), med ruiner af ett slott, som först var de
sachsiske konungarnas af Northumbria och senare de
skotske konungarnas residens, tills det på 1460-talet
förstördes.
Roxen, insjö i Östergötland, ligger 32,6 m. högt öfver
hafvet och har ett ytinnehåll af 97 qvkm. Djupet
är obetydligt, högst 8 m. Sjön, som i v. har
en bredd af omkr. 6 km. och der upptager Motala
ström från v. vid Kongsbro, Svartån från s. v. vid
Kaga samt Stångån i den sydligaste viken, n. om
Linköping, afsmalnar mot ö. till en långsträckt
vik, från hvars östligaste ände, vid Norsholm,
Motala ström fortsätter sitt lopp norrut till sjön
Glan. Omgifningarna äro i n. och n. v. bergiga och
skogklädda, för öfrigt jämna och delvis sanka. R. har
stor betydelse såsom trafikled. Göta kanal mynnar
in i R. vid Bergs slussar i v. och fortsätter i
ö. vid Norsholm till Slätbaken. Åt s. fortsättes den
kanaliserade Stångån s. om Linköping af Kinda kanal.
A. G.
Roxlösa. Se Rogslösa.
Roxolaner (Grek. roxolanoi, Lat. roxolani),
i forntiden ett mäktigt sarmatiskt folk. n. om
sjön Maiotis (Azovska sjön) mellan floderna
Tanais (Don) i ö. och Borysthenes (Dnjepr) i
v. I krigen mot Mithradates VI uppträdde de med
betydliga, mest af rytteri bestående stridskrafter
och visade sig sedan vara så farliga fiender
för de romerska Donauprovinserna, att kejsar
Hadrianus fann sig föranlåten att betala dem
tribut. Ännu senare omnämnas de såsom romerska
hjelptrupper. Deras beväpning utgjordes af lansar
och långa svärd samt läderharnesk. Jfr Alaner.
A. M. A.
Roy, Marcus. Se Fidelis den helige.
Roy [råa’], Antoine, grefve, fransk politiker,
f. 1764, räddade såsom advokat under den stora
revolutionen flere personer från sjavotten, men
samlade under samma tid genom lyckade spekulationer
en betydlig förmögenhet. Såsom ledamot af
deputeradekammaren intog han under »Hundra dagarna»
(1815) en oppositionel hållning och röstade under
restaurationen med de konstitutionelle. 1819–22
var han finansminister samt blef sistn. år grefve
och pär. I pärskammaren hörde han till Villèles
motståndare. 1828–29 var han medlem af Martignacs
ministèr. Död 1847.
Roy, R. M. Se Brahmo somaj.
Royabamba. Se Riobamba.
Royal society [rå’jöl såse’jiti], »Kungliga samfundet»,
det äldsta och förnämsta vetenskapliga samfundet i
England; namn på likartade
samfund i Skotland och på Irland. Se Akademi,
sp. 311–12.
Royal suédois [råaja’l svedåa’], »Kungliga
svenska» (regementet). 1. Namn på ett till stor del
af svenskar rekryteradt regemente i fransk tjenst,
hvilket bildades 1690 och ännu 1792 (såsom en del af
nord-armén) deltog i Frankrikes fälttåg. Regementet,
hvilket först bildades af en svensk infanterikår i
holländsk tjenst, hette efter sin förste öfverste
»le régiment de Leisler» ända till 1742, då det
utmärkte sig vid försvaret af det eröfrade Prag
och till belöning fick namnet R.-S. jämte samma
privilegier som de öfriga kungliga regementena. 1760
sammanslogs regementet Royal-Pologne med R.-S. Chefer
för R.-S. voro: J. H. de Leisler (1690), baron
E. M. Sparre (1694), J. G. de Lenck (1714),
P. Appelgrehn (1734), grefve J. L M. Sparre (1742),
dennes två söner grefvarna A. S. J. Sparre (1756)
och L. E. J. Sparre (1770), grefve H. A. v. Fersen
(1783), baron Ch. de Furstenwörther (1791) och
Joseph de Brusselles (1793). – 2. Ett regemente i
svensk tjenst, som uppsattes 1813 i Pommern (Wolgast)
af fransmän och italienare, och som i slutet af
året räknade 6 kompanier, formerade på 1 bataljon,
äfven kallad Italiensk-fransyska bataljonen. Till
chef utnämndes d. 2 Nov. s. å. grefve Nicolas Alexis
Gabriel de Montrichard, en fransk emigrant. I början
af 1814 anbefalldes uppsättandet af ytterligare
1 bataljon, och vid mönstring i Lybeck d. 23 Maj
räknade regementet 2 bataljoner med 8 kompanier, deraf
1 grenadier- och 1 voltigörkompani. Dess stat upptog
på staben 9 officerare, 8 underofficerare, 10
spel och 8 civila, på hvarje kompani 4 officerare,
8 underofficerare, 12 korporaler,
2 sappörer, 3 spel och 178 man, hvaraf dock
vid mönstringen 60–70 pr kompani voro vakanta.
Regementet öfverfördes i slutet af Maj 1814 till
Sverige och deltog, ehuru obetydligt, i kriget mot
Norge. Efter dess slut förlades det i garnison i
Göteborg, men blef genom generalorder d. 23 Dec. 1814
upplöst. 2. R. T-e.
Royan [råaja’ng], stad i franska
depart. Charente-Inférieure, på högra stranden af
Girondes mynning. 4,573 innev. (1881). R. har blifvit
en af Frankrikes mest besökta badorter (omkr. 80,000
badgäster årligen) på grund af sina vackra omgifningar
och sin utmärkta badstrand, som är delad i flere
mindre vikar (conches), hvilka bilda hvar och en ett
badställe, såsom Grande Conche, Conche de Foncillon,
C. du Chay och C. de Pontaillac. Sardinfiske.
Royauté [råajåte’, råjåte’], Fr. (af roi, konung),
kunglig värdighet. Jfr Emblem.
Royer-Collard [råaje’-kållar], Pierre Paul,
fransk filosof och statsman, f. 1763 i Sompuis
(depart. Marne), uppfostrades i stränga jansenistiska
grundsatser och egnade sig åt advokatyrket i
Paris. Efter revolutionens utbrott gjorde han
sig bemärkt såsom folktalare, invaldes i Paris’
kommunalråd och var dettas sekreterare 1790–92, men
uppträdde derefter mot ytterlighetsmännen och höll
sig under skräckväldet undan i sin hemort. Medlem
af De femhundrades råd 1797, uteslöts han derifrån
vid statsstrecket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
